Paus

PAUS 

Beställs hos bod.se

Beställ hos bod.se:

"15 steg och du är politiker"

Och

"Politiker! Varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten" 

Tråkigt

Tråkigt att L inte vill ha bort aktiebolagen inom skolan

Tycker men egentligen inte

Det här börjar kännas jobbigt. L tycker som S i en viss fråga. Men man kommer inte att rösta för om inte Tidö också gör det. I sådant fall röstar man nej. Man tycker, men egentligen inte

Gå inte på det.

Oroande med klimatförnekarnas negligerande av seriös forskning. Det finns exempel på att vissa går på det. Rent av politiskt parti

Bli politiker

"15 steg och du är politiker" "politiker! Varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten" Beställs: bod.se

Måttet är nästan rågat

Vi har den här uppfattningen, endast om vissa tre andra partier har den. Annars är vi emot. Drömmer jag? Nej. Partiet tycker så. Nu närmar sig måttet rågnad

Många väljare tror

Alla opinionsinstitut och alla medier vlseleder väljarna genom att använda osanning. De block av partier, som påstås finnas finns inte. allvarligt.Många väljare tror på dem.

Fem block?

Om man ska söka efter två block i svensk politik går det inte att finna. Möjlig samverkan finns mellan S och MP resp. mellan SD, M och KD. Fem block:? 1. S+MP 2. M+KD+SD 3. C 4. V 5. L

Hur länge ska det få fortgå

Hur länge ska media tillåtas vilseleda väljarna med att vi har två block i svensk politik?

Det är ofattbart

Jag kan inte förlika mig med pratet om friskolor. Skolan är den offentliga sektorns ansvar. Skolverksamheten ska ske inom offentliga sektorn. Men vill en kommun ha in en ny de i skolverksamhetenkan man köpa den. Men att externa skolutövare ska ha rätt att starta skola är något ofattbart

Hur kan man få fortsätta?

C kan inte tänka sig att ingå i en regering där SD och/eller V ingår. L sätter sig absolut inte i samma regering som Sd eller V eller S. Hur kan media och opinionsinstitut få fortsätta att förvanska?

Riksda´n 22 oktober

Riksdagsbeslut 22 oktober Ett nytt regelverk för bygglov ska införas (CU2) Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9) Kritik mot EU-förslag om nytt system för egna medel (FiU16) Regeringens försvarsindustristrategi har behandlats (FöU3) Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp (JuU3) Ökade möjligheter att dela personuppgifter inom Polismyndigheten (JuU4) Ny lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (KrU2) Myndigheter ska få utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan varandra (KU6) Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt (KU7) Bättre verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar (SfU6) Behandling av skrivelse om tillfälliga anstånd med skatten (SkU7) Anslutningen till den nationella läkemedelslistan ska vara effektiv och patientsäker (SoU5) Enklare regler för in- och uthyrning av skepp (TU2) Skärpt kontroll av styrelser i besiktningsföretag (TU3) Riksdagen delvis kritisk mot enhetliga regler på EU-nivå för rymdverksamheter (UbU5) Ett nytt regelverk för bygglov ska införas (CU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov. Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas. Regeringen föreslår bland annat följande: I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden. Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov. Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas. Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud. Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025. Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9) Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2025. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året. Riksdagen noterar att vissa iakttagelser som riksrevisorn gjort i årliga rapporter tidigare år återkommer även i år. Det handlar exempelvis om brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet. Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 23 september 2025. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Kritik mot EU-förslag om nytt system för egna medel (FiU16) EU-kommissionen har föreslagit ändringar av systemet för egna medel för perioden 2028 och framåt. Riksdagen invänder mot förslaget i ett så kallat motiverat yttrande. EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel, men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare fem typer. Två har presenterats tidigare men har nu omarbetats och tre förslag är nya. De fem typerna av egna medel som föreslås ska baseras på mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget EU:s handel med utsläppsrätter. I dag fördelas intäkterna till medlemsländerna men enligt förslaget ska 30 procent i stället gå till EU:s budget en avgift för mängden icke-insamlat elavfall om 2 euro per kilo som ska tas från medlemsländerna och gå till EU:s budget en uttagssats på 15 procent som ska tillämpas för mängden tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter som finns för försäljning i varje medlemsland en årlig avgift från företag i EU och företag i andra länder med fast driftställe i EU, samt som har en nettoomsättning på över 100 miljoner euro per år. Målet med kommissionens förslag är främst att hantera de budgetmässiga utmaningarna som EU står inför. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att kommissionens förslag är alltför långtgående och strider mot subsidiaritetsprincipen. Därför invänder riksdagen mot förslaget i ett motiverat yttrande. Regeringens försvarsindustristrategi har behandlats (FöU3) Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen stora investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och för att framgångsrikt leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partnerländer. Regeringen har i en skrivelse presenterat sin försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen med arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas. Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp (JuU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att oskuldskontroller, intygande av sexuell oskuld samt oskuldsingrepp kriminaliseras, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården. Ändringarna syftar till att stärka skyddet för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext. Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp är fängelse i högst ett år. Straffet för intygande av sexuell oskuld är böter eller fängelse i högst sex månader. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att underlåtenhet att avslöja eller förhindra brottet äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott kriminaliseras, det vill säga att det blir straffbart att inte avslöja eller förhindra pågående brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025. Ökade möjligheter att dela personuppgifter inom Polismyndigheten (JuU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att dela personuppgifter inom Polismyndigheten. En del av Polismyndighetens underrättelseverksamhet handlar om att inhämta, bearbeta och analysera information. Samtidigt som inflödet av information ökar menar regeringen att nuvarande regelverk om Polismyndighetens personuppgiftshantering skapar hinder för myndighetens underrättelseverksamhet. Framförallt är det reglerna för så kallade gemensamt tillgängliga uppgifter, alltså uppgifter som delas med fler än ett fåtal personer, som föreslås ändras. Bland annat föreslår regeringen följande: Den så kallade fåtalsregeln ska utvidgas så att uppgifter som endast en särskilt avgränsad krets personer har rätt att ta del av inte ska anses som gemensamt tillgängliga. Fler uppgifter ska få göras gemensamt tillgängliga i Polismyndighetens underrättelseverksamhet. Kravet på att gemensamt tillgängliga uppgifter i vissa fall ska förses med särskilda upplysningar ska endast gälla så långt det är möjligt. Vidare ska en generell undantagsregel införas för när en sådan upplysningsskyldighet inte ska gälla. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025. Ny lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (KrU2) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service. Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033. Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026. Myndigheter ska få utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan varandra (KU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder. Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften: förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet utreda brott förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser. För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025. Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt (KU7) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla för statliga myndigheter i ärenden om erkännande av projekt som så kallade strategiska nettonollprojekt. Sekretess ska också gälla i ärenden om upphävande av sådana erkännanden. Ett strategiskt nettonollprojekt är ett projekt för tillverkning av nettonollteknik som är avgörande för att förbättra och stärka motståndskraften och oberoendet hos EU:s nettonollindustri. Det kan också vara ett projekt för tillverkning av koldioxidvärdekedjor som omfattar avskiljning, transport och lagring och som syftar till att påskynda utvecklingen av industriella lösningar för koldioxidhantering som industrin kan använda för att fasa ut fossila bränslen i sin verksamhet. Sekretess ska gälla till skydd för uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan leda till skada för den enskilde om uppgifterna röjs. Sekretessen ska inte gälla för beslut i ärenden. Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 december 2025. Bättre verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar (SfU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska ge Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och kommunernas socialnämnder bättre verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. De föreslagna lagändringarna innebär att uppgifter ska kunna hämtas in om såväl den försäkrade som andra fysiska personer och juridiska personer i olika situationer. Andra personer än den försäkrade kan exempelvis vara en arbetsgivare eller en personlig assistent. Uppgifterna kan beröra inkomst, arbete, boende, med mera. Med förslaget ges Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och socialnämnderna utökade utredningsbefogenheter medan andra aktörer såsom myndigheter, banker, försäkringsinrättningar och anordnare av personlig assistans blir skyldiga att ge ut vissa uppgifter. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025. Behandling av skrivelse om tillfälliga anstånd med skatten (SkU7) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på en granskning som Riksrevisionen gjort om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt. Under pandemin har företagare kunnat få tillfälliga anstånd med sina skatteinbetalningar, det vill säga att de har fått möjlighet att betala skatten vid ett senare tillfälle. Syftet med åtgärden var att stödja företag som i grunden var sunda och livskraftiga, men som under pandemin fått likviditetsproblem. Riksrevisionen anser att de tillfälliga anstånden varit en förhållandevis effektiv åtgärd. Men myndigheten anser också att det funnits vissa brister med systemet. Regeringen presenterar i skrivelsen sina bedömningar av Riksrevisionens granskning. Enligt regeringen behövs inga åtgärder göras i närtid utifrån myndighetens granskning. Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar och lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Anslutningen till den nationella läkemedelslistan ska vara effektiv och patientsäker (SoU5) Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska senareläggas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nationella läkemedelslistan är ett register som innehåller uppgifter om förskrivna och expedierade läkemedel och andra varor för människor. Samtliga vårdaktörer vars verksamhet innefattar förskrivning av läkemedel eller andra varor och samtliga apoteksaktörer som expedierar receptförskrivna läkemedel ska ansluta sig till listan. För att göra anslutningen patientsäker föreslår regeringen att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska skjutas upp från den 1 december 2025 till den 1 september 2028. Förslaget gäller endast uppgifter om ordinationsorsak och uppgifter om senaste datum för när läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 och den 1 september 2028. Enklare regler för in- och uthyrning av skepp (TU2) Nya regler ska förenkla in- och uthyrningen av obemannade skepp, så kallade skeppslega. Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag som innebär att svenska rederier kommer att få lättare att organisera sin verksamhet, fatta affärsmässiga beslut, delta i projekt med utländska rederier och hitta finansieringen till nya skepp. Skeppslega handlar om att en skeppsägare hyr ut ett obemannat fartyg samtidigt som den som hyr skeppet tar över ansvaret för fartygets drift. Fartyget byter under upplåtelsetiden flaggstat till det land som det hyrs ut till. Förslaget medför också att det svenska fartygsregistret ska byggas ut med ett register över inhyrda utlandsägda skepp. De nya reglerna börjar gälla den 1 februari 2026. Skärpt kontroll av styrelser i besiktningsföretag (TU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpt kontroll av styrelser i företag som besiktar fordon. Lagändringen innebär att alla styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar som utför sådan verksamhet ska omfattas av en lämplighetsprövning. Besiktningsföretagens verksamhet innebär myndighetsövning mot enskilda personer. Mot den bakgrunden ska prövningen kontrollera att ledande personer i företagen är lämpliga att bedriva besiktning samt att de förväntas följa de regler som gäller för verksamheten. Ändringen i fordonslagen börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen delvis kritisk mot enhetliga regler på EU-nivå för rymdverksamheter (UbU5) EU kommissionen har lagt fram ett förslag till ny förordning som innebär enhetliga regler på EU-nivå för rymdverksamheters säkerhet, resiliens och hållbarhet. Kommissionens förslag innebär bland annat att rymdoperatörer inom EU ska gå igenom en process för att få tillstånd för sin verksamhet. Det övergripande målet med reglerna är att skapa en fungerande inre marknad för rymdverksamhet. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Riksdagen bedömer att kommissionens förslag till förordning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och kommer därför att lämna ett så kallat motiverat yttrande. Bland annat innebär de bindande reglerna en stor administrativ börda både för privata och offentliga rymdaktörer, vilket riskerar att begränsa deras handlingsutrymme. Det kan i sin tur kan leda till minskad europeisk konkurrenskraft.

