Seniora män och seniora kvinnor

Gubbar och gummor. Ordvalet har betydelse. Genom vissa ordval kan vi uttrycka oss nedsättande, utan att kunna anklagas för det. Finns här en förklaring till varför gummorna och gubbarna, förlåt, jag menar seniora män och kvinnor, är starkt underrepresenterade i riksdagen?

Slätstruket

Har strötittat på Melloprogrammen. Jag minns inget av bidragen. Jo, jag vet, det kan bero på mig. Och musiksmaken är, som mycket annat, delad. Min smak säger: så slätstruket.

Hur förklara

Åter ställer jag frågan hur man förklarar att ett rasistiskt parti, i landet Sverige, som ser skillnader på människor beroende på varifrån de kommer och som förnekar vad vetenskapen är överens om, nämligen klimatförändringarna. Fler än var femte väljare är beredd att rösta på ett sådant parti.

Dirigenten håller tyst

Klimatkris i världen och inom Tidögruppen. Vetenskapen har bevis på den förstnämnda krisen, nyhetsinslagen på den andra. Två små partier försöker framstå som konstruktiva när de förespråkar sänkta ambitioner. Allt medan "dirigenten", klimatförnekaren sitter tyst

VHS-godis

400 kr

Nödvändig förändring

Kanske naivt, men jag fortsätter att hoppas. jag hoppas på en kursändring för Liberalerna. Tiden är knapp, men förändringen är nödvändig. Förändringen är nödvändig, inte främst för att rädda partiet Liberalerna kvar i riksda'n, utan för att återfå en profilerad socialliberalism. För att återskapa och utveckla en politik i vilken solidariteten är framträdande.

Politiska artiklar

15 kr/st Samling politiska artiklar 335 sidor. harald.nordlund@gmail.com

Ur E55 om ROT-avdraget

usar – men varför är många småsparare ändå back? Allt dyrare hos veterinären – vill se åtgärder Efter Iran-attackerna – flera flygbolag ställer in Skippar bältet – var tredje dödsolycka sker utan säkerhetsbälte Hjärnforskaren och entreprenören Katarina Gospic: ”AI är större än internet” Hur ska vi kunna jobba till 67 när ingen vill ha oss? Nya säsongen av Seniorsurfarna fokuserar på AI Elbolag använder olagliga metoder – stoppas Staten betalar för altaner och pooler – kritik mot snedfördelning Svagare svensk tillväxt fjärde kvartalet E55 Prenumerera Senaste nytt Ekonomi Världen Pension Bostad Bil E55 Studio Resor Hälsa E55.se Ekonomi Staten betalar för altaner och pooler – kritik mot snedfördelning hantverkare Rot-avdraget och vilka som utnyttjar det får kritik av bland andra Hyresgästföreningen. (Foto: Fotograferna Holmberg) Roland Klinga Roland Klinga Uppdaterad: 27 feb. 2026 Publicerad: 27 feb. 2026 Rot-avdraget nådde rekordnivåer under 2025. Över hälften gick till höginkomsttagare och till renovering av utländska semesterbostäder. ANNONS Facebook Twitter LinkedIn Mest läst i kategorin Spela klippet E55 Studio Sverigefonder rusar – men varför är många småsparare ändå back? 01 mars 2026 En katt på besök hos veterinären. Arkivbild. Ekonomi Allt dyrare hos veterinären – vill se åtgärder 28 feb. 2026 En man är ledsen. Åldersdiskriminering gör att många inte kan jobba till 67. Arbete Hur ska vi kunna jobba till 67 när ingen vill ha oss? 27 feb. 2026 Svenska Elverkets försäljningsmetoder bryter mot lagen, menar Konsumentombudsmannen. Arkivbild. Ekonomi Elbolag använder olagliga metoder – stoppas 27 feb. 2026 Så går Sveriges ekonomi. Arkivbild. Ekonomi Svagare svensk tillväxt fjärde kvartalet 27 feb. 2026 ANNONS Vinterfolk kör Volkswagen. Proffs som nybörjare. Under 2025 betalade staten ut omkring 22 miljarder kronor i rot-avdrag, den högsta nivån på tio år, enligt preliminära siffror från Skatteverket som Hyresgästföreningen hänvisar till. Den tillfälliga höjningen av avdraget från 30 till 50 procent har fått märkbara effekter på statens kostnader. Det samtidigt som stödet fördelas ojämnt mellan olika inkomstgrupper och regioner. Har svenska politiker tappat greppet över klyftorna? Höginkomsttagare flitigast Över en miljon villa- och bostadsrättsägare utnyttjade avdraget, där mer än hälften av summan gick till personer med en årsinkomst över 500 000 kronor. Bland dem som tjänar över en miljon kronor använde 42 procent av rot-avdraget. Kommunerna Danderyd, Lidingö och Täby toppar listan över flest avdragskronor per invånare, medan Dorotea, Kiruna och Haparanda hamnar i botten. Läs mer: Rotavdraget sänks vid årsskiftet – branschen vill se fortsättning (E55) I Danderyd var det genomsnittliga avdraget per invånare 6 055 kronor. Det är mer än sju gånger högre än i Dorotea. ”Regeringen lägger tiotals miljarder på en subvention som gynnar villaägare med höga inkomster, samtidigt som barnfamiljer kämpar med hyran och bostadsbristen är akut”, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen i ett skriftligt uttalande. Hon fortsätter: ”Vi behöver bostäder som människor faktiskt har råd att bo i, inte fler skattesubventionerade altanbyggen”. En annan kritisk aspekt är att drygt 72 miljoner kronor av rot-avdraget betalades ut för renoveringar av svenska semesterbostäder utomlands, främst i Spanien, Frankrike och Finland. Det här har TV4 berättat om. Även om detta är tillåtet enligt EU-rätten blir det en kostnad för Sverige, och det största beloppet hittills. Skattejurist Pia Blank Thörnroos menar att systemet utnyttjas av utländska företag som fått kännedom om avdraget. ANNONS Senaste nytt Ekonomi När pengarna flyttas med ett svep i mobilen 15 dec. 2025 Spela klippet Native Article Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet 04 dec. 2025 Ekonomi Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon 01 dec. 2025 Bostad Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring 03 nov. 2025 Kristina Sparreljung, Generalsekreterare, Hjärt-LungfondenSpela klippet Native Article Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor 30 sep. 2025 ”Snedfördelat avdrag” Hyresrätter saknar helt motsvarande subventioner, vilket får kritiker att ifrågasätta prioriteringarna. ”Istället för att pumpa pengar i dyrt och snedfördelat avdrag borde staten stödja byggande av fler hyresrätter med rimliga hyror”, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande för Hyresgästföreningen. Läs mer: ROT-succé! 50 000 fler renoveringar i sommar (Dagens PS) Röster inom Socialdemokraterna vill nu se förändringar. Eva Lindh, riksdagsledamot, menar att det är omoraliskt att svenska skattepengar går till renovering av utländska fastigheter och uppmanar finansministern att ta tag i frågan. Bra för branschen Samtidigt visar statistik från trä- och möbelföretagen (TMF) att det tillfälliga höjningen av Rot-avdraget gynnat branschen. ”Det här kan vara en viktig injektion för många av våra medlemsföretag. Samtidigt ökar osäkerheten när höjningen upphör redan vid årsskiftet. Det utan att ersättas med åtgärder som stärker vare sig nybyggnation eller renovering”, säger Erik Haara, vd för TMF. Han varnar för vad osäkerheten gör för företagen. ”Ryckigheten gör att många företag blir tveksamma. Man kan inte skala upp produktionen för en kort topp. Särskilt när man vet att efterfrågan riskerar att falla när reformen slutar gälla”, säger han. Rot-avdraget infördes för att motverka svartarbete och skapa fler jobb i Sverige. Reglerna för att söka hittar du här.

Trångt på blåbruna arena n

Jag tror att jag kommer att få anledning att rösta på Liberalerna i september. Det som får mig att tro det är det ofrånkomliga, nämligen att man inom kort lämnar regeringen och att man ågergår till en profilerad socialliberalism. Fortsätter man emellertid att styras av SD och övriga Tidögänget ja då torde partiet helt byta väljare, till, ja vad då? Det är trångt nu på blåbruna arenan

Om blan annat militäravtal

Artikel publicerad på Dagens Arena för några månader sedan Publicerat: 9 januari, 2026 Av: Debatt Vi har försvarsminister – men inte fredsminister Foto: WIkimedia. Debatt En av de politiska utmaningarna handlar om att skapa förtroende. Att ha en försvarsminister eller krigsminister men inte en fredsminister skapar knappast sådant. Det finns många skäl till att känna osäkerhet. Några av skälen heter Putin, Trump, NATO och DCA (Defence Cooperation Agreement), ett avtal ingånget med USA. Härtill kommer Sveriges uteblivna roll som fredsskapare och förespråkare för avskaffande av kärnvapen. Farlig under provokation President Putin är en oberäknelig person, som förfogar över och använder diktatoriska metoder i sitt ledarskap. Vi vet också att han låter sig lätt provoceras. NATO utgör en huvudmotståndare och Sverige, som en del av NATO, kan få Putin att rikta blickarna mot Sverige. En sådan personlighet blir farlig under provokation. Om Trump vet vi att vi inte kan veta vad han tar sig för. Kan han komma att passivt åse hur Putin försöker närma sig Baltikum och andra europeiska länder? Och vilka blir följderna i USA av de diktatoriska tydliga tecken som nu framträder hos Trump? Hur kommer amerikanarna att reagera om och när Trump sätter sig över demokratiskt fattade beslut? Militäravtal med USA Med USA har Sverige träffat ett militäravtal. USA, vars president Donald Trump signalerat en vilja att ta sin hand från NATO, den allians som sades ska skapa säkerhet för Sverige. Avtalet innebär, i första hand, att USA får tillgång till sjutton svenska militärbaser. USA får rätten att ha tillgång till baserna Berga, Boden, Halmstad, Härnösand, Kiruna, Kristinehamn, Kvarn, Kiruna, Ravlunda, Revingehed, Ronneby, Såtenäs, Uppsala, Vidsel, Visby, Älvdalen och Östersund. Syftet med avtalet sägs vara att USA ska kunna agera militärt i Sverige utan att blanda in NATO. Genom avtalet har det blivit möjligt för USA att agera militärt från Sverige. Till detta ska läggas den provokation som både svenskt NATO-medlemskap och ständig närvaro av amerikansk militär i Sverige medför. En ännu mörkare bild framträder när den tonar fram mot den bakgrund där Sveriges fredsröst tystnat och svensk kamp för avskaffande av kärnvapen upphört. Brist på förtroende Varför är vissa politiska ledare beredda till och benägna att döda människor? En tysk före detta diplomat, Michael von der Schulenburg, menar att dödandet bottnar i brist på förtroende. Alltså, en av de politiska utmaningarna handlar om att skapa förtroende. Att ha försvarsminister eller krigsminister men inte fredsminister skapar knappast sådant. Även den skada, som NATO-medlemskapet kan komma att visa sig orsaka, hade kunnat undvikas om vi hade fortsatt att stå utanför militäralliansen NATO. Att ha lämnat rollen som fredsskapare och som en kraft i strävanden att avskaffa kärnvapen är ytterligare förtroendeförstörande. Förtroendeskapande åtgärder Förtroendeskapande åtgärder kan och måste sålunda handla om att inrätta ett fredsdepartement. Det kan handla om att återgå till att i olika organ, såsom FN och NATO, verka för avskaffande av kärnvapen. Trovärdigheten skulle även påverkas av en återupptagen roll som diplomatisk aktör, innebärande diplomatiska kontakter med krigförande parter, i vilka måste påvisas frånvaron av historiska bevis för våldet som konfliktlösare. Även de ofattbara lidanden våldet åstadkommer måste stå i centrum i diplomatin. Man ska inte heller bortse från ekonomiska realiteter. Vad gör det med ett folk att ofattbara belopp i statsbudgeten upptas av militärutgifter? Dessa pengar skulle kunna och bör i stället användas för miljö- och klimatförbättringar, för fredsinsatser och för välfärdsinsatser. Svenska politiker kan dock tänka om. Återskapa Sveriges roll som fredsskapare. En viktig signal skulle kunna vara inrättande av ett fredsministerium med en fredsminister. Varför försvarsminister, men inte fredsminister? Harald Nordlund, före detta kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Uppsala

Svårbegripligt

Uppsala kommun lägger pengar på att reglera framfarten på GC-vägarna, trots att kommunen anser att det inte spelar så stor rool hur vi färdas på dessa. "Det händer aldrig några olyckor". Varför då skyltar och varför då vita ränder på vissa sträckor för separering av fotgängare och cyklister? inte lätt att förstå.

