Inlägg
Riksdagsbeslut 10 december
1,8 miljarder till samhällsplanering (CU1)Cirka 1,8 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 1 miljard kronor, går till Lantmäteriet. Drygt 300 miljoner kronor går till Boverket och knappt 200 miljoner kronor går till Konsumentverket. Pengar fördelas även till ytterligare sex områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiskt åtagande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 225 miljarder till försvar och krisberedskap (FöU1)Totalt cirka 225 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sade riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 77 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 71,1 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och drygt 39,1 miljarder går till stöd till Ukraina. Pengar fördelas på ytterligare 22 områden. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Dessutom bemyndigas regeringen att ingå avtal med Lettland om upplåtelse och försäljning av artillerisystemet Archer. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Stärkt skydd för nätverks- och informationssystem (FöU2)För att uppnå en hög cybersäkerhetsnivå i samhället föreslår regeringen en ny cybersäkerhetslag som syftar till att genomföra det så kallade NIS 2-direktivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer bland annat ska vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter. Förslaget innebär även att en tillsynsmyndighet ska ingripa om en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelser i lagen. NIS 2-direktivet beslutades av EU 2022 och syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till ändring i andra lagar som rör elektronisk kommunikation, toppdomäner och sekretess. De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2026. 95 miljarder kronor till rättsväsendet (JuU1)Totalt cirka 95 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 48 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, drygt 24 miljarder kronor, går till Kriminalvården och nästan 8,5 miljarder kronor går till Sveriges domstolar. Pengar går också till ytterligare 14 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ändringar i ett antal lagar när Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden byter namn till Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd. Tillfällig utökning av Lagrådet (KU14)Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Lagrådet tillfälligt ska få bestå av högst sex avdelningar i stället för fem. Beslutet innebär att regeringen under första halvåret 2026 får möjlighet att besluta om en sjätte avdelning vid behov. Därefter kan Lagrådet på nytt högst bestå av fem avdelningar. Begränsningen i hur många aktiva justitieråd som får tjänstgöra samtidigt ändras inte. Genom ändringen skapas bättre förutsättningar för Lagrådet att genomföra sin granskningsuppgift vid de mycket stora arbetsanhopningar som riskerar att uppstå under första halvåret 2026. Lagrådet granskar och yttrar sig över lagförslag efter begäran från regeringen eller av ett riksdagsutskott eller ett annat riksdagsorgan. Antalet avdelningar i Lagrådet växlar beroende på arbetsbördan. Lagändringarna börjar gälla den 9 januari 2026 och upphör att gälla vid utgången av juni 2026. 122 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)Totalt cirka 122 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 54 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättning. Cirka 52 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och drygt 11 miljarder kronor går till Försäkringskassan. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar. Regeringens förslag innebär att den ekonomiska tryggheten för medföljande till statligt anställda ska stärkas. Regeringens förslag gäller även utökade möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive den 1 juni 2026.
59,3 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)Totalt cirka 59,3 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till ett alternativt budgetförslag i en motion. Mest pengar, knappt 29,8 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Knappt 13,9 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer och drygt 7,4 miljarder kronor går till efterlevandepensioner till vuxna. Pengar ska också gå till ytterligare tre områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 104 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)Totalt cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 49,6 miljarder, går till föräldraförsäkring. Knappt 31,7 miljarder går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder går till omvårdnadsbidrag och vårdbidrag. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat stärkt rätt till tillfällig föräldrapenning och höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2026. 13,5 miljarder till migration (SfU4)Totalt cirka 13,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, cirka 5,5 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Cirka 4,2 miljarder går till ersättningar och bostadskostnader och cirka 0,9 miljarder går till domstolsprövning i utlänningsmål. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. Stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa (SoU11)Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att stärka barns möjligheter till skydd och stöd från socialnämnden. Regeringens förslag innebär bland annat att fler myndigheter, myndighetsanställda och ordningsvakter blir skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det införs också en uppgiftsskyldighet för viss personal inom skolan och annan pedagogisk verksamhet. Skyldigheten ska gälla på begäran av en socialnämnd som ska lämna upplysningar eller utföra en utredning enligt föräldrabalken. Vidare ska en förlängd gallringstid om 30 år från ett barns födelse gälla för vissa handlingar i barnets personakt. Lagändringarna börjar gälla den 15 januari 2026. Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (UFöU2)Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026. Beslutet innebär att regeringen får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer till och med 31 december 2026. 2,5 miljarder till internationell samverkan (UU1)Totalt cirka 2,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas med de villkor som riksdagen anger. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, knappt 1,7 miljarder kronor, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 330 miljoner kronor går till utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser och drygt 188 miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Pengar går också till två myndigheter. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden och ekonomiska åtaganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. EU-kommissionens arbetsprogram har granskats (UU5)Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2026. Utskottet och regeringen anser att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform för vår tids och vår kontinents stora frågor som handlar om kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften. Utskottet delar kommissionens bedömning om att EU måste ta ett större ansvar för sitt försvar och sin säkerhet. Utskottet anser även att de enskilda medlemsstaterna behöver ta ett större ansvar för EU:s försvar. Mer behöver göras för att stärka den europeiska förmågan att möta kriser, konflikter och krig i Europas närområde. EU ska ge ett orubbligt stöd till Ukraina, och utskottet anser att det är Europas enskilt viktigaste uppgift. Utskottet vill se ett ökat, starkt och långsiktigt stöd till Ukraina. Stödet ska omfatta politiska, militära, ekonomiska, humanitära och rättsliga aspekter. Utskottet anser att EU ska öka trycket på Ryssland. EU behöver öka takten i utfasningen av fossil energi från Ryssland. Utskottet stöder regeringens arbete för att frysta ryska tillgångar ska användas till stöd för Ukraina. Ryssland måste betala för den skada som de vållat Ukraina med sin fullskaliga invasion. Utskottet anser att EU bör ta nästa steg när det gäller Ukrainas och Moldaviens EU-anslutningsprocesser. Utskottet välkomnar kommissionens prioritet om att befolkningen i Gaza ska få tillräckligt med bistånd. Det är av yttersta vikt att införseln av humanitär nödhjälp, enligt regeringen och utskottet, fortsätter att öka. EU ska bidra till att stödja styrningen och reformeringen av den palestinska myndigheten och finansiera återuppbyggnaden. Utskottet understryker att Hamas inte kan utgöra en del av ett framtida styre i Gaza. Riksdagen lade utskottets utlåtande till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. | ||||
| ||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar