Betyder mycket

 Idrotts- och underhållningsvärldens miljardärers gåvor till pantletande betyder nog mycket. Eller?

De

 Har media gått samman i ansträngningar att avskaffa ordet dem? Intrycket är detta.

De är, av de, åt de. När ändrar media genitivformen till des? 

För inte kan det väl handla om brist på kunskap?

 Socialliberalism inget för SD

Block

Medvetet fortsätter media och opinionsinstituten att ge en falsk bild av  partierna. Inför nästa val måste beskrivningen av två block upphöra. Oppositionspartierna är inte ett block. Tidöpartierna är inte ett block. Ni förleder väljarna. Måste få ett slut

Kramar ännu hårdare

 Vad blir bättre? Han kramar ju SD ännu hårdare. 

Varför inte hålla i styret

"Styret har misslyckats"

Kanske inte någon höll i det. Jag ryser när jag dagligen läser om något styre. 

Varför inte skriva vad det handlar om; kommunstyrelsen, regionstyrelsen, socialnämnden o.s.v. Jo, jag vet. Det gäller att lägga ansvaret där det hör hemma. Det är dock alltid ett politiskt organ, som är ansvarigt. 

Ur Klimatgranskaren

 

Jag har tröttnat på tjafset om social hållbarhet. Det är en bluff.  Innan du nu kastar dig på tangenterna för att skriva ett argt svar, låt mig förklara.  Det jag är trött på är det felaktiga användandet av uttrycket. Det kontraproduktiva användandet. Det som regeringen använder. Bakgrunden är diskussionen om hur vi ska forma vår ekonomi. De flesta inom miljörörelsen är överens om att vår ekonomi naturligtvis måste rymmas inom ramen för vad de ekologiska systemen klarar av.  De senaste årtiondena har även andra typer av hållbarhet tryckts in i ekvationen, bland annat social hållbarhet.  Gott så, tycker jag. En anständig välfärd står väldigt högt upp på min önskelista inför jul. Men, det är när folk trycker in nya hållbarheter för att konkurrera bort andra hållbarheter som allt blir knasigt. Och detta är tyvärr en trend.  Så sent som denna vecka har vi fått se ett fullkomligt hårresande användande av begreppet “hållbart”. Avsändare är, som så ofta annars, en regeringsföreträdare.  Nu kan du bli månadsgivare till Klimatgranskaren och hjälpa oss nå fler! Anmäl dig här.  Det är infrastrukturminister Andreas Carlson - även känd som fossilflygsministern - som är i farten igen.  Han har nu gått ut och krävt av ett 60-tal myndigheter att de INTE ska välja bort flyget när deras medarbetare åker på tjänsteresor.  Skälet? “Social hållbarhet”. – Det kan vara så att man har anställda som kan komma hem tidigare genom att använda flyget. Att hinna hem till familjemiddagen är också ett värde som är viktigt, säger han till SVT.  Det är förstås ett uruselt argument. Som om man kan strunta i den ekologiska hållbarheten bara för att man vill uppnå social hållbarhet. Och dessutom, vilket journalisten på SVT uppenbarligen glömde att ställa följdfrågor om, om det är kvalitetstid hemma man far efter - varför inte kräva fler onlinemöten istället för tjänsteresor? Uruselt argument, som sagt. Ändå är det del av en trend. Regeringen hänvisar ofta till “rättvis omställning” på samma sätt. Att vi måste pausa omställningen så fort den svider för någon.  Någonstans i bakgrunden verkar det susa omkring en idé om att alla möjliga typer av planet-förstörande verksamheter på något sätt skulle vara en rättighet att ägna sig åt. Som att det finns ett och endast ett ideal att leva efter: köra stor SUV, flyga ofta och internetshoppa billiga kläder.  Säg mig - vad i allt detta är “socialt hållbart”? Det är förstås tvärtom. Riktig social hållbarhet innebär en välfärd man kan vara trygg med, tid med nära och kära och en känsla av makt över sitt eget liv. Inget av detta har med kortsiktig fossilfrossa att göra.  Så snälla: Sluta tjata om social hållbarhet om du med detta vill bränna upp vår planet! God jul önskar vi på Klimatgranskaren dig! Och tack för att du läser vårt nyhetsbrev! Lorentz Tovatt, Klimatgranskaren

Riksda´n 17 december

 