Snarare att likna vid Folkpartiet

Vänstersväng med Socialdemokraterna? Knappast. Jag vill påstå att partiet är att likna vid Folkpartiet. Observera: inte Liberalerna.

Inför valet 2

För mig känns det viktigt att betona socialliberalismen. Var finner du de tydligaste betoningarna? Vilket parti? Mitt råd: lägg din röst där.

Riksda´n 25 februari

Riksdagsbeslut 25 februari Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU9) Stärkt skydd för resenärer med en förbättrad resegaranti (CU10) Nej till motioner om ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt (CU15) Nej till motioner om planering och byggande (CU19) Skrivelse om det finanspolitiska ramverket har behandlats (FiU14) Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper (FiU29) Ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott (JuU19) Kriminalvårdens hantering av personuppgifter moderniseras (JuU20) Skrivelse om antagningen till polisutbildningen har behandlats (JuU21) Nej till motioner om kulturarv och kulturmiljö (KrU4) Utökad sekretess för bland annat vapenhandel (KU16) Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU24) Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU25) Svensk lag anpassas till EU:s regler om skyddade namn på jordbruksprodukter och livsmedel (MjU17) Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga (SfU11) Sanktioner vid skatteflykt och bedrägerier (SkU6) Tillfälligt sänkt moms på livsmedel (SkU9) Förbättrad personuppgiftsbehandling hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogden (SkU10) Förbättrat regelverk om beskattning av skog (SkU18) Kontanta medel ska redovisas vid gränsen (SkU19) Tydligare krav på primärvården (SoU23) Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU8) Nej till motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU9) Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU9) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning och geografisk rörlighet, arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingens uppdrag och roll samt utformningen av arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete. Stärkt skydd för resenärer med en förbättrad resegaranti (CU10) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förbättrat resegarantisystem. Syftet med förslaget är att resenärerna ska få ett starkare ekonomiskt skydd samtidigt som kostnader och administration minskas för resebolagen. Resegarantisystemet ändras genom att en kollektiv fond inrättas i vilken researrangörer betalar in en avgift till. I takt med att fonden växer ska de individuella garantierna som resebolagen har gentemot resenärerna minskas i storlek. En annan lagändring innebär att fler återbetalningskrav ska omfattas av resegarantisystemet. Exempelvis ska resenärer i vissa fall kunna få ersättning även om de har kompenserats i form av ett värdebevis, som tidigare blivit utan värde om en researrangör har gått i konkurs eller inte kan betala sina skulder. Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt för juridiska personer, som exempelvis kortföretag, att ansöka om ersättning från resegarantin. Kortföretag kan enligt konsumentkreditlagen eller avtal vara skyldiga att betala ut ersättning till resenärer. Dessa företag ska alltså i sin tur få rätt att ansöka om ersättning från resegarantin (så kallad regressrätt). Lagändringarna som innebär att en kollektiv fond inrättas börjar gälla den 1 april 2026. Övriga ändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer. Nej till motioner om ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt (CU15) Riksdagen sa nej till 36 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, till exempel vad som ska gälla för personer som inte kan betala sina skulder. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande regler och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om. Nej till motioner om planering och byggande (CU19) Riksdagen sade nej till 153 förslag om planering och byggande. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt reglerna om bygglov och överklaganden. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut. Skrivelse om det finanspolitiska ramverket har behandlats (FiU14) Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket. Finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Riksdagen välkomnar skrivelsen som är den tredje i ordningen sedan 2011. Riksdagen konstaterar att förtroendet för finanspolitiken ökar med skrivelsen som dels sammanfattar det finanspolitiska ramverket och dels redogör för regeringens tillämpning av det. Riksdagen understryker också att ett finanspolitiskt ramverk aldrig blir mer effektivt än hur det tillämpas. Enligt riksdagen är det också tillfredsställande att regeringen i skrivelsen bekräftar principen om att regelbundet och återkommande se över det finanspolitiska ramverket varannan valperiod – det vill säga vart åttonde år – och att det resulterar i att en uppdaterad skrivelse lämnas över till riksdagen. Därmed är det en självklar del i hur det finanspolitiska ramverket används, vilket säkerställer en långsiktigt hållbar finanspolitik även framöver. Slutligen ser riksdagen positivt på att skrivelsen återigen innehåller principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Sådana principer ökar förutsägbarheten i den förda politiken, vilket stärker samspelet mellan finans- och penningpolitiken och förbättrar möjligheterna till uppföljning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper (FiU29) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för företag att notera sina värdepapper. För att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering av värdepapper har det skett ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s prospektförordning. Regeringens föreslag är nödvändiga på grund av dessa ändringar. Lagändringarna börjar gälla den 5 respektive 6 juni 2026. En av lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott (JuU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i brottsbalken, som syftar till att öka möjligheten för de brottsbekämpande myndigheterna att på ett tidigt stadium kunna ingripa och förhindra att allvarlig brottslighet fullbordas. Lagändringarna innebär bland annat följande: Straffansvaret för försök till brott utvidgas till att omfatta fall då fara för brottets fullbordan varit utesluten till följd av en myndighetsåtgärd för att bekämpa brott. Detta ska dock inte gälla om gärningen varit uppenbart mindre allvarlig. Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas till att omfatta den som tar befattning med något som, utifrån dess art och omständigheterna i övrigt, är särskilt ägnat att komma till användning som hjälpmedel vid brott eller möjliggöra utförandet av ett brott. Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas även till att omfatta fler former av befattning med hjälpmedel och betalmedel. Straffansvaret för stämpling till brott utvidgas till att omfatta den som kommer överens med någon annan om att en gärning ska utföras. Lagändringarna om försök till brott börjar gälla den 1 april 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026. Kriminalvårdens hantering av personuppgifter moderniseras (JuU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om Kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och fängelselagen. De beslutade ändringarna innebär att Kriminalvården ges större möjligheter att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna verkställa påföljder på ett effektivt och säkert sätt. Samtidigt stärks skyddet för den personliga integriteten. Kriminalvården får även utökade möjligheter att använda ansiktsigenkänning, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten stärks. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026. Skrivelse om antagningen till polisutbildningen har behandlats (JuU21) Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om antagningen till polisutbildningen. Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att antagningen till polisutbildningen inte är effektiv. Antagningen är inte anpassad för att välja ut de bäst lämpade kandidaterna till polisyrket. Dessutom bedöms att förändringar behöver göras så att det ska bli enklare att upptäcka olämpliga kandidater. Riksrevisionen anser också att antagningsprocessen är utformad på ett sätt som inte främjar god hushållning av myndigheternas resurser. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer att göra en översyn av finansieringsmodellen för polisprövningar och att Polismyndigheten har beslutat om en ordentlig översyn av hela antagningsprocessen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Nej till motioner om kulturarv och kulturmiljö (KrU4) Riksdagen sa nej till 103 förslag om kulturarv och kulturmiljö. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om museifrågor, kulturmiljövård, beredskapen inom kulturarvssektorn och nationella minoriteter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Utökad sekretess för bland annat vapenhandel (KU16) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två ändringar i sekretesslagstiftningen. Den ena ändringen rör sekretess kring vapentransaktioner. Vapenhandlare är skyldiga att lämna uppgifter till Polismyndigheten, om bland annat inköp och försäljningar av skjutvapen. Regeringen föreslår att sådana uppgifter i anmälningar och förteckningar ska omfattas av sekretess. Ändringen behövs bland annat på grund av den nya digitala hanteringen av uppgiftsinlämningen. Sekretessen ska även gälla hos övriga myndigheter som kan ha tillgång till uppgifterna. Den andra lagändringen gäller sekretess för viss ny information som kan komma att delas mellan länder inom Schengenområdet (som utgörs av de flesta EU-länderna samt ytterligare några europeiska länder). Det handlar om information om personer från tredjeland som misstänks för terroristbrott eller annan grov brottslighet, som enligt en ny EU-förordning ska registreras i ett gemensamt informationssystem. Lagändringen om vapentransaktioner börjar gälla den 1 april 2026. Lagändringen om Schengens informationssystem börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU24) Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU25) Riksdagen sa nej till 11 förslag i motioner om allmänna helgdagar. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om minnesdagar, bevarandet av minnet av Raoul Wallenberg, allmänna flaggdagar, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar. Svensk lag anpassas till EU:s regler om skyddade namn på jordbruksprodukter och livsmedel (MjU17) Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar. Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026. Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga (SfU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. Regeringens förslag innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Syftet med förslaget är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att behålla och anställa unga. Den nya lagen ska börja gälla den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden den 1 april 2026–30 september 2027. Sanktioner vid skatteflykt och bedrägerier (SkU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att muntliga uppgifter kan leda till straffansvar enligt skattebrottslagen. Det finns i dag ett undantag för muntliga uppgifter när det gäller skattebrott, vårdslös skatteuppgift och skatteredovisningsbrott. Riksdagen sa också ja till att ändra definitionen av begreppet oriktig uppgift. En person som lämnar uppgift om mervärdesskatt (moms) som avser en transaktion som ingick som ett led i ett mervärdesskattebedrägeri ska anses ha lämnat en oriktig uppgift om den som lämnade uppgiften kände till eller borde ha känt till att transaktionen ingick i ett mervärdesskattebedrägeri. Ändringen av definitionen ska tydliggöra detta. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026. Tillfälligt sänkt moms på livsmedel (SkU9) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt sänka mervärdesskattesatsen (momssatsen) på livsmedel från 12 procent till 6 procent. Syftet med förslaget är att stötta hushållens ekonomi. Lagändringarna gäller från och med den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027. Förbättrad personuppgiftsbehandling hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogden (SkU10) Behandlingen av personuppgifter hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska regleras i sex nya lagar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att de nya lagarna ska ersätta de registerlagar som i dag tillämpas hos de tre myndigheterna. Syftet är dels att anpassa regelverket till dagens digitaliserade handläggning, dels att skydda personer mot att deras personliga integritet kränks vid myndigheternas personuppgiftsbehandling. De nya lagarna, samt följdändringar i andra lagar, börjar gälla den 2 april 2026. Förbättrat regelverk om beskattning av skog (SkU18) Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ett förbättrat regelverk om beskattning av skog. Förslagen syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning (där markägaren får ersättning för att inte bruka skogen på ett visst sätt) och att anpassa skattereglerna till EU-rätten. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026. Kontanta medel ska redovisas vid gränsen (SkU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa kontroll av kontanta medel vid den inre landsgränsen. Förslaget innebär att den som avser förflytta kontanta medel över gränsen till ett annat EU-land behöver anmäla och redovisa summan. Anmälnings- och redovisningsskyldigheten ska gälla om medlen uppgår till ett värde av 10 000 euro eller mer. Tullverket får också befogenheter att bland annat kontrollera om skyldigheten efterföljs. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026. Tydligare krav på primärvården (SoU23) Regeringen föreslår att primärvårdens uppdrag och ansvar ska bli tydligare och att det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska gå att få när som helst på dygnet i den kommunala hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Med primärvård menas till exempel vårdcentraler och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter som tar hand om vanligt förekommande vårdbehov som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens. Lagändringarna omfattar bland annat följande: Det blir tydligare att regioner och kommuner ska samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det blir också tydligare att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov. Det införs ett krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen. Termen hemsjukvård byts ut mot hälso- och sjukvård i hemmet. Kravet på information till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten. Det ska också framgå hur patienten kommer i kontakt med dem, samt med sina vårdenheter. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU8) Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar. Nej till motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU9) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, tillgång till fossilfri tankning, laddinfrastruktur för elfordon samt organisering av vägunderhåll och vinterväghållning. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Snart kanske jag åter kan argumentera för L

Flera kandidater i årets kommun- och regionval, i Uppsala kommun och län, är kritiska till Liberalernas pågående Tidösamarbete. Jag håller tummarna för dessa personer. Kanske kommer en inriktningsförändring på riksnivå. Med ett förflutet i socialliberalismen ser jag fram mot inriktningsförändringen. Jag ser fram mot att åter i artiklar och på andra sätt få argumentera för Liberalerna.

Fattas bara...

Nu fattas bara att Per Andersson får ett eget program.

Tillåts pågå

Oändlig serie med personer i en släkt, som TV göder med miljoner. Nu ska ICA göra en ingift konkurrenskraftig. Vad är det, som tillåts pågå?

Inför valet 1

Gå inte på medias och opinionsinstitutens beskrivning av partierna bildande två block. Bilden är falsk

Ett bra tips.

Sluta tro på medias tal och skrift om "de två blocken". Dessa finns inte. Jag gissar att nästa regering kommer att bestå av partierna S, C, MP, L. Eller, bör jag förklara; jag hoppas.

Debattartikel

Denna artikel var publicerad i UNT 20 februari Debatt Politiken behöver lyssna på seniorerna Tre valfrågor är särskilt viktiga för de seniora väljarna, skriver Harald Nordlund. Jag hoppas att få se en debatt om den grupp som varit med om stora uppoffringar och som, genom i många fall hårt slit, starkt bidragit till den välfärd vi åtnjuter i dag, skriver Harald Nordlund. Jag hoppas att få se en debatt om den grupp som varit med om stora uppoffringar och som, genom i många fall hårt slit, starkt bidragit till den välfärd vi åtnjuter i dag, skriver Harald Nordlund. Foto: Pontus Lundahl/TT Debatt 2026-02-20 05:00 Harald Nordlund, f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Flera är de frågor som seniorer förväntar sig att årets valdebatter ska komma att handla om och i sin tur leda till politiska utfästelser. Förvisso har även andra grupper i samhället behov, som behöver tillgodoses. Dock vill jag uttrycka en förhoppning om en debatt om den grupp som varit med om stora uppoffringar och som genom, i många fall hårt slit, under ledsagning av hög moral och god etik, starkt bidragit till den välfärd vi åtnjuter i dag. Jag vill peka på tre förhållanden, som pensionärsorganisationen SPF Seniorerna anser vara viktiga att påverka politikerna i. Förverkligande av eventuella vallöften torde emellertid komma att kräva att seniorerna får en rimlig representation i riksdagen efter valet. Partierna tycks emellertid fortsätta att, i riksdagsvalet, nominera kandidater på valbara platser, i en omfattning, som är långt från den andel av väljarkåren som utgörs av åldrarna 65+. Av röstberättigade i Sverige utgör 65+ nästan 29 procent medan andelen av riksdagens ledamöter är omkring mellan två och tre procent. Det innebär att av 349 ledamöter är nio i åldrarna 65+. Budskapet i denna artikel är därför: ”Kryssa seniorer”. Betydelsen av kryss på valsedlarna är stor, kryss, som kan komma att innebära att för seniorer viktiga politiska frågor får större plats i riksdagen. Motsvarande skevhet som för riksdagen gäller inte för kommun- och regionfullmäktige i landet. För Uppsala kommunfullmäktige finns dock en tydlig underrepresentation för 65+. Viktigt att vi väljare är uppmärksamma på antalet 65+ på valbar plats, inte bara antalet på valsedeln. Inte ännu finns principen om fast läkarkontakt konsekvent genomförd. Bristen speglar en syn på seniorer, som har att anpassa sig till systemet, i stället för att vara så mycket som möjligt involverade i beslut om den egna vården. Ständiga byten av läkarkontakt skapar en besvärande oro för den äldre. Vi förutsätts alla använda digitala verktyg i kontakter med vården. Den begränsning detta innebär, främst för äldre, är mycket frustrerande. Tryck 1, tryck 2, tryck * får alltför många att ge upp försöket att nå fram till vården. Tillgänglighet i tid och närhet blir till ett meningslöst slagord. Valdebatten måste handla om bland annat detta, i stället för att fly från verkliga problem. Genom prat om att en misslyckad statlig styrning ska leda till statligt ansvar för även dagliga driftfrågorna är ett sätt att slippa ta ansvar för verkliga problemen. Boendefrågan har en stor betydelse för seniorers livskvalitet. SPF Seniorerna uttrycker det med orden ”Fler seniorboenden att åldras i med trygghet” med underrubriken ”Ett hem att åldras i med trygghet och gemenskap”. För Uppsalas politiker behöver detta verkligen påpekas, inte bara en gång, utan ständigt upprepas. Vid planerandet av nya seniorboenden måste kravet vara att seniorers synpunkter inhämtas. Faktorer, som att bostäderna måste vara funktionellt utformade med gemensamhetslokaler och att offentliga miljöer, transporter och service måste anpassas till seniorers behov. ”En pension senioren kan leva på”. Ska det behöva sägas? Svårt att finna något mer självklart för att man ska kunna tala om ett värdigt liv på äldre dar. SPF Seniorerna har formulerat tre krav: 1. Höjd inkomstpension. 2. Jämlika kostnader för vård, omsorg, boende, hemtjänst, läkemedel och hjälpmedel. 3. Möjligheter till arbete och delaktighet för dem som vill och kan fortsätta arbeta som pensionär. Men ålderismen då? En oacceptabel företeelse. Genom politiska beslut i enlighet med här framförda synpunkter skulle en stor del av grunden till ålderismen komma att rivas. Kopiera länk Dela artikel

Dåligt av KD

"Låt folket bestämma". Visst låter det rimligt. Uttrycket återkommer då och då. Men vad säger det? Är det något man uttrycker när man inte vill ta ställning? Med man avser jag politikerna. När KD i dag i en debattartikel argumenterar för en folkomröstning i spårvägsfrågan ger man läsarna en bild av att politiska beslut, i stort sett alltid, inte är folkets beslut. Folkomröstningar är sällan att föredra, då de inte möjliggör ansvarsutkrävande. Jo, en folkomröstning kan vara rådgivande. Men, betyder inte det att partier inte har någon uppfattning? KD:s artikel är inget annat än populism. Partiet använder en fråga, där man tror sig ha många med sig, för att ta hem politiska poänger. KD vet att deras ide om folkomröstning är orealistisk. Låt oss slippa sådant.

GC-VÄGARNA I UPPSALA

Märkliga regler på gc-vägar i Uppsala. viss sträcka med uppdelning gång-cykel. Sedan följer gemensam bana. Och sedan uppdelad. Vem tror på ordning med ett sådant system

Lönestatistik

SCB för statistik över, till exempel löner för olika yrkesgrupper, men inte för idrottsproffs och artister. Varför?

Se upp innan det är för sent

Kanske är Sverige inte det land vi tror att det är. Ett land där de flesta har en tro på människors lika värde, en solidarisk syn på förhållandet mellan individer och mellan grupper. Var femte väljare är beredd att rösta på främlingsfientlighet och tvivelaktig vandel. Vi måste försöka höra även det som inte sägs. Vi måste lära av historien. Ledare med förmåga att förblinda medborgarna kan vara mycket farliga. Vi måste vakna nu. Efter valet kan vi ha tagit ett stort steg mot ett mer auktoritärt samhälle. V måste försöka förstå vad som hotar oss.

Var ligger Sveits?

Så många gånger vi hört och sett om felaktigt uttal av namet Schweitz. likväl fortsätter sportkommentatorer att tala om Sveits.

Riksda´n 17 februari

Riksdagsbeslut 17 februari Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU17) Utökat förbud mot spel på kredit (KrU3) Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU22) Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU23) Nej till motioner om alkohol, dopning, tobak och spel (SoU13) Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU14) Specialiseringstjänstgöring för sjukhusfysiker (SoU24) Nej till motioner om studiestöd (UbU14) Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU17) Riksdagen sa nej till 51 förslag om processrättsliga frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om hemliga tvångsmedel, delgivning och kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut. Utökat förbud mot spel på kredit (KrU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett utökat förbud mot spel på kredit. Syftet med förslaget är att motverka skuldsättning hos den som spelar om pengar. Förbudet innebär att spelombud och de som har licens att tillhandahålla spel online (licenshavare) varken får tillåta eller medverka till att spel om pengar finansieras med krediter. Licenshavare och spelombud ska också vidta lämpliga åtgärder för att motverka att spel finansieras med krediter. Lagen börjar gälla den 1 maj 2026. Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU22) Riksdagen sa nej till 63 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samisk rätt till mark och vatten, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommission för sverigefinnar, olika insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken samt älvdalskans ställning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU23) Riksdagen sa nej till sju förslag om trossamfund och begravningsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen gäller frågor om statlig hjälp med kyrkoavgiften, ett statligt försäkringsskydd för trossamfund, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsverksamhet, begravningsplatser för olika religiösa grupper, begravningsombudens förutsättningar och tidsgräns för kremering. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och till pågående arbete. Nej till motioner om alkohol, dopning, tobak och spel (SoU13) Riksdagen sa nej till 120 förslag om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om ANDTS-politiken, som bland annat innehåller alkoholfrågor, narkotikafrågor samt tobaks- och nikotinfrågor. Riksdagen hänvisar i huvudsak till pågående arbete. Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU14) Riksdagen sa nej till 93 förslag i motioner om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förskrivning, översyn av apoteksmarknaden och tandvård. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i de frågor som förslagen gäller. Specialiseringstjänstgöring för sjukhusfysiker (SoU24) Regionerna ska få möjlighet att anställa sjukhusfysiker som gör specialiseringstjänstgöring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En sjukhusfysiker arbetar inom hälso- och sjukvården med de områden där strålning används, till exempel bildgivande diagnostik och strålbehandling. Regionerna ska få göra dessa anställningar i en omfattning som motsvarar det framtida behovet av sjukhusfysiker med specialistkompetens. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026. Nej till motioner om studiestöd (UbU14) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Till Simona

Bara en rättelse till S. Mohamsson: Bondeförbundet har bytt namn till Centerpartiet. Men många att hålla reda på

Sätt sportkommentatorerna i svenskakurs

Varför envisas sportkommentatorerna med att tala om kilometrar, när det heter kilometer även i pluralis. Att man inte vet skillnaden mellan var och vart är en annan gåta. Flera av dem talar dessutom om landet Sweitsch, var nu det ligger

KD vill omorganisera i stället för att ta politiskt ansvar

Kristdemokraterna är ett märkligt parti. När staten inte gör vad den ska i fråga om styrningen av sjukvården och skolan vill KD att staten ska få ansvaret för även dagliga driftfrågorna. Staten ska få ansvaret för att, till exempel tillsätta skolpersonal, i, till exempel, Kalix. Staten ska få ansvaret för, till exempel, den dagliga vården på, till exempel, Akademiska sjukhuset. Politiker, som saknar förmågan att styra, och som saknar kunskap om vad politisk styrning innebär, vill lösa sina problem med att föreslå organisatoriska förändringar. KD är förvisso inte helt ensamt om detta, men är nog den främsta tydliggöraren av problemet Vi måste i kommande val se till att få politiker, som är beredda att ta sitt ansvar, det vill säga, börja styra.

Undanröj okunskapen

En följd av klimatförändringarna, enligt seriös forskning, är extremväder. Detta är inte helt känt för alla. Trump, och några till, tar en kall vinter som bevis för att budskapet om klimatförändringarna som ett hot mot vår existens är en bluff. Nu krävs att okunskapen och illvilligheten undanröjs.

Ny start för liberalerna

https://haraldiuppsala.blogspot.com/2026/01/ny-star-for-liberalerna.html

Skräp

Vidriga rubriker. Ex.: NN:s beslut efter X år tillsammans. Vi ska fås att tro att skilsmässa är på gång. Sanningen visar sig vara, tvärtom, att fortsätta i ett starkt förhållande. Rubriken formellt inte en lögn men verkligheten. Bästa åtgärden: inte köpa skräpet

Finns andra alternativ

Det finns andra alternativ än nuvarande oppositionspartier som regeringsbildare

Nej, inte sekundrar

Nästan alla sportkommentatorer talar om minutrar och sekundrar. En sekund, en minut, flera sekunder, flera minuter. Det lärde vi oss redan i första klass.

Stoppa osanningen

SVT och andra opinionsundersökare fortsätter att vilseleda. "...där andra blocket ökat med..." De två block man talar och skriver om finns inte. Det här vet man, men man fortsätter uttala lögnen. I vilket syfte? Kan det vara så simpel förklaring som att opinionsundersökningarna ger större läsvärde? Jag hoppas osanningen upphör att förmedlas till väljarna i god tid före valet.

Gummorna blir fler

Vilken betydelse har ordvalet. Den där ungen eller det där barnet. Visst ligger en värdering i det första. Jag kom att tänka på ordet gummor och ordet män. Håll med om att i "gummor" ligger en värdering, en nedsättande sådan medan "män" är fritt från värdering. Gummorna i näringslivet bli fler och männen halkar efter. Med en sådan rubrik skulle jag uttrycka mig nedsättande om kvinnor.

Orimligt samarbete

För ett socialliberalt parti är bör det vara helt orimligt att ha samarbete med rasistiska och främlingsfientliga partier. det handlar inte om att kunna prata med alla. Alla människor har lika värde, men andra ideologier än socialliberalism har mindre värde för en socialliberal

Velat varit

I grundskolan tragglade vi svensk grammatik. Vi lärdeoss att det kan inte heta: jag hade velat varit där

Hej då Centern

Hej då Centern. Partiet är inte ett alternativ i dag. C tycker det är rätt att överlåta till en marknad att ta över delar av skolverksamheten och primärvården. Att så okritiskt som man gör överlämna viktiga offentliga verksamheter till en marknad är odemokratiskt. Men vilka partier säger helt nej till friskolesystemet och till fria etableringen i primärvården? Svenska partisystemet förefaller vara fritt från ideologier. Det här bådar inte gott

Berätta för mig

Nästan dagligen dyker frågan upp. Frågan om vad det är som gör att var femte väljare i Sverige är beredd att rösta på ett parti, som står för en syn på att människor har olika värde beroende på i vilket land man är född. Lika obegripligt är att partier, so ger sig ut för att ha en annan människosyn samarbetar nära ett sådant parti. Berätta för mig vad det är jag inte förstått

Det är i Uppsala de finns

Det är i Uppsala de finns. Socialliberalerna. Efter att mitt Folkpartiet blev Liberalerna med en inriktning, som är långt från Folkpartiets när jag en förhoppning om att åter gå på något partimöte med de socialliberaler, som nu tagit avstånd från partiets, på riksnivå, inriktning av politiken.

Riksda´n 4 februari

Riksdagsbeslut 4 februari Nej till motioner om integration (AU8) Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU19) Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU8) Nej till motioner om folkhälsa (SoU12) Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU6) Körkortsturism ska begränsas (TU7) Sverige avviker från EU-bestämmelse om tillståndsansökan för gigabitnät (TU11) Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU11) Nej till motioner om integration (AU8) Riksdagen sa nej till 49 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om nyanländas bosättning, etableringsinsatserna och parallella samhällsstrukturer. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU19) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om riksdagens arbetsformer. Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten, insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen, översyn av förtroendevaldas villkor och Riksdagsförvaltningens verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredning redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU8) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk samt jordbrukets klimat- och miljöpåverkan. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om folkhälsa (SoU12) Riksdagen sade nej till 105 förslag om folkhälsa. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, smittskydd och psykisk hälsa. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut. Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU6) Riksdagen sa nej till 120 förslag om trafiksäkerhet i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Körkortsturism ska begränsas (TU7) Regeringen vill begränsa möjligheterna för personer med körkort från tredjeländer, det vill säga länder utanför EU och EES, att kringgå de svenska reglerna genom så kallad körkortsturism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Körkortsturism är när personer som är permanent bosatta i Sverige åker till en annan EES-stat för att där få ett tredjelandskörkort utbytt till ett utländskt EES-körkort. Därefter reser personerna tillbaka till Sverige och ansöker om att byta ut det utländska EES-körkortet till ett svenskt körkort. Huvudregeln ska enligt regeringen vara att ett EES-körkort med ursprung i ett tredjeland inte får bytas ut till eller ersättas med ett svenskt körkort. Det ska endast vara möjligt att byta ut ett sådant körkort i undantagsfall. Exempelvis om körkortshavaren har haft ett körkort med motsvarande körkortsbehörighet inom EES i minst fem år före den permanenta bosättningen i Sverige. Riksdagen sa också nej till ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2025 som handlar om körkortsturism. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2026. Sverige avviker från EU-bestämmelse om tillståndsansökan för gigabitnät (TU11) Genom en ny lag ska Sverige avvika från en EU-förordning om gigabitinfrastruktur – det vill säga 5G-nät, fiber eller andra typer av nät med mycket hög kapacitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget innebär att förordningens bestämmelse om så kallat tyst godkännande inte ska gälla i Sverige. Tyst godkännande betyder i det här fallet att en nätoperatör som inte fått sin tillståndsansökan behandlad inom en viss tid automatiskt får tillståndet beviljat. EU-länderna får under vissa förutsättningar avvika från bestämmelserna om tyst godkännande, vilket regeringen alltså föreslagit att Sverige ska göra. Den nya lagen börjar gälla den 12 mars 2026. Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU11) Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag om vuxenutbildning. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om utbudet och behovet av vuxenutbildning, utvecklingen av yrkeshögskolan och utbildningen i svenska för invandrare. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Man måste inte titta

Har jag suttit och tittat på samma program som vissa journalister gjort? Roliga skämt? Aj då, jag missade dem. Kanske kom de när jag fick ett telefonsamtak. De roliga skämten alltså. Men man måste ju inte titta.

Svårt att förstå

Men att partiledning och partistyrelse inte ser vilket sällskap man hamnat i. Svårt att förstå

Politiska artiklar

C:\Users\Harald\Downloads\20260130_153801.jpg Samling politiska artiklar skrivna av mig 335 sidor Pris 30 kr+frakt Beställ: harald.nordlund@gmail.com

Trump+Åkesson

Det sägs att Trump vill hjälpa Åkesson att bli statsminister. Kanske är det inte sant, men låter inte alls otroligt

Här går man

Fordon framförs på höger sida. Gäller gator, vägar, cykelvägar På väg utan gångbana färdas fotgängare på vänster sida På gemensam gång- och cykelväg färdas fotgängare på vänster sida På särskild gånbana färdas fotgängare lämpligen på höger sida av gångbanan Skidåkare möts lämpligen till höger

Lönestatistik

I stort sett alla yrken finns i SCB:s lönestatistik, men inte idrottsproffs, progamledare och artister. Varför, undrar jag? En ny överklass, som man inte ska tala om. En 19-årig barnsköterskafår ut 18000 per månad. En viss sångerska och en viss skidåkerska i samma ålder får ut 10 miljoner per månad. Hon åker ju så bra och hon sjunger ju så bra. Barnsköterskan då?

Ny star för Liberalerna

Ny start för Liberalerna Debatt Det krävs en berättelse om varför Liberalerna behövs i svensk politik, skriver Harald Nordlund. Om man ständigt hamnar offside, eller om man inte syns på spelplanen, då är det dags att tänka om. Då måste man klara ut varför man inte kommer i måluppfyllelseposition. Dilemmat är kännetecknande för Liberalerna av i dag. Man vill nå måluppfyllelse, men man tvingas acceptera en spelstil, som inte passar de egna spelarna. Nu krävs en berättelse om varför socialliberalismen behövs i svensk politik. Det som under historien, med några kortare avsteg, varit kännetecknande för Folkpartiet, numera Liberalerna, är den socialliberala profilen. Sociala reformer utan socialism har varit ett grundläggande tema. Men den tidigare socialliberalismen lämnade lucka för det som skulle komma att visa sig utgöra ett stort hot mot socialliberalismen, nämligen extremismen. Dagens socialliberalism måste präglas av sociala reformer utan ideologisk extremism. I vad jag ser som plattformen, från vilken avstampet vid en nystart för Liberalerna ska tas, består av tio olika men sammanfallande byggstenar. Individens frihet En av de viktigaste byggstenarna i en socialliberalism av anno 2025 har inskriptionen frihet. Den frihet vi har upplevt och tagit för given behöver, mer än på länge, ges skydd. Hoten finns i form av olika former av begränsningar. En är polariseringen, det vill säga, påverkan av sammanhållningen i en splittrande riktning. Friheten är hotad av även ojämlika ekonomiska förutsättningar liksom av påverkan av tänkandet och forskningen. Demokrati Även demokratin är hotad. Det måste vara en socialliberal uppgift att larma när tecken på hot visar sig. Ett samhälle utan jämställdhet och demokrati är inte ett samhälle med frihet. Motsatsen heter samhälle med diktatur. Engagemang för mänskliga rättigheter är centralt. Rättsstat Lagarna står över alla och domstolarna är oberoende. Alla medborgare ska behandlas lika utifrån gällande lagstiftning. Rättsstaten nedmonteras eller är nedmonterad i stora delar av vår omvärld. Vilken kraft om inte socialliberalismen är den självklara motkraften. Utbildning och fostran Utbildningsnivån i ett samhälle är avgörande för samhällets stabilitet i fråga om Individens frihet, om demokratins styrka och om rättsstatens överlevnad. Även som förebyggare av våld och oordning. Uppdrag till skolan att fylla brister, inte bara i vad avser intellektuella kunskaper utan också i fråga om emotionella färdigheter, livskunskap, framstår som särskilt angeläget i dagens samhälle. Frihetens, demokratins och rättsstatens fortlevnad är beroende av en utbildning med hög kvalitet, men också en god etik, det vill säga, goda emotionella färdigheter. Det glömda Sverige Begreppet har myntats av Liberalernas föregångare Folkpartiet. Med begreppet ville man beskriva grundtanken i en socialliberal politik. Kort skrivet: undanröja bortglömdhet och marginalisering. Jämlikhet Lika tillgång till utbildning, vård och social trygghet liksom jämställdhet mellan olika grupper är viktiga delar i en politik för jämlikhet. Upplevda avgrundsdjupa ekonomiska klyftor omöjliggör känsla av jämlikhet. Klimat och miljö Att få ett stopp på klimatförändringarna är en ödesfråga för allt levande på jorden. Härom är forskningen tydlig. Den biologiska mångfalden är starkt hotad. Om frågan inte är prioriterad på ett socialliberalt partis agenda måste ses som ett oerhört svek mot en socialliberal ideologi. Tolerans Vi människor har olika bakgrunder, olika åsikter och olika kulturella bakgrunder. Respekten för dessa olikheter är i dag särskilt hotad. Värnandet av olikheter måste ses som ett socialliberalt åtagande. Fred Sverige har historiskt varit en viktig aktör i kampen mot kärnvapen och i fredsarbete. Kampen har nu upphört. Utöver klimat och miljö som ödesfrågor är även fredsfrågan en sådan. Fredskamp väcker respekt i omvärlden och minskar väpnade hot. Ny politisk debatt För ett uppfyllande av här, i korthet, upptagna socialliberala utmaningar måste politiken i högre grad än för närvarande ägna sig åt uppföljning av målsättningar och åt dialog med väljarna om sin konkreta politik. Dagens destruktiva politiska debatt måste ersättas med utbyte av tankar. Från tid till annan krävs samarbete med andra politiska riktningar men utan att plattformen faller samman. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Om däremot plattformens hållbarhet genom borttagande av en eller flera av stenarna är hotad måste sådant samarbete ses som uteslutet. Det vi ser i dag är en helt raserad socialliberal plattform, som torde kunna återuppbyggas, för närvarande i endast opposition. Harald Nordlund, f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP), Uppsala

Riksda´n 28 januari

Riksdagsbeslut 28 januari Regler om byggprodukter anpassas till ny EU-lagstiftning (CU7) Nej till motioner om familjerätt (CU12) Nej till motioner om fastighetsrätt (CU13) Kustbevakningens sjöövervakning ska utvecklas (FöU5) Större möjligheter till registerkontroll vid anställning i kommun (JuU22) Nej till motioner om skogspolitik (MJU6) Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU7) Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning har behandlats (NU9) Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden har behandlats (SfU8) Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (SfU9) Regler om byggprodukter anpassas till ny EU-lagstiftning (CU7) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som gäller byggprodukter. Ändringarna görs för att anpassa svensk lag till ny EU-lagstiftning på området. Bland annat innebär det nya hänvisningar till EU-lagstiftningen och förtydligande av regler som gäller typgodkännanden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026. Nej till motioner om familjerätt (CU12) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om betänketid vid äktenskapsskillnad, bodelning, juridiskt biträde för barn, frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen, systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare och vissa frågor om namnbyte. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden. Nej till motioner om fastighetsrätt (CU13) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 i olika fastighetsrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling och översyn av lantmäteriverksamheten. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Kustbevakningens sjöövervakning ska utvecklas (FöU5) Regeringen föreslår flera lagändringar i syfte att ge Kustbevakningen förutsättningar att utveckla sina förmågor och sitt arbetssätt i förhållande till myndighetens uppdrag. I uppdraget ingår att bedriva sjöövervakning, samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till andra berörda myndigheter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026. Större möjligheter till registerkontroll vid anställning i kommun (JuU22) Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning. Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon. Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter. De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026. Nej till motioner om skogspolitik (MJU6) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skogspolitik. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om ägande, brukande och skydd av skog, ersättning vid begränsning av skogsägares ägande- och brukanderätt samt klimatanpassning inom skogsbruket. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU7) Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om den övergripande miljöpolitiken. Riksdagen hänvisar framförallt till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om tillståndsprocesser och miljöprövning, talerättsfrågor, bullerfrågor, offentlig upphandling och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Skrivelse om statligt företagsägande har behandlats (NU4) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj och uppmärksammar deras utveckling under framförallt 2024. Riksdagen understryker betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och framhåller vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 50 förslag som handlar om statens ägande och förvaltning såväl på en övergripande nivå som i fråga om enskilda bolag. Av dessa har cirka 20 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2025. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning har behandlats (NU9) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning. Riksrevisionen har granskat om regeringen och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har agerat affärsmässigt vid planeringen av omställningen av bolagets verksamhet till produktion av järnsvamp. Den övergripande slutsatsen är att både regeringen som ägare och LKAB i huvudsak har agerat affärsmässigt. Riksrevisionen anser dock att processen för att fastställa ekonomiska mål för de statliga bolagen är bristfällig och rekommenderar regeringen att säkerställa att det beräknade lönsamhetsmålet tillämpas konsekvent. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Samtidigt framhåller regeringen att rutinerna för beslut om ekonomiska mål i bolag med statligt ägande förändrats sedan den granskade perioden. Riksdagen vill understryka vikten av regeringens fortsatta arbete för att säkerställa att omställningen av LKAB:s verksamhet till produktion av järnsvamp sker affärsmässigt, och riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett betydelsefullt underlag i detta arbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden har behandlats (SfU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden. Riksrevisionens övergripande bedömning är att Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden inte är effektiv och har ett flertal brister. Bland annat när det kommer till att säkerställa korrekta beslut, samt att handläggningstiderna är oskäligt långa i många medborgarskapsärenden. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Migrationsverket och regeringen om åtgärder för en effektivare hantering av medborgarskapsärenden och för att säkerställa korrekta beslut i dessa. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat ny lagstiftning, förstärkt styrning och effektivisering. Riksdagen vill betona vikten av att besluten i medborgarskapsärendena är korrekta och fattas inom rimlig tid. Riksdagen ser därför positivt på regeringens åtgärder för att förbättra hanteringen av ärendena. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (SfU9) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete. Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Värdlandsavtalet igen