Bli politiskt aktiv

Svensk politik behöver nya både äldre och yngre personer. En vägledning: "15 steg och du är politiker" "Politiker, varför styr ni inte? N håller ju i ratten" Beställs: bod.se

För dig som blivande politiker

"15 steg och du är politiker" Nnan du tar steget. en vägledning "Politiker, varför styr ni inte? Ni håller ju i ratten" Ett stöd vid steget in i partiet skrifterna beställs från bod.se

Gärna invändningar

Detta med blocken inom svensk politik tycks vara en komplicerad fråga. Följande kan knappast någon ha invändningar emot: I nuvarande Tidösamarbete kräver SD, om Tidögruppen får minst 50% i kommande val, att man ska ingå regeringen. Samtidigt förklarar L att L inte kommer att ingå i en regering där även SD ingår. Alltså är Tidöpartierna inte ett block inför kommande val. Bland de fyra oppositionspartierna har C förklarat att man inte kan tänka sig att ingå i en regering där även V ingår. Alltså är oppositionspartierna inte ett block inför kommande val. Den nu mest troliga sammansättningen av regeringen efter valet är S+MP+C. Förutsätter dock att C och MP får tillsammans ca 15% Hoppas med detta ha kunnat avsluta funderingarna kring existensen av block

Luckor

Spelarna lämnar luckor. Kommentatorerna har luckor; i svenska språket

SVT:s sportkommentatorer tror att pluralformen minutrar är korrekt. Illa. Dessutom kan de inte skilja på var och vart

Sätt in räddning

Socialliberalismen behövs nu mer än på länge. Återskapa den. Nu. Val om 11 månader. Omtanke om socialliberalismen. Dess död får inte bara åses. Sätt in räddningsåtgärder.

Kasus

De gör, av dem, åt dem. Men svårt uppenbarligen, och allt svårare.

Snabb kursändring

Tänk så snabba kursändringar kan vara. Ett land, som gått i täten för motståndet mot kärnvapen och för fredsinsatser. Jag avser Sverige

Måste översättas

Aha. Inlägget måste översättas. Får se hur man gör

En viktig länk

https://www.facebook.com/nd/?salim.ali.diyap%2Fposts%2Fpfbid0s93QFQ51jSTT1JRnVwx7gQtRd4NZDuDfm6nbvB52bAeAwc1tqTV1sy2qjqhx2UAol&work_newsfeed_token=S%3A_I61574549683278%3A122141248100818322%3A122141248100818322&aref=1760771576149583&medium=email&mid=641694abdb37dG5af6ca80a80dG641699453b64fG96&bcode=2.1760771581.AbxeQ1lpOQGba1NClOo&n_m=harald.nordlund%40gmail.com&n_sg=Q6bPBALmR2RIf8ev8WiytIAW-YgwxsjtxX0CoutgBg4tNsKbaw&lloc=media_attachement&rms=v2&irms=1

Maria Larsson, SPF:s ordförande skriver

Äldres inflytande över sin omsorg minskar: ”En utveckling som måste brytas” Hälsa & Omsorg Idag presenterades Socialstyrelsens återkommande rikstäckande enkätundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" som undersöker äldre personers uppfattning om hemtjänsten och särskilda boenden. - Att inflytandet för de äldre minskar är en utveckling som måste brytas! För de flesta är det de sista åren i livet som man behöver mer vård och omsorg. Men också då måste man få fortsätta råda över sitt eget liv, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna. Previous Next I år fokuserar undersökningen framför allt på anhörigas upplevelser. Bland anhöriga till personer med hemtjänst uppger endast 41 procent att den äldre, själv eller med stöd, har möjlighet att påverka sin omsorg. Socialstyrelsen uppger att det är en minskning med sju procentenheter jämfört med 2019. - Att inflytandet för de äldre minskar är en utveckling som måste brytas! För de flesta är det de sista åren i livet som man behöver mer vård och omsorg. Men också då måste man få fortsätta råda över sitt eget liv, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna. Även nöjdheten med äldreomsorgen i stort minskar. Samtidigt visar undersökningen att personalens bemötande får ett generellt högt betyg. - Det är viktigt med fortsatt kompetensutveckling av personalen i äldreomsorgen, bland annat i bemötande av äldre med demens och i svenska språket. Men det är tydligt att det finns många anställda inom omsorgen ute i landet som gör ett väldigt fint jobb och ger ett gott bemötande och det är viktigt att komma ihåg när man läser alla svarta rubriker, säger Maria Larsson

Klimatgranskaren skriver

I Klimatgranskaren: Regeringens dubbla klimat-smocka: Tar bort gröna krediter – inför fossila Klimat Regeringen vill nu stötta fossil energi utomlands, samtidigt som gröna projekt i Sverige får stopp Med ena handen tar regeringen nu bort de gröna kreditgarantier som ska stötta svenska företag att ställa om. Med den andra handen skapar de istället nya krediter – för fossil export. Den dubbla smällen för klimatet riskerar Sveriges globala anseende, menar kritiker. Lorentz Tovatt Publicerades create 2025-10-15 Uppdaterades update 2025-10-15 Sverige kan stötta fossila gaskraftverk i Indien och Sierra Leone, det kunde DN avslöja för några veckor sedan. Nyheten kom sedan regeringen ändrat reglerna så att det återigen är möjligt för myndigheter att ge så kallade exportkrediter till fossila projekt – något som förra regeringen förbjöd. Samtidigt har regeringen – lite i det fördolda – meddelat en annan stor nyhet som påverkar finansmarknaden. Den moderata finansmarknadsministern Niklas Wykman har nämligen meddelat att regeringen stoppar de så kallade gröna kreditgarantierna som förra regeringen införde. Dessa infördes så att företag som vill genomföra projekt för att nå klimatmålen skulle ha lättare att ta lån. Regeringens öppning för fossila krediter får nu skarp kritik. I en kommentar till Sveriges Natur rasas Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall: – Man ökar utsläppen här hemma och öppnar nu också för att öka utsläpp utomlands. Vi var ett föregångsland när vi införde riktlinjer som låg i linje med Parisavtalet och nu går vi ifrån det. Räcker det inte med att vi har en alldeles för dålig klimatpolitik här hemma, måste vi ha det utomlands också? Wykmans (M) motivering till att stoppa de gröna kreditgarantierna är att man ska vara försiktig med skattebetalarnas medel. Samtidigt verkar detta alltså inte gälla när det fossila ska gynnas, eller kärnkraften för den delen, som regeringen planerar att stötta med en summa mellan 400-800 miljarder kronor. Foto: Palácio do Planalto och Epagemakerwiki

Bloggen

Tips på hur man åstadkommer intäkter på sin blogg? En halv promille reklamklick ger intäkt med ett öre i månaden

Satsa på svenskan

Svenska språket förefaller vara eftersatt i skolan av i dag. Skriv som du vill, är den outtalade synen. Försämringen har redan lett till att det i tidningarna finns formuleringar, som skapar osäkerhet om vad som menas. Möte om vad som händer med bron i morgon. Vad betyder detta exempel? Återgå till tidigare undervisning med, bland annat, grammatiktragglande

Inget tal om fredsinsatser

När hörde ni senast en politiker tala om fredsinsatser? För mig väldigt länge sedan. Jo, förresten, i ett parti har lagts en motion om inrättande av fredsdepartement, en angelägen fråga. Vi har departement för krigsinsatser, men inte för fredsinsatser. Det är förvisso svårt för våra partier att tala om fredsinsatser samtidigt som man drivs av en tro på att det är dödandet, som skapar fred. Vi behöver en förändrad syn. Men kommer den?

Riksda´n 15 oktober

Riksdagsbeslut 15 oktober Stärkt säkerhet och tillgänglighet vid val (KU4) Nya regler om geografiska beteckningar och internationella varumärken (NU5) Kontrollen av tredjelandsmedborgare ska stärkas (SfU5) Skrivelse om ansvar och styrning av funktionshinderspolitiken har behandlats (SoU2) Skrivelse om medicintekniska produkter har behandlats (SoU3) Stärkt säkerhet och tillgänglighet vid val (KU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten. Ändringarna innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande. Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare. Ändringarna i vallagen innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026. Nya regler om geografiska beteckningar och internationella varumärken (NU5) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som gäller nya regler om geografiska beteckningar och internationella varumärken. Bakgrunden till regeringens förslag är att EU antagit en ny förordning som utvidgar skyddet för geografiska beteckningar till att även omfatta hantverks- och industriprodukter. Att en geografisk beteckning är skyddad innebär att endast producenter som uppfyller vissa krav som gäller för beteckningen får använda sig av den vid märkning eller marknadsföring av en produkt. Exempel på sådana skyddade beteckningar är Kalix löjrom, Champagne och Parmaskinka. De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2025. Kontrollen av tredjelandsmedborgare ska stärkas (SfU5) Kontrollen av tredjelandsmedborgare som ansöker om nationell visering eller uppehållstillstånd i Sverige ska stärkas. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet med förslaget är att anpassa svensk rätt till EU:s reviderade regelverk om Centrala informationssystemet för viseringar, VIS. VIS är ett system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer. Enligt det reviderade regelverket ska nu även uppgifter om nationella viseringar, det vill säga visering för längre vistelser, och uppehållstillstånd ingå i systemet. Dessutom ska brottsbekämpande myndigheter få förbättrad åtkomst till det. Förslaget innebär bland annat att det blir tydligare i vilka situationer en tredjelandsmedborgare, det vill säga en person som inte är medborgare i ett EU/EES-land, är skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för en kontroll i systemet det införs en skyldighet att låta sig fotograferas och att lämna fingeravtryck vid ansökan om nationell visering. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer. Skrivelse om ansvar och styrning av funktionshinderspolitiken har behandlats (SoU2) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen konstaterar att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till genomförandet av funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen menar i sin granskning att regeringens styrning av funktionshinderspolitiken behöver bli tydligare. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser också att rapporten är ett viktigt bidrag i främjandet av funktionshinderspolitiken och regeringens arbete för att Sverige ska uppfylla åtagandena i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen konstaterar bland annat att Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Regeringen delar den bedömningen, men menar att ett sådant övervägande måste föregås av en analys. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelse om medicintekniska produkter har behandlats (SoU3) Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om Riksrevisionens granskning av medicintekniska produkter. Myndigheten har gått igenom hur effektiv statens tillsyn över produkterna är. Medicintekniska produkter är produkter som används inom hälso- och sjukvården, för egenvård och i vardagen. Det kan handla om kompresser, sprutor, graviditetstest, pumpar för läkemedelstillförsel och rullstolar. Regeringen redovisar i skrivelsen vilka iakttagelser och åtgärder som gjorts utifrån Riksrevisionens granskningsrapport. Det finns behov av att se över om tillsynen av egentillverkade medicinska produkter ska flyttas från Inspektionen för vård och omsorg till Läkemedelsverket. Dessutom bör modellen för årsavgifter som medicintekniska företag betalar till Läkemedelsverket ses över. Riksdagen delar de bedömningar som regeringen gjort kring Riksrevisionens granskning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förstärker falsk bild

Partiledarnas placering i studion under debatten förstärker den falska bilden av två block

inga av partierna i opposition har träffat överenskommelse om samarbete. Ä fyra från varandra fristående partier

Nu måste media skärpa sig

Igår kväll Partiledardebatt i TV2. Ingen positiv upplevelse. Hade hoppats på bättre enär antalet kvinnliga partiledare är hela fem av åtta. Men, nej. Och så var det detta med två sidor. Placeringen i lokale förstärker den falska bilden av att vi har två block. Nu måste media lägga av med att teckna den bilden. Vi har fyra partier i ett slags regeringskonstellation och fyra oppositionspartier Debatten var inte bra. Inte informativ. Vem vann? Man kan inte tala i sådana termer i detta sammanhang

En falsk bild

I dag i UNT:s pappersupplaga Insändare: Vi serveras en falsk bild av politiken Köp inte dagens snedvridna bild i vilken blocken framställs tydligare än de enskilda partierna. Det skriver Harald Nordlund, tidigare riksdagsledamot och kommunalråd /FP). Hur ska Magdalena Andersson (S) få ihop sitt lag om hon får bilda regering efter nästa val? Hur ska Magdalena Andersson (S) få ihop sitt lag om hon får bilda regering efter nästa val? Foto: Jonas Kihlander Insändare 2025-10-10 06:00 Harald Nordlund, f.d. riksdagsledamot och kommunalråd /FP) Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. ”Hur ska du få ihop ditt lag?”, är en ofta återkommande fråga från journalister till Magdalena Andersson. Och, då handlar det inte om hennes eget parti, Socialdemokraterna, utan om andra partier i opposition. ”Hur ser ditt regeringsalternativ ut?”, är en annan vanlig fråga. Frågeställarna vet naturligtvis att man förvanskar verkligheten. Men, kanske är det så att det är mer lockande att skildra politiken som en kamp mellan två bjässar. Det anses kanske lättare att skapa dramatik om man beskriver konkurrensen om väljarna på det sättet. Vi får dock inte köpa den här förvrängda bilden. Vi har i Sverige åtta riksdagspartier. Fyra av dessa utgör en regeringskonstellation bestående av tre regeringspartier med ett omfattande avtal med ett fjärde parti. Övriga fyra partier är oppositionspartier. I detta ligger att de opponerar mot regeringspolitiken utifrån sina program, vilka i många fall i sakfrågor sammanfaller. I oppositionsrollen ligger också att inte knyta formella band till andra partier. I regeringsrollen ligger att samlas kring ett regeringsprogram i vilket särskiljande åsikter tonats ner. Om efter nästa val Magdalena Andersson utses till regeringsbildare är det högst osannolikt att denna nya regering kommer att bestå av de nuvarande oppositionspartierna. Annan sammansättning framstår i dag som mer trolig. Svaret på frågan, efter valet: ”Hur ska du få ihop ditt lag?” kanske blir: Vi samtalar nu med två av de tidigare regeringspartierna. Slutsats: Antingen ingår ett parti i en regeringskonstellation eller är partiet i opposition. Köp inte dagens snedvridna bild i vilken blocken framställs tydligare än de enskilda partierna.