17 december 2025
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 17 december 22 miljarder till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) 181 miljarder till allmänna bidrag till kommuner (FiU3) 27 miljarder kronor till statsskuldsräntor (FiU4) 54,2 miljarder till EU-avgiften för 2026 (FiU5) 9 miljarder till näringsliv (NU1) 4,9 miljarder till regional utveckling (NU2) 22 miljarder till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) Totalt cirka 22 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 17,3 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner m.m. Knappt 914 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 893 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Pengar ska också gå till ytterligare 14 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bland annat statliga garantier för krigsförsäkringar och kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven.  Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 181 miljarder till allmänna bidrag till kommuner (FiU3) Totalt nästan 181 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 174 miljarder kronor, går till kommunalekonomiska utjämningar. Drygt 6,3 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 250 miljoner går till tillfälligt stöd till enskilda regioner. Pengar ska också gå till kommunalekonomiska organisationer och till att stärka effektiviteten i kommunsektorn. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 27 miljarder kronor till statsskuldsräntor (FiU4) Totalt cirka 27 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Mest pengar, 26,8 miljarder kronor, går till räntor på statsskulden. Cirka 145 miljoner kronor går till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och 10 miljoner kronor till oförutsedda utgifter. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 54,2 miljarder till EU-avgiften för 2026 (FiU5) Cirka 54,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Avgiften till Europeiska unionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 9 miljarder till näringsliv (NU1) Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.  Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 4,9 miljarder till regional utveckling (NU2) Totalt cirka 4,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 2,2 miljarder kronor, går till den Europeiska regionala utvecklingsfonden och till Fonden för en rättvis omställning under perioden 2021–2027. Drygt 2,1 miljarder kronor går till regionala utvecklingsåtgärder och knappt 456 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

 

Ser nyhetsbrevet konstigt ut? Öppna i din webbläsare.

Riksda´n 16 december

 

	16 december 2025
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 16 december 5,9 miljarder till integration och jämställdhet (AU1) 91,2 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) Polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn bör prioriteras och intensifieras (JuU26) 19,6 miljarder till klimat, miljö och natur (MJU1) 23 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) 7,9 miljarder till energi (NU3) 127 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) 106,7 miljarder till kommunikationer (TU1) 107 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1) 35,8 miljarder till studiestöd (UbU2) 43,7 miljarder till internationellt bistånd (UU2) 5,9 miljarder till integration och jämställdhet (AU1) Totalt cirka 5,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Integration och jämställdhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas mellan olika så kallade anslag. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 4,4 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Drygt 680 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder och drygt 190 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten. Pengar ska också gå till ytterligare fem anslag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 91,2 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) Totalt cirka 91,2 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, nästan 46 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Drygt 20,2 miljarder går till lönebidrag och Samhall och drygt 7,8 miljarder läggs på Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader. Pengar fördelas på ytterligare 15 områden. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn bör prioriteras och intensifieras (JuU26) Riksdagen vill att regeringen skyndsamt ger Polismyndigheten i uppdrag att prioritera och intensifiera arbetet mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer. Riksdagen riktar därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.  Riksdagen anser också att uppdraget även bör omfatta arbetet med att utveckla den så kallade spärrlistan för att i större utsträckning än i dag kunna omfatta webbplatser som på olika sätt främjar eller möjliggör sexuella övergrepp mot barn.  Bakgrunden till uppmaningen är de uppgifter som har framkommit i medierna om hur bland annat svenskar begår sexuella övergrepp på filippinska barn över nätet. Det har även rapporterats om hur så kallade sugardejtingsidor förmedlar sexuella kontakter mellan vuxna män och minderåriga samt att det förekommit försäljning av sexdockor som föreställer barn via vissa stora e-handelsplattformar.  Tillkännagivandet om polisens arbete mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från justitieutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. 19,6 miljarder till klimat, miljö och natur (MJU1) Totalt cirka 19,6 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen också nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 4,5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Drygt 2,7 miljarder går till klimatpremier och drygt 1,8 miljarder går till åtgärder för värdefull natur. Pengar ska också gå till ytterligare 20 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 23 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) Totalt cirka 23 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 8 miljarder kronor, går till gårdsstöd. Drygt 3 miljarder kronor går till nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Cirka 2,5 miljarder går till Sveriges lantbruksuniversitet. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.  Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.   7,9 miljarder till energi (NU3) Totalt cirka 7,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1,2 miljarder kronor går till energiplanering och drygt 1,1 miljarder kronor går till energistöd. Pengar ska också gå till ytterligare elva områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan.  Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 127 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) Totalt drygt 127 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 40 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmåner. Det näst största anslaget, drygt 27 miljarder kronor, går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 12 miljarder kronor går till tandvårdsförmåner. Pengar går också till ytterligare 31 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan samt till nya mål och delmål inom folkhälsopolitiken.  Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 106,7 miljarder till kommunikationer (TU1) Totalt cirka 106,7 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 46 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur. Det näst största anslaget, drygt 40 miljarder kronor, går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och cirka 6,5 miljarder kronor går till Trafikverket. Pengar går också till ytterligare 23 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 107 miljarder till utbildning och universitetsforskning (UbU1) Totalt cirka 107 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Bland annat går pengar till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 35,8 miljarder till studiestöd (UbU2) Totalt cirka 35,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 19,8 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 7,3 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd och drygt 2,8 miljarder kronor går till statens utgifter för räntor på studielån. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa också ja till lagändringar inom området. Det handlar dels om rätt till studiestöd för personer som tvingats lämna Ukraina på grund av den ryska invasionen, dels om att avskaffa det så kallade studiestartsstödet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. 43,7 miljarder till internationellt bistånd (UU2) Cirka 43,7 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 41,5 miljarder, kronor går till biståndsverksamhet. Cirka 1,8 miljarder går till biståndsmyndigheten Sida för att täcka deras förvaltningskostnader, och 217 miljoner går till Folke Bernadotte-akademin. Pengar ska också gå till tre ytterligare områden. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