Uppsalabor mot Värdlandsavtalet! Under våren ska Sveriges riksdag fastställa det så kallade värdlandsavtalet med Nato. Avtalet är redan undertecknat av ÖB efter beslut av den borgerliga regeringen i augusti 2014. Det är ett delvis hemligt ramavtal där detaljer kan ändras efter hand – utan riksdagsbeslut – utanför demokratisk kontroll. Meningen med avtalet är att Sverige ska underlätta för Nato att agera i Sverige under fredstid som förberedelse för kris- och krigssituationer. Natotrupper ska kunna stationeras, baser och förråd ska kunna byggas, vapen av alla typer som ingår i Natos arsenal ska kunna placeras på svensk mark. Inklusive kärnvapen. De som talar för värdlandsavtalet hävdar att inget av detta kan ske utan godkännande från svenska myndigheter, vilket möjligen kan ses som formellt riktigt. Men själva vitsen med avtalet är att underlätta Natos förberedelser för aktioner mot andra länder. Sådana omnämns i avtalet som strategiska och taktiska militära uppdrag. Det finns inget förbud inskrivet i avtalet mot att placera kärnvapen i Sverige. Utan en sådan klausul kommer kärnvapen att kunna placeras på svenskt territorium – utan att svenska medborgare kommer att få reda på det. Nato vägrar konsekvent att tala om var man förvarar sina kärnvapen. Natostyrkor i Sverige kommer att kunna begära svenskt stöd till verksamhet utomlands, alltså en direkt risk för att dra in Sverige i krig. Natosoldater som begår brott i Sverige kommer inte att kunna ställas inför svensk domstol. Sverige har deltagit i Partnerskap för fred (PFF), synkroniserat sina vapensystem med Nato och övat tillsammans med Nato på svenskt territorium. Bara under det senaste året hölls ett antal Nato-övningar med svenskt deltagande nära inpå Rysslands gräns. Vi har därtill avrustat vårt eget territorialförsvar och istället bidragit till Natos krig i Afghanistan och Libyen. Allt detta har varit skadligt för vår egen säkerhet. Insatserna i Afghanistan och Libyen har visat sig kontraproduktiva för allt vad demokratisering brukar innebära och rent dödsbringande för hundratusentals oskyldiga, samt förstås varit pådrivande för flyktingströmmarna. Nato har hittills varit en mycket dålig satsning för Sveriges säkerhet och för svenska skattebetalare. Ryssland är den stormakt som USA (Nato) ser som sin främsta konkurrent om inflytande i Europa och Mellanöstern. Ett nytt kallt krig är under uppsegling. I detta spänningsfält ska Sverige behålla sin neutralitet, precis som vi gjorde under det förra kalla kriget. Allt annat är äventyrligt och spänningsskapande. Ryssland är visserligen en militär stormakt, men mycket liten jämfört med Nato. Ryssland kan inte anfalla något land runt Östersjön utan att dra på sig ett motangrepp från Nato, en konfrontation man aldrig kan vinna. Ryssland utgör därför inget hot mot Sverige. Under 200 år har Sverige varit alliansfritt i fred för att kunna vara neutralt i krig. Det har tjänat Sverige väl och hållit oss utanför två världskrig och andra stormaktskonflikter. Alliansfriheten är en folkligt djupt förankrad princip som vore förödande att överge. Sveriges bästa ”liv- och brandförsäkring” vore att hålla sig utanför vidare Natosamarbeten och bygga upp sitt eget nationella försvar. Därför uppmanar vi riksdagsledamöter i Uppsala län att rösta nej till värdlandsavtalet. Djupare försvarssamarbete mellan Sverige och USA PUBLICERAD 2016-06-08 Foto: Marinette Nyh Radebo, Försvarsdepartementet Sverige och USA intensifierar sitt militära samarbete. En överenskommelse slöts av bägge ländernas försvarsministrar i Washington på onsdagen. I dokumentet har man enats om att verka för höjd försvarsförmåga. 427 Mikael Holmström Följ skribent Skriv ut Rätta artikel Bokmärk – USA har en oerhört viktig roll för säkerheten i Europa, för att utveckla militär förmåga och tekniskt kunnande. USA har dessutom en viktig roll i internationella operationer. Det är ett väldigt tydligt svenskt intresse att utveckla relationen, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till DN. Han är på ett flera dagar långt besök i USA och togs på onsdagen emot i försvarshögkvarteret Pentagon. Där undertecknade Hultqvist och den amerikanske försvarsministern Ashton Carter ett två-sidigt dokument. Det är en avsiktsförklaring, Statement of Intent, om ländernas fortsatta samarbete. ANNONS: Den svensk-amerikanska förklaringen slår fast att det transatlantiska samarbetet är avgörande för Europas säkerhet. Utmaningar kan endast mötas om USA och Europa agerar tillsammans och ”I Europa har Östersjöområdets betydelse för säkerheten ökat”. – Vi ska ha en fördjupad dialog om säkerheten i norra Europa och hur vi tillsammans kan möta utmaningarna. På militär nivå handlar det om samarbeten vi kan utveckla samt materielsamarbete inom luftförsvars- och undervattensteknik, förklarar Peter Hultqvist. USA:s regering har det senaste året blivit allt mer engagerat i Östersjöområdet. Flera krigsspel i amerikanska tankesmedjor har visat att Ryssland i en kris snabbt skulle kunna inta Baltikum. För att Nato ska kunna försvara balterna behöver man få tillgång till svenska flygbaser, hamnar eller luftrum. I en kris det bli en kapplöpning om kontrollen av svenska Gotland. ”Det är nyckelterräng. Vi skulle ta mycket, mycket allvarligt på om det uppstår ett hot mot Gotland”, sade USA:s vice försvarsminister Robert Work när han deltog i ett baltiskt-nordiskt möte i Stockholm i april. Även Robert Work var med vid ceremonin på onsdagen liksom hans värd vid Sverige-besöket, statssekreterare Jan Salestrand i försvarsdepartementet. Enligt Peter Hultqvist innebär USA-samarbetet inte någon ändring av Sveriges militära alliansfrihet och dokumentet han undertecknat är inte juridiskt bindande. Sveriges försvarssamarbete i väster med USA kombineras i öster med allt intensivare försvarssamarbete med Finland. Men inget av dessa väderstreck finns det några bindande avtal eller garantier om ömsesidig militär hjälp i en kris eller ett krig. Regeringens politik är att Sverige inte ska gå med i Nato, men ändå vill ni ha nära band med Natos starkaste land USA, är det inte en paradox? – Nej jag tycker inte det. Från regeringens sida ser vi ett utvecklat bilateralt samarbete med andra länder som en del av alternativet till ett Nato-medlemskap. Relationen med USA är gammal och omfattande och är när det gäller den bredare säkerhetspolitiken väldigt avgörande för balansen i den tid vi nu lever i, svarar Peter Hultqvist. Han understryker att 70 procent av riksdagen stöder ett djupare samarbete med USA, vilket ingick i riksdagens försvarsbeslut förra året och gäller för åren 2016-20. – Detta är ett verkställande av det som riksdagen beslutat. Nu har vi en handlingsplan att arbeta från, och det är oerhört viktigt. Just nu deltar Sverige i den årliga marina övningen Baltops i Östersjön som leds av USA. Dokumentet öppnar för mer övningar. ”Sveriges och USA:s gemensamma ansträngningar, inklusive gemensamma flyg-, mark- och marinövningar, liksom operationer och kapacitetshöjande uppdrag, bidrar till internationell fred och säkerhet”, konstaterar länderna. I dokumentet står vidare att USA och Sverige sträva efter ett utökat utbyte av informationer om läget i Nordeuropa så att ”vi tillsammans kan möta utmaningar”. Utbildning och övningar ska genomföras vilket ”sänder en distinkt politisk signal”. – Att öppet redovisa vad vi gör är en signal till omvärlden: vi är aktiva, vi tar situationen på allvar, vi söker lösningar och söker stabilisering. Allt vi gör handlar om att förebygga risken för konflikter och att någon inte agerar i enlighet med folkrättsliga principer, säger Peter Hultqvist som syftar på Ryssland. – Ryssland har annekterat Krim och bedriver sin väpnade konflikt i Ukraina med destabilisering, man uppträder oberäkneligt i vårt närområde och har en omfattande underrättelse- och övningsverksamhet. Kan inte Sveriges nära samarbete med USA provocera Ryssland? – Riksdagen har gjort den bedömningen att en eventuell kris i vår del i Europa kommer att omfatta flera länder. Ingen kan räkna med att det blir isolerat. Delar man det scenariot är det naturligt att bygga säkerhet tillsammans med andra genom olika typer av praktiska samarbeten och förberedelser Men hur tror du dokumentet uppfattas i Moskva av Putin-regimen? – Det är klart att man kommer att notera även detta. Men samtidigt gör ju Sverige sina egna säkerhetspolitiska val. Vi måste välja vår egen väg. Med den nivå på militär förmåga som vi har i Sverige så måste inse att ska vi bygga en säkerhet som är stabil så måste vi också samarbeta med andra, svarar Peter Hultqvist och tillägger: – Vi har valt att utveckla vår säkerhetspolitik utifrån den tid vi nu lever i. Den kan inte vara relaterad till förhållanden för 20 eller 30 år sedan. Det måste vara nuläget och en bedömning av framtiden som avgör. Fakta. Djupare samarbete Avsiktsförklaringen, Statement of Intent, mellan USA:s och Sveriges försvarsministrar omfattar en rad områden: interoperabilitet (förmåga att verka tillsammans), utbildning och övning, materielsamarbete, forskning och utveckling och internationella relationer. Det innebär bland annat utbyte av säkerhetspolitisk information, militära kontakter, samarbete inom på flyg- och undervattensområdena om sensorer, vapen och plattformar. Dokumentet är inte juridiskt bindande och ska revideras vartannat åt6.1 Allmänt Samförståndsavtalet mellan Sverige och Nato om tillhandahållande av värdlandsstöd vid genomförande av Natos operationer, övningar och annan liknande militär verksamhet (nedan; ”värdlandsstödsavtalet”), som undertecknades den 4 september 2014, är ett övergripande ramavtal innehållande 11 avsnitt. Det innehåller grundläggande principer och förfaranden, inklusive regler av juridisk och finansiell karaktär, beträffande det stöd som Sverige i egenskap av värdland lämnar till Nato när Nato verkar på svenskt territorium i något avseende. Det är avsett att användas över hela skalan av situationer då Sverige kan komma att ta emot Natos militära stöd, dvs. såväl i fredstid (t.ex. för övningar) som vid kriser och i krig i Sverige eller i närområdet. Genom avtalet tydliggörs det ansvar Sverige har som värdland i förhållande till Nato och sändande länder, liksom vilket ansvar Nato och sändande länder har vid Natoledd verksamhet i Sverige. Värdlandsstödsavtalet som sådant ger inte Nato rätt att verka på svenskt territorium. Avtalet bygger på frivillighet mellan parterna, vilket innebär att det blir tillämpligt endast i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om att bjuda in Nato för att genomföra verksamhet i något avseende. Det betyder att Sverige avgör när Natoledd verksamhet får äga rum på svenskt territorium. Samförståndsavtalet är ett ramavtal och inför varje enskild aktivitet kommer ett särskilt och mer detaljerat genomförandeavtal att behöva ingås inom de begränsningar som anges i ramavtalet. Avtalet är bilagt i engelsk originalversion och i den svenska översättningen, se bilaga 4. Ds 2015:39 45 6.2 De enskilda bestämmelserna Inledning I ingressen anges att parterna beaktar bestämmelserna i bl.a. Nato respektive PFF SOFA jämte avtalens tilläggsprotokoll. Allmänna bestämmelser (avsnitt 1–4) Avtalets första avsnitt innehåller definitioner av begrepp som används i avtalet, bl.a. gäller detta uttrycken styrka, Natoleverantörer, Natoledd militär verksamhet och sändande länder. Här definieras också värdlandsstöd som det civila och militära stöd som lämnas i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum. Av punkterna 17 och 18 framgår att värdlansstödsavtalet är ett ramavtal och att tekniska tilläggsöverenskommelser kommer att ingås inför varje aktivitet. Av avtalets andra avsnitt framgår att avtalets syfte är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Natoledd militär verksamhet. Det tydliggörs också att samförståndsavtalet, tillsammans med dess tilläggsöverenskommelser, är avsedda att tjäna som grund för behörig myndighet i värdnationen och för Natobefälhavare inför planeringen av överenskommelser om värdlandsstöd för olika typer av militär verksamhet. Avtalet tar alltså sikte på Natoledd militär verksamhet på värdlandets, dvs. Sveriges, territorium. I tredje avsnittet utvecklas avtalets tillämpningsområde närmare och avsnittet innehåller vissa generella bestämmelser. Det framgår bl.a. att PFF SOFA och det kompletterande tilläggsprotokollet, om de är i kraft mellan parterna, ska tillämpas på all Natoledd militär verksamhet samt att värdlandsstödsavtalet är avsett att vara i överensstämmelse med Natos ”doktrin” och fungera som ett övergripande avtal för värdlandsstöd. Värdlandet ska erkänna att baseringsområden som upprättats i enlighet med avtalet utgör Ds 2015:39 46 avdelningar till de högkvarter som upprättat dem och att högkvarteren också bär ansvaret för verksamheten på sådana baser. Vidare anges att värdlandet, alltså Sverige, i största möjliga utsträckning utifrån förmåga och inom de praktiska begränsningar som råder vid varje given tidpunkt ska stödja de styrkor som är utsända till Natoledd militär verksamhet. De närmare detaljerna om stödet ska framgå av tilläggsdokumenten. Det klargörs att värdlandsstödsavtalet är tillämpligt i fredstid, vid nödläge, kris och konflikt eller i tider av internationella spänningar enligt vad värdlandet och Nato gemensamt beslutar. Vidare anges att sändande länder uppmuntras att delta i Natoledd militär verksamhet i värdlandet och att då godta avtalet som övergripande dokument för det värdlandsstöd som värdlandet ska lämna, men att de också får ingå separata bilaterala avtal i enskilda fall. Slutligen regleras generella tillstånd för flygningar, tillträde till hamnar m.m. i samband med Natoledd militär verksamhet i värdlandet. I avsnitt fyra hänvisas till bilagan till värdlandsstödsavtalet, i vilken anges de referensdokument som kan vara tillämpliga för avtalet, t.ex. PFF SOFA. Ansvar (avsnitt 5) I femte avsnittet regleras ansvarsfördelningen mellan värdlandet och Nato samt övriga deltagare, dvs. de sändande länderna. I punkten 5.1 regleras värdlandets, dvs. Sveriges, ansvar enligt avtalet. Det klargörs att av tilläggsdokumenten ska framgå värdlandets tillgänglighet eller eventuella brister i fråga om förmåga till värdlandsstöd, och att värdlandet åläggs skyldighet att i god tid lämna besked om ändrade förutsättningar. Nato-planerare ska kunna förlita sig på de framtagna tilläggsdokumenten. Värdlandet ska, för att kunna lämna stöd, ingå nödvändiga överenskommelser med såväl civila som kommersiella aktörer. Kommersiellt stöd ska upphandlas genom ett konkurrensutsatt förfarande. Bestämmelsen innehåller också regler om standarder samt prislistor för stödet. Värdlandet ska vidare föra register för att kunna fastställa ersättning till värdlandet för det stöd som tillhandahålls styrkorna. Det klargörs att värdlandet behåller kontrollen över sina egna värdlandsstödsresurser, såvida inte kontrollen släpps. Värdlandet Ds 2015:39 47 ska uppmana sändande länder att godta villkoren i avtalet genom antingen ett anslutningsmeddelande eller en avsiktsförklaring. Värdlandet ska tillhandahålla styrkan sjuk- och tandvård från värdlandets militära anläggningar på samma villkor som värdlandets militär får. Värdlandet ska också tillhandahålla förfaranden för medicinska kontakter mellan värdland och sändande land. Vidare åläggs värdlandet en skyldighet att förse Natobefälhavaren med kopior på engelska av vissa nationella bestämmelser som kan vara tillämpliga på verksamheten. Slutligen ska värdlandet som dokumentation för tulländamål godkänna kopior av sändande staters lastförteckningar över utrustning och förnödenheter, både för militärt och personligt bruk, som upprättats i enlighet med Nato SOFA. I punkten 5.2 regleras Natos ansvar. Det anges att Natobefälhavaren i största möjliga utsträckning ska säkerställa att tilläggsdokumenten anger den typ och kvantitet av stöd som behövs. Det konstateras dock att uppdragets och styrkans utformning inte kan specificeras förrän bl.a. operationsplaner har upprättats. Natobefälhavaren ska lämna den kompletterande information som är nödvändig för värdlandets planering så snart som möjligt. Natobefälhavaren ska också, i likhet med värdlandet, i god tid underrätta värdlandet om ändrade förhållanden och föreslå lämpliga ändringar i tilläggsdokument. Det är Natobefälhavaren som beslutar kring frågor om Nato-gemensam finansiering. Natobefälhavaren ska vidare ange och prioritera vilket värdlandsstöd som behövs och godkänna prissättningen för gemensamma kostnader samt säkerställa ekonomisk ersättning till värdlandet för överenskommet värdlandsstöd om det ska betalas genom gemensam finansiering. I övriga fall ska Natobefälhavaren hjälpa till att reglera ekonomiska åtaganden mellan värdlandet och de sändande länderna. Natobefälhavaren ska vidare identifiera bl.a. personalbehov för de platser som ska upprättas i värdlandet, och tillsammans med berörda sändande länder lösa eventuella situationer då sändande staters behov inte stämmer överens med Natobefälhavarens resursfördelningsprioriteringar. Slutligen ska Natobefälhavaren arbeta för standardisering av stödbehoven m.m. I punkten 5.3 regleras de sändande ländernas ansvar. Det framgår bl.a. att sändande länder kan välja att delta i förfarandena för värdlandsstöd genom att godta bestämmelserna i avtalet, Ds 2015:39 48 antingen genom ett anslutningsmeddelande eller genom en avsiktsförklaring för en viss Natoledd militär verksamhet. Sändande länder åläggs att informera värdlandet och ansvarig Natobefälhavare om behoven av värdlandsstöd. I bestämmelsen finns också regler om kostnaderna för värdlandsstödet. Det framgår bl.a. att sändande länder ska betala direkt eller ersätta värdlandet för tjänster som tillhandahålls från militära aktörer. När det gäller stöd från kommersiella eller civila aktörer ska detta betalas direkt av de sändande länderna. De sändande länderna är vidare skyldiga att anmäla bl.a. förändrade behov av värdlandsstöd till värdlandet och behörig Natobefälhavare. Slutligen anges att de sändande ländernas ansvarar för kostnaden för civil sjuk- och tandvård som värdlandet tillhandahåller samt att de är skyldiga att följa vissa av värdlandets bestämmelser, bl.a. på hälso- och sjukvårdsområdet samt avseende förvaring, transport och bortskaffande av farligt gods, vilka har identifierats vara relevanta för verksamheten. Vi granskar värdlandsavtalet Sverige kan bli värd för militära styrkor från ett Nato-land. Som exempel har nämnts att flygplatsen Göteborg City Airport åter kan bli en militär flygbas, och då med plan från Nato. Avtalet skrevs under vid Natos toppmöte i september 2014 av representanter för Sverige och Nato. Därefter godkändes det av riksdagen den 25 maj 2016. Närmare granskning av vissa punkter Ska Sverige hjälpa till utomlands? Vad säger regeringen? Vi sammanfattar avtalet Värdlandsavtalet i ett sammanhang Afghanistan och Libyen Det finns alternativ Fem skäl för Nej Skrivelse från regeringen juli 2015 Proposition från regeringen mars 2016 Närmare granskning av vissa punkter Vissa ord i avtalstexten har här gjorts klickbara. Först ett utdrag ur avtalets inledning: Avtalet Kommentar [Sveriges regering och två strategiska högkvarter inom Nato] ... som beaktar konceptet att gruppera Nato-styrkor och koalitionsstyrkor under Natos befäl till eller för transport genom Konungariket Sveriges territorium i fredstid, vid kris, nödläge och konflikt till stöd för Natos militära verksamhet, ... och som tar hänsyn till behoven hos Konungariket Sverige samt behoven hos Natos operationsledning (Allied Command Operations, ACO) och Natos transformeringsledning (Allied Command Transformations, ACT), nedan kallade de strategiska högkvarteren har kommit överens om följande. Här nämns både Nato-styrkor och koalitionsstyrkor. Om det ska vara någon skillnad, så antar vi att det senare kan betyda gemensamma styrkor från ett Nato-land och Sverige. Vi lägger märke till att en sådan styrka, där Sverige kanske ingår, ska stå under Natos befäl. Sedan följer en lång rad punkter. Du kan behöva gå till hela avtalet. Vi begränsar oss till punkter som är avgörande för hur vi ska uppfatta värdlandsavtalet. 1. Definitioner Vad är Nato-ledd militär verksamhet? Avtalet Kommentar 1.2 Nato-ledd militär verksamhet: militär verksamhet inklusive övningar, utbildning, operativt experimenterande och liknande aktiviteter eller genomförande av ett strategiskt, taktiskt eller administrativt militärt uppdrag eller service- eller utbildningsuppdrag utfört av styrkor, samt processen att fortsätta strida, inklusive angrepp, förflyttning, försörjning och manövrer som behövs för att nå uppdragets eller operationens mål. Det betyder: Allt militärt, strategiskt och taktiskt, inklusive angrepp och strider. Vad är värdlandsstöd? Avtalet Kommentar 1.11 Värdlandsstöd: det civila och militära stöd som tillhandahålls i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer, som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum. Se också punkt 3.8. Längre ned jämförs den här punkten med 2.1 och 3.4. En punkt längre ned, 5.3a, hänvisar till 1.15 och 1.16 vad gäller samarbete mellan Nato och Sverige. Även punkt 1.17 hör hit. Avtalet Kommentar 1.15 Anslutningsmeddelande: ett dokument som anger ett sändande lands avsikt att delta i arrangemang om värdlandsstöd enligt bestämmelserna i detta samförståndsavtal för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Det här är ett Nato-land som antas redan vara inne i Sverige. Nato-länder som vill in i Sverige, se punkt 1.18. Avtalet Kommentar 1.16 Avsiktsförklaring: ett dokument som anger ett sändande lands avsikt att delta i arrangemang om värdlandsstöd enligt bestämmelserna i detta samförståndsavtal, med vissa förbehåll. Värdlandet ska bekräfta om förbehållen kan godtas eller inte för att tillhandahålla värdlandsstöd. Man önskar ett exempel på förbehåll. Här är en punkt där Sverige kan säga nej, men i så fall varför? Avtalet Kommentar 1.17 Teknisk överenskommelse: en bilateral tilläggsöverenskommelse för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Den innehåller uppgifter om ansvar och förfaranden för värdlandets tillhandahållande av värdlandsstöd till Nato-befälhavaren och sändande land/länder. bilateral, som omfattar två parter. Teknisk överenskommelse låter som praktiska detaljer, men punkten ser ut att betyda mer än det. 1.16 och 1.17 ser ut att ge Sverige möjlighet att påverka vad Nato gör, och den senare punkten talar om en överenskommelse. Den första punkten är dock oklar. Avtalet Kommentar 1.18 Gemensam tillämpningsöverenskommelse: en bilateral tilläggsöverenskommelse som fastslår åtagandet mellan signatärstaterna om tillhandahållandet och mottagandet av värdlandsstöd. Den innehåller utförlig information om det stöd som behövs och erbjuds, platsspecifika förfaranden för genomförande och ersättnings- och betalningsvillkor. signatärstaterna, stater som undertecknar ett avtal. Här beskrivs en överenskommelse mellan Sverige och ett Nato-land som gör att Nato kommer in i Sverige. Avtalet Kommentar 1.19 Gemensam styrkommitté för värdlandsstöd: en kommitté inrättad för ändamålet och för vilken värdlandet och en eller flera Nato-befälhavare delar på ordförandeskapet. Kommittén, som består av behöriga företrädare för alla sändande länder, värdlandet och en eller flera Nato-befälhavare, ska mötas för att på lämpligt sätt samordna nödvändiga tilläggsöverenskommelser om värdlandsstödet, såsom tekniska överenskommelser och gemensamma tillämpningsöverenskommelser. Om det blir en sådan överenskommelse, som nämns i föregående punkt, så är detta gruppen som ska sköta samarbetet. Man undrar vem som ska utse representanter för Sverige. Regeringen? Överbefälhavaren? Att gemensamma tillämpningsöverenskommelser nämns här tyder på att det blir möjligt att ändra det ursprungliga avtal som nämns i föregående punkt. Se även punkt 3.5. 2. Syfte Avtalet Kommentar 2.1 Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. Om Sverige är värd för ett Nato-land, så kan vi dras in i krig för det Nato-landet utanför våra gränser. Detta framgår om man läser noga. Punkten diskuteras ingående längre ned, tillsammans med punkterna 1.11 och 3.4. 3. Omfattning och allmänna arrangemang Avtalet Kommentar 3.3 Detta samförståndsavtal är avsett att överensstämma med Natos doktrin och principer och utgör en övergripande överenskommelse och struktur för värdlandsstöd. Vi kan se på Natos strategiska koncept från 2010, Aktivt engagemang, modernt försvar. Så här lyder punkt 17: Avskräckning, baserad på en lämplig blandning av kärnvapen och konventionella kapaciteter, förblir en kärna i vår övergripande strategi. De omständigheter under vilka någon användning av kärnvapen kan behöva övervägas är extremt avlägsna. Så länge kärnvapen existerar, förblir NATO en nukleär allians. Avtalet Kommentar 3.4 Värdlandet ska i största möjliga utsträckning och utifrån förmåga, tillgänglighet och praktiska begränsningar under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som är utsända till Nato-ledd militär verksamhet. De närmare detaljerna för detta stöd ska behandlas i tilläggsdokument. Tre delar: Nato-ledd militär verksamhet begränsas inte till Sverige. Detta utreds längre ned. Sverige ska ge största möjliga stöd till Nato-ledd militär verksamhet. Det kommer tilläggsdokument (flera i det engelska originalet). Sådana nämns på många ställen, bl.a. i punkterna 3.7 och 5.1a. Antag att Göteborg City Airport åter, som det har föreslagits, blir en militär flygbas, och att där finns attackflyg från Nato. Antag vidare att Nato vill använda planen för angrepp. Får de det? Den här punkten gör att de troligen får det. Är tolkningen överdriven? Kan Sverige säga nej till att attackflyg startar från svensk mark? Vi kan se på nästa punkt. Avtalet Kommentar 3.5 Bestämmelserna i detta samförståndsavtal är tillämpliga i fredstid, vid nödläge, kris och konflikt eller i tider av internationella spänningar enligt gemensamt beslut av utpekade värdlands- och Nato-myndigheter. De utpekade värdlands- och Nato-myndigheter[na] förefaller vara den grupp som nämns i punkt 1.19. Vi vet inte under vilka förhållanden, och av vem, de svenska beslutsfattarna utses, och vi måste räkna med att de kommer att stå under tryck från Nato. Med detta avtal riskerar vi att hamna i sådana situationer. Kom ihåg att Sverige i punkt 3.4 lovar att ... i största möjliga utsträckning ... ge stöd till ... styrkor [i] Nato-ledd militär verksamhet. Det är oklart vad avtalet sätter för gränser för Natos handlingar. Detta behandlas på något sätt i punkt 5.3a. Det finns en oklarhet. Vi koncentrerar texten lite: Bestämmelserna ... är tillämpliga i fredstid ... eller i tider av internationella spänningar enligt gemensamt beslut ... Handlar detta beslut om att nu gäller bestämmelserna, eller handlar beslutet om när bestämmelserna allmänt ska gälla (vilken typ av internationella spänningar)? Riksdagen har skrivit på in blanko. Avtalet Kommentar 3.7 Värdlandet och strategiska befälhavare eller högkvarter får utse ombud som ska förhandla fram tilläggsdokument som stöder och preciserar detta samförståndsavtal. Här och i punkterna 3.4 och 5.1a nämns tilläggsdokument som inte riksdagen har sett. Inte nog med att okända tilläggsdokument kommer. Enligt punkt 11.1 kan avtalet senare ändras. Följande punkt förtjänar stor uppmärksamhet: Avtalet Kommentar 3.8 Nato-ledd militär verksamhet som stöds av detta samförståndsavtal kan kräva multinationellt stöd av flygplan och helikoptrar i luften och, i fråga om hamnar, av handelsfartyg och militära stödfartyg. Värdlandet bekräftar att förflyttning av sådana luftfartyg, helikoptrar, fartyg och deras besättning i och genom värdlandets territorium får äga rum enligt ett generellt tillstånd så länge den Nato-ledda militära verksamheten varar. Värdlandet ska administrera/kontrollera alla aspekter av ett sådant tillstånd. Man räknar alltså med att Nato-ledd militär verksamhet ... kan kräva multinationellt stöd [... bl.a. av] militära stödfartyg. Nato-länder kan då fritt använda svenskt område för flyg och krigsfartyg. Det här kan få stora följder om en flygbas på svenskt område används för att angripa ett annat land. Flygbasen kan bli angripen, men Nato kan ha omfattande närvaro i Sverige, och det kan gå så långt att allt militärt som tillhör Nato, var som helst i Sverige, angrips. Detta visar att värdlandsavtalet är förberedelser för krig. Se också 3.4 och 8.4. 5. Ansvar Avtalet Kommentar 5.1a Värdlandet ska, under framtagningen av tilläggsdokument, vid ändringar och efter färdigställandet av dessa dokument, i god tid underrätta utsedd Nato-befälhavare om tillgängligheten av eller eventuella brister i fråga om förmågan till värdlandsstöd. Värdlandet noterar att Nato-planerare förlitar sig på de framtagna tilläggsdokumenten till detta samförståndsavtal och kräver att i god tid bli underrättade om planerade förändringar av den nationella etableringen och förmågan. Här kan vi lägga märke till vad som sägs om tilläggsdokumentens betydelse. Avtalet Kommentar 5.2g Nato-befälhavaren ska identifiera personalbehov och andra behov för att de baseringsområden som ska upprättas i värdlandet ska kunna fungera. ... baseringsområden som ska upprättas ... Om Sverige bjuder in Nato, så är det tänkt att Nato ska ta över när svenska förband har lagts ned. Vi behöver ett eget försvar nu, men på sikt måste det bli fred, avspänning och internationell nedrustning. Sveriges situation nu måste lösas självständigt och provisoriskt på något sätt. Avtalet Kommentar 5.3a Sändande länder kan välja att delta i strukturen och förfarandena för värdlandsstöd genom att godta bestämmelserna i detta samförståndsavtal. Detta görs genom ett anslutningsmeddelande eller genom att avge en avsiktsförklaring för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Det här är Nato-länder som antas redan vara inne i Sverige. Nato-länder som vill in i Sverige, se punkt 1.18. 