Falsk bild av politiken

Insändare i UNT ”Hur ska du få ihop ditt lag?”, är en ofta återkommande fråga från journalister till Magdalena Andersson. Och, då handlar det inte om hennes eget parti, Socialdemokraterna, utan om andra partier i opposition. ”Hur ser ditt regeringsalternativ ut?”, är en annan vanlig fråga. Frågeställarna vet naturligtvis att man förvanskar verkligheten. Men, kanske är det så att det är mer lockande att skildra politiken som en kamp mellan två bjässar. Det anses kanske lättare att skapa dramatik om man beskriver konkurrensen om väljarna på det sättet. Vi får dock inte köpa den här förvrängda bilden. Vi har i Sverige åtta riksdagspartier. Fyra av dessa utgör en regeringskonstellation bestående av tre regeringspartier med ett omfattande avtal med ett fjärde parti. Övriga fyra partier är oppositionspartier. I detta ligger att de opponerar mot regeringspolitiken utifrån sina program, vilka i många fall i sakfrågor sammanfaller. I oppositionsrollen ligger också att inte knyta formella band till andra partier. I regeringsrollen ligger att samlas kring ett regeringsprogram i vilket särskiljande åsikter tonats ner. Om efter nästa val Magdalena Andersson utses till regeringsbildare är det högst osannolikt att denna nya regering kommer att bestå av de nuvarande oppositionspartierna. Annan sammansättning framstår i dag som mer trolig. Svaret på frågan, efter valet: ”Hur ska du få ihop ditt lag?”, kanske blir: vi samtalar nu med två av de tidigare regeringspartierna. Slutsats: Antingen ingår ett parti i en regeringskonstellation eller är partiet i opposition. Köp inte dagens snedvridna bild i vilken blocken framställs tydligare än de enskilda partierna. Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot och kommunalråd /FP) Uppsala

Även TT

Även TT har problem med "de" och "dem".

Adjö socialliberalismen

Innan partiledarskapet fanns ett avståndstagande från Sverigedemokraterna. Nu när hon är minister tycker hon att partiet ska fortsätta att styras av SD. Adjö socialliberalismen

Inför valet 15

Om du nu invalts i en beslutandeförsamling vidtar sammanträden och att läsa handlingar. Du kommer nog finna uppdraget både spännande och givande. Uppdraget innebär också, till exempel, att på olika sätt ta initiativ i konkreta frågor Läs mer om rollen som förtroendevald: "15 steg och du är politiker" beställs: bod.se

Gå med i fredsorganisation

Om pågående vansinne ska kunna stoppas måste vi bli många som anvisar en annan väg än militarismen. Nu är rösterna svara och drunknar i bullret från vapenförespråkarna. Gå med i en fredskapande organisation

Gå med i SNF

För vår framtid: Gå med i SNF, Svenska Naturskyddsföreningen

Chefer med höga löner, men även andra

Fantasilöner. Omoraliskt Ur Realtid: Gäller inte bara chefer. Idrottsvärlden, artistvärlden och programledarvärlden är fulla av exempel När Elon Musks kompensationspaket från Tesla blev känt nyligen väckte det uppmärksamhet. I fokus stod ett så kallat “moonshot”-avtal, där Musk kan få astronomiska summor – om han når några högt ställda mål. En växande skara företagsledare begär nu ersättningsmodeller som liknar Elon Musks avtal, där vd:n endast får betalt om företaget når nästintill omöjliga tillväxtmål, skriver Fortune. Har blivit vanligare Ett av de mest uppmärksammade exemplen är Axon Enterprises grundare Rick Smith, som 2018 gick in i ett avtal inspirerat av Musks Tesla-upplägg. Han fick en symbolisk årslön och inga bonusar, men möjlighet att successivt tilldelas aktieoptioner om bolaget ökade sitt börsvärde tiofaldigt. Airbnb är ett av företagen som har gett chefer chans på stora belöningar. (Foto: Magnus Lejhall/TT). Kraven var satta över en tioårsperiod, men Smith nådde målen redan efter fem år. Resultatet blev en ersättning värd omkring 165 miljoner dollar och en aktiekurs som steg över 600 procent. ANNONS Succén har gjort att flera andra bolag ser över liknande upplägg. Enligt konsultbolaget Farient Advisors finns i dag runt 16 “moonshot”-avtal i större börsbolag, bland annat i Airbnb, Doordash och Oracle. Kan finnas fördelar Trenden återkommer också i private equity och vid ledarskiften där grundare vill säkra efterträdare. Förespråkarna menar att modellen kan frigöra enormt värde genom att ge ledningen incitament att sikta högt och agera långsiktigt. Smith valde dessutom att sprida delar av sin andra ersättningsplan till Axons lägst avlönade medarbetare, vilket minskade klyftorna inom bolaget och skapade en känsla av gemensamt ansvar. Får kritik för riskerna Samtidigt pekar kritiker på betydande problem. Konsulten Eric Hoffmann beskriver planerna som ett slags lotteri, där risken ofta övervältras på aktieägare. ”Ur ett företagsperspektiv är det vår uppfattning att dessa planer generellt sett inte ligger i organisationernas, intressenternas och aktieägarnas bästa intresse i dessa företag”, säger Hoffmann till Fortune. ANNONS Många avtal från börsboomen 2020–2021 är i dag värdelösa eftersom bolagen inte lyckats nå sina tillväxtmål. Spänningar mellan anställda och chefer Även när trösklarna sänks för att ge vd:ar chans att lyckas – som i fallet med betalbolaget Corpay – kan det väcka investerarnas missnöje. Medianersättningen för en vd i S&P 500 låg 2024 på drygt 17 miljoner dollar, men “moonshot”-paket kan ge utdelningar mångdubbelt högre. Kritiker varnar för att det riskerar att bli en ersättningsspiral som skapar spänningar mellan ledning, anställda och ägare. Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