bod.se

 Köps hos bod.se

Har vi lärt oss nå´t?

 Innan Hitler nådde makten på riktigt såg inte många hans farlighet. 

Vad lär det oss?

Vart är var på väg?

 De är nominativform. Deras är genitiv och dem är både dativ och ackusativ.

Enklast vore att skriva: de är, des uppfattning, åt de och av de. Eller dom är, doms uppfattning, åt dom och av dom.

Eller varför inte hon, hons, hon, hon. 

Och, larvet med att skilja på läge och riktning med orden var och vart. Vart finns den där? Jo, vart som helst. Men vart tog den vägen? Aj då, nu vart det galet. Vart är logiken? 

Vart är vi på väg? Vet inte, vet bara vart vi är.

Jamen, liksom typ så är det väl, för att uttrycka mig på nysvenska.

Förändring kan vara försämring

 Ett språk utvecklas ständigt, sägs det. Kanske är förändras ett bättre sätt att uttrycka det på. Ty det vi ser med svenska språket är väl just förändring, en förändring, som är en följd av försämrade kunskaper. 

Lär skolan i dag ut att det finns något, som heter kasus? När språket förändras genom sämre kunskaper och anpassas till ett slarvigt talspråk uppstår risker för missförstånd. 

Ingen av dom vet vad dom krävde av dom.

Men de journalister, som medvetet går till mötes dem, som vill att talspråket ska bli accepterat skriftspråk medverkar till att dölja kunskapsbrister. Dom ger dom vad dom vill ha av dom

Syftning

 Mab hittar fler farliga hjärtsjukdomar än människor, skriver Expressen. Nja. AI hittar fler än människor hittar.

Sluta

 Nu måste det falska budskapet om att utökat ansvar för staten inom skola och sjukvård få ett slut. Staten misslyckas nu med sin styrande uppgift. Att utöka ansvaret är ologiskt. Koncentrera på att klara ut statens misslyckande

Riksda´n 10 december

 

