Borde varit en självklarhet att offentlighetsprincip ska gälla för friskolorna. Men,
vad gäller i kollisionen mellan offentlighetsprincipen och aktiebolagslagen,
som inte medger motsvarande insyn. För aktiebolagen blir ju kvar inom skolan.
Liberalerna inför offentlighetsprincipen. Inför i vad då? Inte i verkligheten, då
ju man ingår i en blåbrun regering, som vill behålla aktiebolag och därmed begränsad
insyn i frislkolor drivna av aktiebolag. Kanske bidrar emellertid okunskap hos oss
väljare till att locka tillbaka några väljare.
Varför bevara friskolereformen? Kommun, som önskar få in extern utförare inom skolan
kan ju upphandla sådan? Skrivit om det under flera års tid. Men inte en enda gång
har någon friskoleförespråkande politiker på riksnivå kommenterat detta konstaterande.
Dags nu.
USA har tillgång till sjutton svenska militärbaser
USA har i dag obehindrad tillgång till sjutton militärbaser i Sverige. Delar av dessa reserveras för enbart USA-militär. USA har också tillgång till svenska flygplatser och hamnar och USA har rätt att lagra materiel i Sverige. Inget undantag finns för kärnvapen. De amerikanska soldater, som kan komma att befinna sig här får immunitet mot svenska lagar och ska lyda under USA:s lagar, vilket innebär att om amerikansk soldat begår brott inom dessa militärbaser ska detta hanteras av USA:s rättsväsende. Amerikanska styrkor har enligt avtalet rätt att röra sig fritt på svenskt område.
Du skojar, säger någon. Men allt detta måste du ha hittat på, säger en annan. Nej. Det, så kallade, DCA-avtalet, Defense Cooperation Agreement är ett avtal mellan Sverige och USA och reglerar försvarssamarbete mellan länderna. ”Avtalet är ett sätt att stärka och skapa förutsättningar för ett mer kontinuerligt samarbete mellan Sverige och USA när det gäller försvars- och säkerhetsfrågor. Enligt den svenska Nato-ansökan är avtalet ett resultat av ett försämrat säkerhetsläge i Europa, och enligt avtalet ser parterna att amerikanska styrkors närvaro bidrar till att stärka Sveriges och regionens säkerhet och stabilitet.” Liknande avtal med andra länder undantar kärnvapen i fråga om rätten att lagra materiel.
Syftet med avtalet kan på goda grunder ifrågasättas, dels i sak dels i fråga om hur avtalet kommit till.
Bland problem kopplade till avtalet nämns i olika kommentarer ett antal risker, som inte ägnats någon analys. Förutom nämnda uteblivna undantag för kärnvapen på svensk mark och möjliga konsekvenser därav saknas helt analys av möjliga effekter av att amerikanska soldater inte omfattas helt av svensk lagstiftning och analys av konsekvenser för mediefriheten som en följd av stark inblandning av amerikansk juridik inom Sverige. Detta, i sin tur, riskerar att inskränka den svenska suveräniteten.
Dessa nämnda problem förknippade med DCA-avtalet är stora och oöverblickbara då man inte analyserat effekterna och tydligt beskrivit för- och nackdelar.
Förutom de i sak tvivelaktiga delarna i DCA-avtalet är detta ur demokratisk synpunkt en total katastrof. Beslutet sägs dock vara fattat i demokratisk ordning. Denna utsaga är dock inte korrekt. Visserligen fattat genom beslut i riksdagen, men för att demokratikriteriet ska kunna anses uppfyllt måste beslut, i en fråga av denna vikt för Sverige, ha föregåtts av under lång tid förd offentlig debatt. Inte heller NATO-frågan fick en tillräcklig genomlysning innan beslutet om ansökan om medlemskap inlämnades.
Förutom att avtalet innebär stora oöverblickbara eftergifter för amerikansk militär verksamhet i Sverige är förslaget till avtal ur demokratisk synpunkt en fullständig katastrof. Ett mycket långtgående överlåtande av svenska militäranläggningar till USA ska genomföras utan en offentlig debatt. DCA är inte känt för alla och än färre vet vad DCA-avtalet innehåller. Inte heller NATO-frågan fick, innan beslutet om att säga ja till medlemsansökan den genomlysning, som frågan borde ha fått.
Sveriges roll i världen är nu helt förändrad. Från att ha varit pådrivande i strävanden efter att åstadkomma steg mot avskaffande av kärnvapen och en stark röst för freden är Sverige nu en del av en kärnvapenorganisation.
Varför blev det så här? Kan det vara så illa att om man gjorde svenska folket medvetet om innehållet i DCA-avtalet, och konsekvenser härav, man såg risker för att det skulle uppstå ett stort motstånd?
Vi måste nu få en debatt om avtalet, analyser av tänkbara effekter av detsamma och information till medborgarna.
Det är ett politiskt ansvar.
Harald Nordlund
f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP)
Den här skrev jag för tio år sedan
Nej till kärnvapen
Ska Sveriges agerande i försvarsfrågan styras av Ryssland?
Ryssland visar ett allt mer aggressivt beteende med kränkningar och hot. Detta faktum används som argument för svenskt medlemskap i kärnvapenorganisationen NATO
Om Sverige går med i Nato skulle en sådan situation kräva motåtgärder från rysk sida. Hotet ska avskräcka Sverige från att ansöka om medlemskap. Två helt olika synsätt, men med Putin som dirigent i båda.
”Vi bestämmer själva över vår utrikes- och säkerhetspolitik. Vi är militärt alliansfria”, har vår utrikesminister Margot Wallström sagt, som kommentar till hotet från Ryssland. Hon har sagt även att Sveriges policy med ickedeltagande i militära block är en viktig faktor för att säkerställa stabiliteten i norra Europa.
Det är med, bland andra, dessa utgångspunkter NATO-frågan måste diskuteras och inte som reaktion på uttalanden av president Putin.
NATO är en organisation, med USA i förarsätet. USA förfogar över stora mängder kärnvapen. Kärnvapen finns placerade i några europeiska länder. Länderna i fråga har givit sitt medgivande till placeringarna. Sverige skulle vid ett medlemskap sannolikt kunna säga nej till sådan placering, i fredstid. Uppstår däremot en väpnad konflikt upphör den möjligheten och vi kan räkna med kärnvapen på svensk mark. Medlemskapet skulle också innebära att Sverige måste finna sig i den av NATO uttalade rätten att vara den part, som startar användning av kärnvapen. Sverige blir en del av hotet mot mänsklighetens överlevnad.
Sverige kan i stället bli en part i ett arbete för avskaffande av kärnvapnen. En utopi kanske. Nej, om man menar allvar kan samarbete leda rätt. Genom internationella överenskommelser har kemiska vapen, inte avskaffats, men minskats mycket kraftigt. Antalet kärnvapen har också minskat, men tillgången är fortfarande stor och förekomsten utgör ett hot mot allt levande. Frågan är inte om kärnvapen bör och kan avskaffas utan att kärnvapnen måste avskaffas.
Dock gäller för uppnående av riktig fred inte bara att kärnvapnen avskaffas och inte heller frånvaro av krig, ty krig kan återkomma, utan att vi avskaffar våldskulturen. Sverige kan och bör ta ledningen i ett arbete för att ersätta våldskulturen med en ickevåldskultur. I en ickevåldskultur löses konflikter med fredliga medel. Tecknen på att vi befinner oss i ett primitivt tillstånd är att vi tillverkar allt mer vapen och allt hemskare vapen, vi utbildar unga människor för att kunna använda vapnen, men vi lägger försvinnande små medel på fredsforskning, tar alltför få initiativ för fredsskapande och inser inte nödvändigheten av utbildning i konfliktlösning med fredliga medel. Utbildningen kan kallas livskunskap och måste ges redan i förskolan och bli ett skolämne i grundskolan.
Det fredsskapande arbetet måste bedrivas på flera arenor samtidigt. Ur mitt perspektiv har fredsprojektet Europeiska unionen hittills varit en besvikelse. Visst har själva tillblivelsen av unionen hindrat stater från att gå in i konflikter, men vad har unionen härutöver åstadkommit? För mig är det en gåta att Nobels fredspris tilldelats unionen. EU bildades som ett fredsprojekt och ett miljöprojekt. Ännu är det inte för sent, men jag kräver av våra parlamentariker i EU att man fullgör sitt uppdrag att arbeta för fred, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, varvid ickevåldslig hållbarhet är grundförutsättning.
Den organisation som skulle förhindra nya krig i Europa kallas OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Inget av de fyra allianspartierna talar om OSSE, men däremot talar man gärna om NATO, dock utan att nämna kärnvapen.
Ett mer aktivt agerande för att få bindande avtal om avskaffande av kärnvapnen, helhjärtad satsning på samarbetet inom OSSE, införande av livskunskap på schemat från årskurs ett i skolan och en omfattande folkbildning för spridande av en ickevåldskultur måste bli Sveriges inriktning i stället för medlemskap i en militärallians, som även är en kärnvapenorganisation.
Harald Nordlund
f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP)
Uppsala
Oj, så svårt. Bör helt avsluta min blogg. Kanske hundra besökare på en dag. Skulle behöva ett tryck på
reklam från varje besökare för att det ska vara meningsfullt. Kanske håller jag ut några dagar till
Än finns tid, men den är knapp. Jag ska nog avstå från att säga och skriva "vad var det jag sa".
Agera nu
Ny start för Liberalerna
Om man ständigt hamnar offside, eller om man inte syns på spelplanen, då är det dags att tänka om. Då måste man klara ut varför man inte kommer i måluppfyllelseposition. Dilemmat är kännetecknande för Liberalerna av i dag. Man vill nå måluppfyllelse, men man tvingas acceptera en spelstil, som inte passar de egna spelarna.
Nu krävs en berättelse om varför socialliberalismen behövs i svensk politik.
Det som under historien, med några kortare avsteg, varit kännetecknande för Folkpartiet, numera Liberalerna, är den socialliberala profilen. Sociala reformer utan socialism har varit ett grundläggande tema. Men den tidigare socialliberalismen lämnade lucka för det som skulle komma att visa sig utgöra ett stort hot mot socialliberalismen nämligen extremismen. Dagens socialliberalism måste präglas av sociala reformer utan ideologisk extremism.
I vad jag ser som plattformen, från vilken avstampet vid en nystart för Liberalerna ska tas, består av tio olika men sammanfallande byggstenar.
1. Individens frihet
En av de viktigaste byggstenarna i en socialliberalism av anno 2025 har inskriptionen frihet. Den frihet vi har upplevt och tagit för given behöver, mer än på länge, ges skydd. Hoten finns i form av olika former av begränsningar. En är polariseringen, det vill säga, påverkan av sammanhållningen i en splittrande riktning. Friheten är hotad av även ojämlika ekonomiska förutsättningar liksom av påverkan av tänkandet och forskningen.
2. Demokrati
Även demokratin är hotad. Det måste vara en socialliberal uppgift att larma när tecken på hot visar sig. Ett samhälle utan jämställdhet och demokrati är inte ett samhälle med frihet. Motsatsen heter samhälle med diktatur. Engagemang för mänskliga rättigheter är centralt.
3. Rättsstat
Lagarna står över alla och domstolarna är oberoende. Alla medborgare ska behandlas lika utifrån gällande lagstiftning. Rättsstaten nedmonteras eller är nedmonterad i stora delar av vår omvärld. Vilken kraft om inte socialliberalismen är den självklara motkraften.
4. Utbildning och fostran
Utbildningsnivån i ett samhälle är avgörande för samhällets stabilitet i fråga om Individens frihet, om demokratins styrka och om rättsstatens överlevnad. Även som förebyggare av våld och oordning. Uppdrag till skolan att fylla brister, inte bara i vad avser intellektuella kunskaper utan också i fråga om emotionella färdigheter, livskunskap, framstår som särskilt angeläget i dagens samhälle. Frihetens, demokratins och rättsstatens fortlevnad är beroende av en utbildning med hög kvalitet, men också en god etik, det vill säga, goda emotionella färdigheter.
5. Det glömda Sverige
Begreppet har myntats av Liberalernas föregångare Folkpartiet. Med begreppet ville man beskriva grundtanken i en socialliberal politik. Kort skrivet: undanröja bortglömdhet och marginalisering.
6. Jämlikhet
Lika tillgång till utbildning, vård och social trygghet liksom jämställdhet mellan olika grupper är viktiga delar i en politik för jämlikhet. Upplevda avgrundsdjupa ekonomiska klyftor omöjliggör känsla av jämlikhet.
7. Klimat och miljö
Att få ett stopp på klimatförändringarna är en ödesfråga för allt levande på jorden. Härom är forskningen tydlig. Den biologiska mångfalden är starkt hotad. Om frågan inte är prioriterad på ett socialliberalt partis agenda måste ses som ett oerhört svek mot en socialliberal ideologi.
8. Tolerans
Vi människor har olika bakgrunder, olika åsikter och olika kulturella bakgrunder. Respekten för dessa olikheter är i dag särskilt hotad. Värnandet av olikheter måste ses som ett socialliberalt åtagande.
9. Fred
Sverige har historiskt varit en viktig aktör i kampen mot kärnvapen och i fredsarbete. Kampen har nu upphört. Utöver klimat och miljö som ödesfrågor är även fredsfrågan en sådan. Fredskamp väcker respekt i omvärlden och minskar väpnade hot.
10. Ny politisk debatt
För ett uppfyllande av här, i korthet, upptagna socialliberala utmaningar måste politiken i högre grad än för närvarande ägna sig åt uppföljning av målsättningar och åt dialog med väljarna om sin konkreta politik. Dagens destruktiva politiska debatt måste ersättas med utbyte av tankar.
Från tid till annan krävs samarbete med andra politiska riktningar men utan att plattformen faller samman. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Om däremot plattformens hållbarhet genom borttagande av en eller flera av stenarna är hotad måste sådant samarbete ses som uteslutet. Det vi ser i dag är en helt raserad socialliberal plattform, som torde kunna återuppbyggas, för närvarande i endast opposition.
Harald Nordlund
f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP)
Uppsala
1. Fordon framförs på höger sida. Gäller gator, vägar, cykelvägar
2. På väg utan gångbana färdas fotgängare på vänster sida
3. På gemensam gång- och cykelväg färdas fotgängare på vänster sida
4. På särskild gånbana färdas fotgängare lämpligen på höger sida av gångbanan
5. Skidåkare möts lämpligen till höger
Artikel publicerad på Dagens arena. Har fått synpunkten att lägga till "öppenhet". Bra synpunkt
Ny start för Liberalerna
Om man ständigt hamnar offside, eller om man inte syns på spelplanen, då är det dags att tänka om. Då måste man klara ut varför man inte kommer i måluppfyllelseposition. Dilemmat är kännetecknande för Liberalerna av i dag. Man vill nå måluppfyllelse, men man tvingas acceptera en spelstil, som inte passar de egna spelarna.
Nu krävs en berättelse om varför socialliberalismen behövs i svensk politik.
Det som under historien, med några kortare avsteg, varit kännetecknande för Folkpartiet, numera Liberalerna, är den socialliberala profilen. Sociala reformer utan socialism har varit ett grundläggande tema. Men den tidigare socialliberalismen lämnade lucka för det som skulle komma att visa sig utgöra ett stort hot mot socialliberalismen nämligen extremismen. Dagens socialliberalism måste präglas av sociala reformer utan ideologisk extremism.
I vad jag ser som plattformen, från vilken avstampet vid en nystart för Liberalerna ska tas, består av tio olika men sammanfallande byggstenar.