Satsa på svenska språket i skolan

Det finns en debatt om huruvida mer kraft bör, i skolan, bör läggas på svenskundervisning. En subjektiv iakttagelse säger att behovet är stort. Slarviga formuleringar med ordföljdsfel och grammatiska grodor tenderar att öka. Korrekt svenska underlättar inlärningen av andra språk

Inför valet 14

Kanske väljer du attvänta med att ställa upp på en valsedel. Kanske känner du dig beredd. I så fall ut i valrörelsen som representant förditt part i valet till riksdagen eller till regionfullmäktige eller till kommunfullmäktige eller till fler än ett av valen. Nu ska du göra en avvägning mellan marknadsföringen av ditt parti och personvalrörelse Läs mer: "15 steg och du är politiker" bod.se

Sverige ställs inför EU-domstolen

Ur Realtid Techjättens iskalla besked efter historisk datastöld Katalaner upprörs över jättebankens bud: "Emotionellt" Två miljoner försvann – men bara en döms Lyxväskan ute – men lyxresan lever It-experterna flyr jobben – känner sig hopplösa Färre fel i EU-budget Hundratusentals sparare kan ha fel – samtidigt Efterlyses: Svenska bolag inom fusion Storbråk mellan partierna om klimatböter Svenskt vattenlarm: Halv biljon krävs för att rädda dricksvattnet AP-fondernas sammanslagning i kris – ministern tiger Kreditmarknaden skakas efter First Brands-kraschen Fantasilöner för chefer ny trend: "Som ett lotteri" Ray Dalio: Köp hellre guld än AI-aktier Guldpriset slår nya rekord – därför stiger det just nu Rekordår för svenska M&A – trots tullar och krig Är den andra vågen av inflation över nu? Det tror experterna Skyhög statsskuld – men Frankrike inte nya Grekland Sverige står utan elreserv – hushåll kan få betala Klarnas vd om kritiserade affären: ”Behöver större muskler” Varningen till konsulter: Förnya er eller dö Största börsnoteringen på 25 år rusar 12 procent ABB kovänder – säljer Robotics till Japans rikaste man Oväntat låg inflation i september Storbankerna sa nej till kärnkraft – nu står de på kö Techjättens iskalla besked efter historisk datastöld Katalaner upprörs över jättebankens bud: "Emotionellt" Två miljoner försvann – men bara en döms Lyxväskan ute – men lyxresan lever It-experterna flyr jobben – känner sig hopplösa Färre fel i EU-budget Hundratusentals sparare kan ha fel – samtidigt Efterlyses: Svenska bolag inom fusion Storbråk mellan partierna om klimatböter Svenskt vattenlarm: Halv biljon krävs för att rädda dricksvattnet AP-fondernas sammanslagning i kris – ministern tiger Kreditmarknaden skakas efter First Brands-kraschen Fantasilöner för chefer ny trend: "Som ett lotteri" Ray Dalio: Köp hellre guld än AI-aktier Guldpriset slår nya rekord – därför stiger det just nu Rekordår för svenska M&A – trots tullar och krig Är den andra vågen av inflation över nu? Det tror experterna Skyhög statsskuld – men Frankrike inte nya Grekland Sverige står utan elreserv – hushåll kan få betala Klarnas vd om kritiserade affären: ”Behöver större muskler” Varningen till konsulter: Förnya er eller dö Största börsnoteringen på 25 år rusar 12 procent ABB kovänder – säljer Robotics till Japans rikaste man Oväntat låg inflation i september Storbankerna sa nej till kärnkraft – nu står de på kö 09 okt. 2025 Realtid Realtid.se Samhälle Storbråk mellan partierna om klimatböter Energiminister Ebba Busch försvarar varför Sverige inte bör få klimatböter. Energiminister Ebba Busch försvarar varför Sverige inte bör få klimatböter. (Foto: TT) Johan Augustin Johan Augustin Uppdaterad: 09 okt. 2025 Publicerad: 09 okt. 2025 Det råder nu storbråk mellan partierna där energiminister Ebba Busch uppmanas förklara varför Sverige halkar efter EU när det gäller utbyggnaden av grön energi. Bråket kommer sedan EU-kommissionen drar Sverige till domstol och hotar med klimatböter. ANNONS Sverige halkar efter och klarar inte klimatmålen i den nya budgeten. Betyget blir ej godkänt av den samlade expertskaran. EU drar Sverige till domstol Sverige är så pass långsamt på området att EU-kommissionen nu drar landet till domstol. Regelverket som ger enklare och snabbare tillstånd till grön energi skulle ha varit på plats förra sommaren, enligt Aftonbladet. Hotar med klimatböter Det är fortfarande inte på plats, och det har retat upp EU-kommissionen som nu alltså hotar med böter i domstol. ”Främjande av förnybar energi är avgörande för EU:s väg till koldioxidneutralitet”, låter det i ett pressmeddelande från EU-kommissionen. Partierna i storbråk ANNONS Det har även retat upp Miljöpartiet där språkrör Daniel Helldén kräver svar från energiminister Ebba Busch om varför Sverige fortfarande är så långsamt inom miljöområdet. ”Det här är ju det yttersta beviset på hur fanatiskt regeringen motarbetat förnybar energi, när man till och med blir dragen inför rätta av EU-kommissionen. Det ideologiska motståndet mot vindkraft är så starkt att man struntar i vad som är bra för Sverige. Med Ebba Busch som energiminister har utbyggnaden av ny elproduktion tvärnitat”, uppger han till Sveriges Television. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén tycker inte att Sverige hänger med i klimat-racet. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén tycker inte att Sverige hänger med i klimatracet. (Foto: TT) Ännu mer kritik Kritiken väller även in hela vägen från Bryssel. ”Sverige blir Skandal-Sverige med en högerregering. Att vi nu dras inför EU-domstolen för att regeringen inte lever upp till EU:s klimatregler är ett pinsamt haveri”, säger Heléne Fritzon, europaparlamentariker och delegationsledare för Socialdemokraterna, till Aktuell Hållbarhet. ”Det visar svart på vitt att SD-regeringen struntar i klimatet, jobben och svenska skattebetalare”, tillägger hon. Klimatböter väntar ANNONS Vid en fällande dom kan Sverige tvingas betala en engångsavgift, eller böter för varje dag som Sverige dröjer med att genomföra reglerna. ”Kommissionen vidtar rättsliga åtgärder för att påskynda utvecklingen av förnybar energi i hela EU, i syfte att minska utsläppen av växthusgaser, stärka energioberoendet och sänka energipriserna”, uppger EU-kommissionen som bakgrund till att man nu drar Sverige till domstol. Busch försvarar Sverige Ebba Busch försvarar dock Sverige och säger att regeringen hela tiden har som ”topprioritet att förenkla såväl snåriga regler som långsamma tillståndsprocesser”. ”Att EU nu riktar in sig på ett land med 99 procent fossilfri el samtidigt som EU:s elproduktion i genomsnitt är 31 procent fossil är mycket anmärkningsvärt. Det stjäl fokus från det större problemet, det vill säga beroendet av fossila energikällor på kontinenten”, uppger hon till SVT