8. Skydd av styrkor Avtalet förbereder för att krig kan föras in i Sverige. Punkt 3.8 visar det, och här är mer för att visa den saken: Avtalet Kommentar 8.4 Utöver det ansvar i fråga om skydd av styrkor som anges i Natos principer och förfaranden för skydd av styrkor, ansvarar Nato-befälhavaren för att samordna allt skydd som behövs och tillhandahålls av värdlandet och det sändande landet för att skydda styrkorna. Man kan förslagsvis gå till avtalet och läsa hela avsnitt 8. Skydd av styrkor. 11. Förändring och tolkning Avtalet Kommentar 11.1 Detta samförståndsavtal får ändras eller modifieras skriftligen om alla parter är överens om det. Riksdagen har alltså godkänt ett avtal som sedan får ändras. Angående otydligheter i avtalet står det så här i avtalets näst sista punkt: Avtalet Kommentar 11.3 Uppenbara tvister om tolkningen och tillämpningen av detta avtal ska lösas genom samråd mellan parterna på lägsta möjliga nivå och får inte hänskjutas till nationell eller internationell domstol eller till tredje part för avgörande. Vi har redan pekat på att tilläggsdokument kommer, och vi har uppmärksammat 11.1 ovan. Och här. Avtalet innehåller oklarheter, och de ska redas ut på lägsta möjliga nivå. Detta gäller även tvister om tillämpningen. Till sidans topp Ska Sverige hjälpa till utomlands? Ska Sverige ställa upp även utanför våra gränser? Tre punkter, 1.11, 2.1 och 3.4, ser ut att ge olika besked. Vi jämför punkterna 1.11 och 2.1 Avtalet Kommentar 1.11 Värdlandsstöd: det civila och militära stöd som tillhandahålls i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer, som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum. Värdlandsstöd gäller alltså inom Sveriges gränser. Avtalet Kommentar 2.1 Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. Här står att om Sverige är värd för ett Nato-land, så kan vi dras in i krig för det Nato-landet även utanför våra gränser. Hur ser vi det? Lite kortare: ... tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. De inskjutna orden , eller med stöd från, är märkliga. Det blir två fall, och vi stryker under skillnaden: ... tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. eller ... tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor med stöd från värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet. I det andra fallet tycks Natos styrkor befinna sig utanför Sverige. Vår slutsats: Om Sverige är värd för ett Nato-land som har militär verksamhet utanför Sverige, och som begär svenskt stöd till den verksamheten, så ska Sverige ställa upp. Är slutsatsen riktig? Vad kan avtalets författare ha menat? De måste ha menat svenskt stöd även utomlands, för annars hade de inte lagt till orden , eller med stöd från,. Dessutom kan de säga att 1.11 inte utesluter svensk verksamhet utomlands. Vi ser även på punkt 3.4 Avtalet Kommentar 3.4 Värdlandet ska i största möjliga utsträckning och utifrån förmåga, tillgänglighet och praktiska begränsningar under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som är utsända till Nato-ledd militär verksamhet. De närmare detaljerna för detta stöd ska behandlas i tilläggsdokument. Sverige ska alltså ge största möjliga stöd till Nato-ledd militär verksamhet. Verksamheten begränsas inte till Sverige, vilket framgår om vi ser på texten lite närmare. Här är det engelska originalet: The HN will provide support within its fullest capacity, subject to availability and within the practical limitations of the circumstances that then exist, to the forces deployed on NATO-led military activities. The details of this support will be addressed in follow-on documents. I den svenska versionen har deployed översatts med utsända, och man tänker då på sändande länder (Definitioner, 1.8), alltså Nato-länder som sänder styrkor till Sverige. Men deploy betyder ofta i militära sammanhang gruppera. Så har det översatts i det sjätte stycket i avtalets Inledning (som beaktar konceptet att gruppera ...) samt i punkterna 1.8 och 7.2. Orden deployed eller utsända handlar alltså om styrkor som ett Nato-land har placerat någonstans, men det behöver inte vara i Sverige. I vardagsspråk kan placera vara en bra översättning. Det blir så här: ... under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som [har placerats i] Nato-ledd militär verksamhet. Vi sammanfattar Är värdlandsstöd begränsat till Sverige, eller gäller det även utomlands? Punkt 1.11 nämner Sverige, men utesluter inte utlandet. Punkt 3.4 nämner varken Sverige eller utlandet. I punkt 2.1 har författarna sett till att även utlandet ingår. Till sidans topp Vad säger regeringen? Gäller värdlandsstöd även utomlands? I skrivelsen från regeringen i juli 2015 behandlas detta. Man uttrycker sig motsägelsefullt. Kursiveringar har gjorts här. Sidan 45, i ett avsnitt med kommentarer till avtalet: ... värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Natoledd militär verksamhet. [Som 2.1] [...] Avtalet tar alltså sikte på Natoledd militär [kursiv i original] verksamhet på värdlandets, dvs. Sveriges, territorium. [Ej som ovan] Sidorna 52-53, under rubriken 7 Godkännande av avtalen: ... Sverige ... ska kunna lämna ... stöd till utländska aktörer när de befinner sig på svenskt territorium ... för att t.ex. ... genomföra insatser vid kriser eller konflikter i Sverige eller i närområdet. Sidan 107, under rubriken 10 Konsekvenser: Värdlandsstödsavtalet ... innehåller ... procedurer ... för att ge och ta emot stöd, och tydliggör ansvarsfördelningen mellan Sverige, Nato och andra länder som kan tänkas bidra med stöd vid en Natoledd militär verksamhet i eller från Sverige. Till sidans topp Vi sammanfattar avtalet Sverige kan bli värdland för ett eller flera Nato-länder som upprättar baser här. Avtalet är förberedelser för krig, vilket framgår av punkterna 3.8 och 8.4. Om Sverige blir värdland, så utlovas största möjliga stöd till Natos verksamhet, och detaljerna i det stödet bestäms senare. Se punkt 3.4. Om Nato har attackflyg baserat i Sverige och begär att få använda planen, så är det tveksamt om Sverige kan säga nej. Därmed kan Sverige dras in i krig. Se punkterna 3.4 och 3.5. Nato-styrkor i Sverige kan begära svenskt stöd till verksamhet utomlands. Riksdagen behöver inte blandas in. Se punkterna 2.1 och 3.4. Punkterna diskuteras dessutom närmare här. Inget sägs om förbud mot kärnvapen på svenskt område. Nu har riksdagen beslutat, men senare kan avtalet ändras. Se punkt 11.1. Det ser ut som om målen med avtalet är två: Med Sverige som värdland ska Natos resurser öka. Nato får fler baser, och svenskt stöd till Nato-insatser utomlands underlättas. Att få in Nato-styrkor i Sverige, flygplan t.ex., så att svenskarna vänjer sig vid Natos närvaro och vill ha medlemskap. En kommentar till den första punkten. År 1993 pågick i USA en diskussion om Nato skulle utvidgas. Många var emot, bland annat folk i Pentagon. Men anhängarna till utvidgning vann, och senare började Natos utvidgning. Den grupp som vann diskussionen hade planer, och i dem ingår möjligheten till krig. I planerna ingår att stärka Nato på alla sätt, och där ingår att dra in Sverige. Vi kommer inte undan diskussionen om Ryssland och Ukraina, eftersom Nato-förespråkarna hänvisar dit. I november 2013 vägrade Ukrainas president att skriva på ett avtal med EU. Därefter började hotfulla demonstrationer där betalda banditer ingick. USA och andra var inblandade i händelserna, och i februari 2014 genomfördes en statskupp. Vissa Nato-länder stödjer kuppmakarna. Efter folkomröstning ansökte Krim om att få lämna Ukraina och åter bli en del av Ryssland. Ryssland godkände ansökan. Därmed räddade de en marinbas och skyddade rysk befolkning. Vi kan säga att Rysslands handlingar var förebyggande självförsvar, eftersom krafter inom Nato verkar för att Ukraina ska bli medlem i Nato. I stället för ensidig propaganda mot Ryssland vore det passande om tidningarna påminde om Natos bombkrig mot Jugoslavien 1999 och Libyen 2011. Sverige kan nu komma att bli värd för ett Nato-land som placerar attackflyg på en svensk bas. Då ser vi det så att det politiska läget i Europa kan förändras. Det kan bli sådant att Nato ber att få sända attackflyg från denna bas och får tillstånd till det, med allt vad det innebär. Om Nato-landet dessutom begär svensk hjälp till verksamhet utomlands, så ska Sverige enligt avtalet ställa upp. Avtalet kan sägas upp med sex månaders varsel, punkt 10.2, och det är vad vi bör arbeta för. Till sidans topp Värdlandsavtalet i ett sammanhang Efter Kalla krigets slut 1991 avvecklades Warszawapakten, men Nato blev kvar. Avtalen Partnerskap för fred följde, bl.a. med Sverige år 1994. Polen, Tjeckien och Ungern blev Nato-medlemmar år 1999, och sedan har ytterligare länder tillkommit, bl.a. Estland, Lettland och Litauen. Runt Ryssland bygger USA och Nato missilförsvar som ska försöka göra Rysslands kärnvapenmissiler oanvändbara. Sedan Ukrainakrisen började rustar Nato upp i de östra medlemsländerna. Man har försökt dra in Ryssland i krig genom att försöka provocera landet att gå in i Ukraina. Det finns en grupp oerhört inflytelserika personer som styr världsekonomin. De är baserade i USA, vissa EU-länder och Israel, och de har viss kontroll över regeringar. Deras mål är att dominera världen, och Nato är ett av deras verktyg. Några står emot, bland andra Ryssland. Här kommer Sverige in i bilden. I och med Sveriges nya avtal med Nato har inringningen av Ryssland blivit ännu tätare. Till sidans topp Afghanistan och Libyen Värdlandsavtalet kan leda till svenska insatser utomlands. Om Sverige är värd för ett Nato-land som vill ha hjälp någonstans ska Sverige ställa upp. Många har frågat hur Sverige blev inblandat i Afghanistan. Om Sverige hade varit värd för Nato-landet USA, och USA hade bett om hjälp, så hade Sverige behövt ställa upp enligt värdlandsavtalets punkter 2.1 och 3.4. Makthavarna hade sluppit frågor. Våren 2011 hjälpte svenska plan till med att i Libyen spana och identifiera mål för Natos attackflyg. Nato gick långt utöver vad FN hade beslutat. Innan Sverige ställde upp blev det en riksdagsfråga. Om Sverige hade varit värd för något av Nato-länderna USA, Frankrike eller Storbritannien hade beslutet kunnat tas mycket enklare. Det finns alternativ I början av 70-talet pågick internationella konferenser om fred och säkerhet där bland annat USA och Sovjetunionen deltog. De avslutades 1975 med den så kallade Helsingforsöverenskommelsen, vilken anses ha bidragit till avspänning och minskad risk för krig. Man önskar att Sverige tar initiativ till sådant i stället för värdlandsavtal och ökat militärt samarbete med USA. Se också Fem skäl för Nej nedan, punkt 5. Till sidans topp Fem skäl för Nej Här är fem skäl varför riksdagen borde ha röstat Nej till värdlandsavtalet: Nato är dåligt sällskap för oss. Natos uppgift är att bevara och utöka Västs inflytande, och Nato har kärnvapen. Nato bombade 1999 Serbien oavbrutet i mer än två månader, tog sedan över USA:s krig i Afghanistan samt missbrukade 2011 ett FN-beslut och förstörde Libyen. USA och Storbritannien − två Nato-länder − anföll 2003 Irak, och ett långt krig följde. Värdlandsavtalet kan dra in Sverige i krig. Om Sverige blir värd för ett Nato-land, så kan Nato-flyg komma att angripa ett annat land från svensk mark. Nato-styrkor i Sverige begära svenskt stöd till verksamhet utomlands. Sverige bör inte bidra till inringningen av Ryssland. Det är en fientlig handling. Avtalet är bristfälligt. Viktiga punkter tycks strida mot varandra. Ett Ja betyder att riksdagen skriver på in blanko. Tilläggsdokument kommer, och kanske ändringar. Det finns alternativ: Neutralitetspolitik. Självständig lösning av Sveriges försvarsproblem, utanför Nato. Svenska initiativ, bl.a. i FN, för fred, säkerhet och nedrustning i världen. Goda kontakter med Ryssland inom handel, forskning, kultur och turism. (Listan har med tiden utvidgats och bearbetats.) Till sidans topp Skrivelse från regeringen juli 2015 Värdlandsavtalets översättning finns i en omfattande skrivelse från regeringen, Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd, som kom den 13 juli 2015. Innehållsförteckning finns på sidorna 1-3. Avtalet finns i Bilaga 4: Den svenska översättningen är på sidorna 187-208. Det engelska originalet är på sidorna 209-227. I skrivelsen finns annat också, bl.a. om SOFA och Parisprotokollet. På många ställen i avtalet nämns SOFA (Status of Forces Agreement) och Parisprotokollet. De är överenskommelser mellan länder i juridiska frågor. Om militär från ett Nato-land placeras i Sverige kommer en SOFA att gälla. Den kan väntas medföra att om främmande militär begår brott i Sverige, så döms de inte på normalt sätt i svensk domstol, utan den främmande makten tar i större eller mindre grad hand om det rättsliga. I skrivelsen behandlas lagändringar som krävs för värdlandsavtalet. Riksdagen beslöt om både lagändringar och värdlandsavtalet. Proposition från regeringen mars 2016 Den 22 mars 2016 lämnade regeringen till riksdagen proposition 2015/16:152 om värdlandsavtalet. Regeringen föreslår att: ... Riksdagen godkänner samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (avsnitt 7). ... ... ... ... Här finns propositionen som pdf-fil. Som svar på propositionen kom motioner från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Den 25 maj röstade riksdagen. Motion från Sverigedemokraterna Fyra riksdagsledamöter i Sverigedemokraterna lämnade in motion 2015/16:3375. De föreslår att: Riksdagen avslår proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samförståndsavtalet om värdlandsstöd bör sägas upp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdlandsavtalet enbart ska kunna aktiveras genom beslut av riksdagen och inte av regeringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en förutsättningslös, bred och djuplodande utredning om samtliga konsekvenser av värdlandsavtalet för Sveriges militära alliansfrihet och tillkännager detta för regeringen. Motion från Vänsterpartiet Sju riksdagsledamöter i Vänsterpartiet lämnade in motion 2015/16:3377. De föreslår att: Riksdagen avslår proposition 2015/16:152 Samförståndsavtal om värdlandsstöd. Men vi vill peka på en sak. I punkt 4 Bakgrund, början av andra stycket, nämns Thage G. Peterson på ett sätt som behöver förtydligas. Det var inte han som för Sveriges räkning skrev under avtalet om PFP. Det var en tidigare regerings utrikesminister som skrev under avtalet den 9 maj 1994. Se avtalet här. Totalt 13 sidor. Varannan sida är på engelska samt franska, och varannan är svensk översättning. Tidigare motion, hösten 2015 Redan 6 oktober 2015 lämnade två miljöpartister in motion 2015/16:2801 om värdlandsavtalet. De föreslår att: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkalla värdlandsavtalet med Nato och tillkännager detta för regeringen. Till sidans topp Till hela avtalet