1. Individens frihet
En av de viktigaste byggstenarna i en socialliberalism av anno 2025 har inskriptionen frihet. Den frihet vi har upplevt och tagit för given behöver, mer än på länge, ges skydd. Hoten finns i form av olika former av begränsningar. En är polariseringen, det vill säga, påverkan av sammanhållningen i en splittrande riktning. Friheten är hotad av även ojämlika ekonomiska förutsättningar liksom av påverkan av tänkandet och forskningen.
2. Demokrati
Även demokratin är hotad. Det måste vara en socialliberal uppgift att larma när tecken på hot visar sig. Ett samhälle utan jämställdhet och demokrati är inte ett samhälle med frihet. Motsatsen heter samhälle med diktatur. Engagemang för mänskliga rättigheter är centralt.
3. Rättsstat
Lagarna står över alla och domstolarna är oberoende. Alla medborgare ska behandlas lika utifrån gällande lagstiftning. Rättsstaten nedmonteras eller är nedmonterad i stora delar av vår omvärld. Vilken kraft om inte socialliberalismen är den självklara motkraften.
4. Utbildning och fostran
Utbildningsnivån i ett samhälle är avgörande för samhällets stabilitet i fråga om Individens frihet, om demokratins styrka och om rättsstatens överlevnad. Även som förebyggare av våld och oordning. Uppdrag till skolan att fylla brister, inte bara i vad avser intellektuella kunskaper utan också i fråga om emotionella färdigheter, livskunskap, framstår som särskilt angeläget i dagens samhälle. Frihetens, demokratins och rättsstatens fortlevnad är beroende av en utbildning med hög kvalitet, men också en god etik, det vill säga, goda emotionella färdigheter.
5. Det glömda Sverige
Begreppet har myntats av Liberalernas föregångare Folkpartiet. Med begreppet ville man beskriva grundtanken i en socialliberal politik. Kort skrivet: undanröja bortglömdhet och marginalisering.
6. Jämlikhet
Lika tillgång till utbildning, vård och social trygghet liksom jämställdhet mellan olika grupper är viktiga delar i en politik för jämlikhet. Upplevda avgrundsdjupa ekonomiska klyftor omöjliggör känsla av jämlikhet.
7. Klimat och miljö
Att få ett stopp på klimatförändringarna är en ödesfråga för allt levande på jorden. Härom är forskningen tydlig. Den biologiska mångfalden är starkt hotad. Om frågan inte är prioriterad på ett socialliberalt partis agenda måste ses som ett oerhört svek mot en socialliberal ideologi.
8. Tolerans
Vi människor har olika bakgrunder, olika åsikter och olika kulturella bakgrunder. Respekten för dessa olikheter är i dag särskilt hotad. Värnandet av olikheter måste ses som ett socialliberalt åtagande.
9. Fred
Sverige har historiskt varit en viktig aktör i kampen mot kärnvapen och i fredsarbete. Kampen har nu upphört. Utöver klimat och miljö som ödesfrågor är även fredsfrågan en sådan. Fredskamp väcker respekt i omvärlden och minskar väpnade hot.
10. Ny politisk debatt
För ett uppfyllande av här, i korthet, upptagna socialliberala utmaningar måste politiken i högre grad än för närvarande ägna sig åt uppföljning av målsättningar och åt dialog med väljarna om sin konkreta politik. Dagens destruktiva politiska debatt måste ersättas med utbyte av tankar.
Från tid till annan krävs samarbete med andra politiska riktningar men utan att plattformen faller samman. Vissa stenar är möjliga att sammanlägga med enstaka stenar i andra partiers idébygge. Om däremot plattformens hållbarhet genom borttagande av en eller flera av stenarna är hotad måste sådant samarbete ses som uteslutet. Det vi ser i dag är en helt raserad socialliberal plattform, som torde kunna återuppbyggas, för närvarande i endast opposition.
Harald Nordlund
f.d. kommunalråd och riksdagsledamot (FP)
Uppsala
L-ståndpunkter:
L kommer att rösta nej till SD i en högerregering
Det är bra
L vill samarbeta med SD
Ett samarbete, som är dikterat av SD?
L säger nej till vinster i välfärden, men tycker det tillsammans med endast Tidöpartierna.