Inför valet 13

Nu ska listorna, det vill säga valsedlarna, fastställas. Det sker antingen genom attvalda ombud för medlemmarna utgör beslutsorgan eller vid medlemsmöte vid vvilket alla medlemmar har rösträtt. Nu har olika överväganden gjorts; kön, ålder erfarenhet, m.m.

De och dem

"...är en av de...", läser jag. ...är en av dem..., ska det heta

Åtta riksdagspartier, inte två

I Sveriges riksdag är åtta partier representerade. Vi vet hur nuvarande regering är sammansatt, men vi har inte en aning om vilka partier, som kommer att bilda regering efter valet. Det finns många tänkbara alternativ. Bilden att det handlar om antingen nuvarande fyra partier eller de fyra oppositionspartierna. Detta är så feltänkt. Kan illustreras med att nämna ett alternativ till dagens; S,MP,C,L

Inför valet 12

Ytterligare vägledning från medlemmarna inför fastställande av valsedlar består av ett provval. Det är ett val, som partierna genomför internt för att rangordna de personer som ställer upp i valet. Läs mer: "15 steg och du är politiker" bod.se

Inför valet 11

Efter att medlemmarna nu tyckt till om vilka man vill se på listorna utser partiet en nomineringskommittè, vars uppgift är att väga samman olika aspekter såsom ålder och kön. Läs mer: "15 steg och du är politiker" bod.se

Vi har inte två block

Vi ska inte gå på detta med att vi i svensk politik har två block. Vi har inte två block. Vi har ett regeringsblock och fyra oppositionspartier. Hur nästa regering blir sammansatt får vi se. Alternativen är flera. Låt oss inte luras av att det handlar om två block, som tävlar om regeringsmakten.

Inför valet 11

Nu när medlemmarna tyckt till om vilka personer, som ska stå med sina namn på de tre valsedlarna ä det dags för den av partiet tillsatta nomineringskommittén att utföra siff arbete. Detta består i att föreslå principer för representationen. Fördelning kvinnor-män, flera listor i samma val(?) ungdomsvalsedel (?) m.m. Läs mer: "15 steg och du är politiker" bod.se

Klimatgranskaren

Romina Pourmokhtari är en begåvad politiker. Det erkänner jag. Därför undrar jag: varför spelar hon så dum? Skälet till frågan är att Pourmokhtari själv igår inledde en debatt genom att ställa en dum fråga. I en ”chatt-debatt” om klimatet på Aftonbladets hemsida lottades hon till att göra det första inlägget, vilket blev: ”Mitt mål med denna debatt är att få svar på en väldigt tydlig ja eller nej-fråga. Blir det högre drivmedelspriser vid ett eventuellt maktskifte?” Okej? Så målet är alltså inte att ta reda på vilket politiskt alternativ som har bäst politik för klimatet? Målet var inte att hitta vägar för att nå klimatmålen? Kanske missade hon det, men temat för debatten var alltså ”klimatet”. Men utöver att spela bort korten på det här sättet spelar ministern alltså dum. Hon VET att om utsläppen från transporterna ska tryckas ner (vilket de måste, om vi ens ska ha en chans att klara klimatmålen) så kommer det kosta. Nu kan du bli månadsgivare till Klimatgranskaren och hjälpa oss nå fler! Anmäl dig här. Låt oss vara ärliga. Om utsläppen ska ner måste fossila bränslen bli dyrare. Och det kommer de bli oavsett om man löser frågan genom bränsleskatt, reduktionsplikt eller genom Rominas eget förslag om utsläppshandel. Så varför denna spelade dumhet om ekonomiska drivkrafter från ministern? För mig är det uppenbart. Hon har spelat alla sina andra kort och inget av dessa visade sig funka. Hon har försökt förvirra allmänheten genom att sprida felaktiga utsläppssiffror men inte ens den mest kreativa siffertrixaren i världen kan lura i svenska folket att Tidö-partiernas politik klarar klimatmålen. Då återstår bara till slut att bli ekonomisk populist. Och nu känner man bara: hur tusan ska man orka med ytterligare ett val av bränslepris-käbbel? Det kommer inte bli kul. Men, förra valet fanns inte Klimatgranskaren. Denna gång lovar vi att nagla fast de politiker som hellre drar sina populistkort än driver en politik i enlighet med målen. Och vi räknar med att du följer med oss på den resan! Lorentz Tovatt, Klimatgranskaren PS. Om vi ska kunna maxa vår bevakning av politikerna ända in i valet så behöver vi stöd. Bli månadsgivare idag och stötta vår valsatsning ge

Inför valet 10

Nu ska kandidater till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige utses. Medlemmarna ges möjlighet att föreslå personer att, som ska finnas på de olika valsedlarna. Läs mer: "15 steg och du är politiker" bod.se

Block finns inte

Opinionsinstituten ger medvetet en falsk bild. Blocken existerar inte. Tidögruppen kan inte bli en regeringskonstellation. De fyra oppositionspartierna ett ännu mer otänkbart alternativ. Det ni gör är allvarligt

LUF mot MUF och för...

Friskoledebatten forsätter. Viktigt. För en tid sedan fanns i UNT en artikel av tre företrädare för MUF. Den skrämde mig.Artikeln andades: lägg ut skolverksamheten på en skolmarknad. Nu har LUF svarat. Luf håller inte med, men något tydligt ställningstagande för en helt demokratiskt styrd skola gör man inte. När får vi, på debattplats, läsa ett sådant. Ser fram mot en sådan artikel.

Inför valet 9

Liksom verksamhetsplanen utarbetas partiets program, oftast, av särskild arbetsgrupp och framläggs av styrelsen till årsmöte eller till särskilt möte med ombud för medlemmarna. Du vet ju vad ditt parti står för, men på detta möte kan man påverka i sakfrågor Läs mer: "15 steg och du är politiker" bod.se

Riksda´n 1 oktober

Logotyp: Sveriges riksdag 1 oktober 2025 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 1 oktober Tillägg och förtydliganden i den nya arbetslöshetsförsäkringen (AU3) Anpassningar till EU-regler om hantering av finansiella företag i kris (FiU7) Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (FiU8) Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU2) Nya regler för kommersiell radio (KU3) Skärpta åtgärder mot fartyg som bryter mot EU:s klimatregler (MJU3) Tillägg och förtydliganden i den nya arbetslöshetsförsäkringen (AU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär vissa tillägg och förtydliganden i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring. Syftet med ändringarna är att se till att den nya arbetslöshetsförsäkringen fungerar som det var tänkt. Ett av tilläggen handlar om arbetssökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Förslaget innebär att även denna grupp ska kunna få arbetslöshetsersättning vid sidan av ett deltidsarbete. En annan ändring gäller kravet på sammanhängande medlemskap i eller anslutning till en arbetslöshetskassa vid fastställandet av ersättningsnivån. Det förtydligas att det inte ska vara ett hinder för en arbetssökande att få en ersättning om 60 procent om sökanden har varit medlem tolv månader eller längre. Lagändringarna ska börja gälla den 18 november 2025, men tillämpas retroaktivt från och med den 1 oktober 2025 då den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring träder i kraft. Anpassningar till EU-regler om hantering av finansiella företag i kris (FiU7) Sverige behöver göra anpassningar till EU:s regelverk om hanteringen av finansiella företag i kris. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom lagändringarna genomförs ändringsdirektivet till EU:s krishanteringsdirektiv i svensk rätt. Dessutom görs vissa klarlägganden i lagen om resolution med anledning av att Europeiska kommissionen har ifrågasatt om några artiklar i EU:s krishanteringsdirektiv (oberoende av ändringsdirektivet) fullt ut har genomförts i svensk rätt. I EU:s krishanteringsdirektiv finns regler om hantering av finansiella företag i kris genom resolution, det vill säga avveckling eller rekonstruktion. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2025. Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (FiU8) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge ytterligare stöd till Ukraina. Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis lastbilar, traktorer, snöslungor och motorcyklar. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Förslaget innebär också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materiel som föreslås skänkas till Ukraina. Utöver materiel omfattar förslaget även stöd inom det maritima området och stöd för att stärka Ukrainas civilförsvar. Sammantaget innebär förslaget att statens utgifter minskar med cirka 6,1 miljarder kronor 2025. Därmed förstärks statens finansiella sparande och minskar dess lånebehov med samma belopp. För perioden 2026–2030 beräknas statens utgifter öka med 6,1 miljarder. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina är enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning. Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU2) Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat. Förslagen innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits. Eftersom förslaget gäller en ändring i grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027. Nya regler för kommersiell radio (KU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa nya regler för kommersiell radio. Beslutet innebär att regelverket för tillstånd och villkor för sändning blir detsamma, oavsett om det handlar om analog eller digital radio. Dagens regler, när det gäller tillstånd och reglering, skiljer sig åt beroende på om det är analog eller digital teknik som används för sändningarna. Syftet med lagändringarna är att skapa goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar kommersiell radioverksamhet. Den kommersiella radions sändningar ska tillgodose olika intressen och smakriktningar. De nya reglerna börjar gälla den 15 november 2025. Skärpta åtgärder mot fartyg som bryter mot EU:s klimatregler (MJU3) Myndigheter ska få fler möjligheter att vidta åtgärder mot fartyg som bryter mot EU:s klimatregler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ett fartyg som inte uppfyller sina skyldigheter, till exempel att övervaka sina utsläpp, kan få beslut om avvisning, kvarhållning eller förbud att gå in i svensk hamn. För att myndigheterna ska kunna se till att besluten följs föreslår regeringen att besluten ska få förenas med vite. Regeringen föreslår även att Kustbevakningen och Polismyndigheten ska hjälpa den myndighet som fattat ett beslut om att kvarhålla ett fartyg eller förbjuda ett fartyg att gå in i hamn med de åtgärder som behövs för att verkställa eller förhindra överträdelser av sådana beslut. Förslaget innebär även att en kustbevakningstjänsteman i vissa situationer ska få använda våld. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026

Okunnig debatt

Så bedrövlig debatten om vem som ska vara med vem är. Den är dessutom vilseledande. Är man inte en del av regeringen är maan i opposition. Om man bortser från den odemokratiska Tidökonstruktionen. Att kräva besked från Magdalena Andersson vilka partier, som ska ingå i en ev. S-ledd regering är okunnigt och ohederligt. Att A-K Hatt inte (hittills) fallit i den smutsiga gropen hedrar henne. Regering bildas efter val. För det mesta omöjligt att före val ange hur den ska vara sammansatt

Inför valet 8

Du är fortfarande ny i partiet. Att delta vid ev. möten om verksamhetsplan är lärorikt. Vanligtvis sker det genom att styrelsen utformar ett förslag, som sedan föreläggs årsmötet, vilket beslutar.Känner du för att ha åsikter på årsmötet, framför dem