Riksdagsbeslut 10 december 1,8 miljarder till samhällsplanering (CU1) 225 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) Stärkt skydd för nätverks- och informationssystem (FöU2) 95 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1) Tillfällig utökning av Lagrådet (KU14) 122 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) 59,3 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) 104 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) 13,5 miljarder till migration (SfU4) Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa (SoU11) Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (UFöU2) 2,5 miljarder till internationell samverkan (UU1) EU-kommissionens arbetsprogram har granskats (UU5) 1,8 miljarder till samhällsplanering (CU1) Cirka 1,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 1 miljard kronor, går till Lantmäteriet. Drygt 300 miljoner kronor går till Boverket och knappt 200 miljoner kronor går till Konsumentverket. Pengar fördelas även till ytterligare sex områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiskt åtagande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 225 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1) Totalt cirka 225 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 77 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 71,1 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och drygt 39,1 miljarder går till stöd till Ukraina. Pengar fördelas på ytterligare 22 områden. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Dessutom bemyndigas regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse och försäljning av artillerisystemet Archer. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Stärkt skydd för nätverks- och informationssystem (FöU2) För att uppnå en hög cybersäkerhetsnivå i samhället föreslår regeringen en ny cybersäkerhetslag som syftar till att genomföra det så kallade NIS 2-direktivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer bland annat ska vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter. Förslaget innebär även att en tillsynsmyndighet ska ingripa om en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelser i lagen.  NIS 2-direktivet beslutades av EU 2022 och syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till ändring i andra lagar som rör elektronisk kommunikation, toppdomäner och sekretess. De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2026. 95 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1) Totalt cirka 95 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 48 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, drygt 24 miljarder kronor, går till Kriminalvården och nästan 8,5 miljarder kronor går till Sveriges domstolar. Pengar går också till ytterligare 14 områden.  Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ändringar i ett antal lagar när Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden byter namn till Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd. Tillfällig utökning av Lagrådet (KU14) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Lagrådet tillfälligt ska få bestå av högst sex avdelningar i stället för fem.  Beslutet innebär att regeringen under första halvåret 2026 får möjlighet att besluta om en sjätte avdelning vid behov. Därefter kan Lagrådet på nytt högst bestå av fem avdelningar. Begränsningen i hur många aktiva justitieråd som får tjänstgöra samtidigt ändras inte. Genom ändringen skapas bättre förutsättningar för Lagrådet att genomföra sin granskningsuppgift vid de mycket stora arbetsanhopningar som riskerar att uppstå under första halvåret 2026.  Lagrådet granskar och yttrar sig över lagförslag efter begäran från regeringen eller av ett riksdagsutskott eller ett annat riksdagsorgan. Antalet avdelningar i Lagrådet växlar beroende på arbetsbördan.  Lagändringarna börjar gälla den 9 januari 2026 och upphör att gälla vid utgången av juni 2026. 122 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.  Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.   59,3 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) Totalt cirka 59,3 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till ett alternativt budgetförslag i en motion. Mest pengar, knappt 29,8 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Knappt 13,9 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer och drygt 7,4 miljarder kronor går till efterlevandepensioner till vuxna. Pengar ska också gå till ytterligare tre områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 104 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) Totalt cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 49,6 miljarder, går till föräldraförsäkring. Knappt 31,7 miljarder går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder går till omvårdnadsbidrag och vårdbidrag. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat stärkt rätt till tillfällig föräldrapenning och höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2026. 13,5 miljarder till migration (SfU4) Totalt cirka 13,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 5,5 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Cirka 4,2 miljarder går till ersättningar och bostadskostnader och cirka 0,9 miljarder går till domstolsprövning i utlänningsmål. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa (SoU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att stärka barns möjligheter till skydd och stöd från socialnämnden. Regeringens förslag innebär bland annat att fler myndigheter, myndighetsanställda och ordningsvakter blir skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.  Det införs också en uppgiftsskyldighet för viss personal inom skolan och annan pedagogisk verksamhet. Skyldigheten ska gälla på begäran av en socialnämnd som ska lämna upplysningar eller utföra en utredning enligt föräldrabalken.  Vidare ska en förlängd gallringstid om 30 år från ett barns födelse gälla för vissa handlingar i barnets personakt. Lagändringarna börjar gälla den 15 januari 2026. Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (UFöU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026. Beslutet innebär att regeringen får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer till och med 31 december 2026. 2,5 miljarder till internationell samverkan (UU1) Totalt cirka 2,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas med de villkor som riksdagen anger. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 1,7 miljarder kronor, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 330 miljoner kronor går till utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser och drygt 188 miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Pengar går också till två myndigheter. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden och ekonomiska åtaganden.  Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. EU-kommissionens arbetsprogram har granskats (UU5) Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2026. Utskottet och regeringen anser att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform för vår tids och vår kontinents stora frågor som handlar om kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften. Utskottet delar kommissionens bedömning om att EU måste ta ett större ansvar för sitt försvar och sin säkerhet. Utskottet anser även att de enskilda medlemsstaterna behöver ta ett större ansvar för EU:s försvar. Mer behöver göras för att stärka den europeiska förmågan att möta kriser, konflikter och krig i Europas närområde. EU ska ge ett orubbligt stöd till Ukraina, och utskottet anser att det är Europas enskilt viktigaste uppgift. Utskottet vill se ett ökat, starkt och långsiktigt stöd till Ukraina. Stödet ska omfatta politiska, militära, ekonomiska, humanitära och rättsliga aspekter. Utskottet anser att EU ska öka trycket på Ryssland. EU behöver öka takten i utfasningen av fossil energi från Ryssland. Utskottet stöder regeringens arbete för att frysta ryska tillgångar ska användas till stöd för Ukraina. Ryssland måste betala för den skada som de vållat Ukraina med sin fullskaliga invasion. Utskottet anser att EU bör ta nästa steg när det gäller Ukrainas och Moldaviens EU-anslutningsprocesser. Utskottet välkomnar kommissionens prioritet om att befolkningen i Gaza ska få tillräckligt med bistånd. Det är av yttersta vikt att införseln av humanitär nödhjälp, enligt regeringen och utskottet, fortsätter att öka. EU ska bidra till att stödja styrningen och reformeringen av den palestinska myndigheten och finansiera återuppbyggnaden. Utskottet understryker att Hamas inte kan utgöra en del av ett framtida styre i Gaza.   Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. Läs mer på sidan Följ och prenumerera.