S tycker likadant, men tillsammans med S tycker inte L det. Vem hänger med?
Läste i går::
"...trots att han bara har varit där i ett par veckor..."
Bättre:...trots att han varit där i bara ett par veckor..
Läser i dag:
"Orsaken är bland annat för att för att färre vill vara köttbönder"
Korrekt:
Orsaken är att färre vill vara köttbönder
Gatan heter väl Strandbodgatan
"Tills slut"
Korrekt: till slut
""Enligt Kristersson har Sverige skickat "några officerare", ett par tre stycken, till ön, som anländer redan på onsdagen""
Ön anländer redan på onsdagen?
Ta bort den röda linjen mot SD? Vore en dödsstöt mot L. Men nuvarande hållning är även den katastrofal. Jag ser bara en lösning för att rädda socialliberalismen kvar i riksda'n: profilerad oppositionsroll.
logga Sveriges Riksdag
14 januari 2026
Beslut i korthet
Riksdagsbeslut 14 januari
Nej till motioner om pensioner (SfU13)
Nej till motioner om socialavgifter (SfU14)
Olovlig finansiell verksamhet kan straffas med böter eller fängelse (FiU17)
Förenklad hantering av skattefritt bränsle och vissa andra punktskattefrågor (SkU2)
Skrivelse om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer har behandlats (AU5)
Nej till motioner om pensioner (SfU13)
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om pensioner i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår och höjt bostadstillägg.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Nej till motioner om socialavgifter (SfU14)
Riksdagen sa nej till 16 förslag om socialavgifter i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om sänkta arbetsgivaravgifter och undantag från avgiftsskyldigheten.
Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen och betalas som arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.
Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och beslut.
Olovlig finansiell verksamhet kan straffas med böter eller fängelse (FiU17)
Olovlig finansiell verksamhet ska kunna straffas med böter eller fängelse i högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Syftet är att öka möjligheterna att upptäcka och motverka penningtvätt och liknande brott.
Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2026.
Förenklad hantering av skattefritt bränsle och vissa andra punktskattefrågor (SkU2)
Det ska bli enklare att hantera skattefritt flyg- och fartygsbränsle för att underlätta samarbetet mellan statliga myndigheter och underlätta myndigheternas hjälp till civilsamhället vid räddningsinsatser och krissituationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innehåller också vissa kompletterande bestämmelser om återbetalning av skatt för väpnade styrkor som tillhör andra stater som är parter i Nato, och vissa förtydliganden i förfarandereglerna inom punktskatteområdet.
Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.
Skrivelse om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer har behandlats (AU5)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi.
Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning.
I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.
I dag på språkfronten: i tidningen
"Ingen rutin för de som behöver hjälp när hissen strular"
Ingen rutin för dem, bör det stå
"...till svårigheten att hitta information om var man kan vända sig för hjälp"
Ska lyda:...information om vart man kan vända sig för hjälp.
Socialliberalismen har i dag ingen tydlig företrädare. Folkpartiet, som tidigare var bärare av den ideologin, finns inte längre. Hoppet är dock inte ute ännu. Ett återuppståndet Folkpartiet i en självständig oppositionsroll torde vara lösningen.
Om bara fyra år ska Uppsala kommun vara klimatneutral. I en artikel i UNT den 10 januari medger kommunalrådet Linda Eskilsson (MP) att hon tror att det blir tufft. "Vi som kommun bestämmer ju inte över allting", säger hon. Är det ett sätt att komma från det egna ansvaret? Det undrar Harald Nordlund.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kommunalrådet Linda Eskilsson (MP) helgarderar sig för att slippa ta politiskt ansvar. Vd:n eller direktören får ta konsekvenserna om man inte ser till att målen uppfylls är Eskilssons konstateranden. Underförstått: vi politiker frånsäger oss ansvaret. När eller om måluppfyllelse inte sker kan man komma att få höra förklaringar såsom: faktorer, som vi inte kunnat råda över har påverkat och förvaltningen har brustit i sin uppföljning och rapportering.
Detta är tyvärr ett alltmer vanligt symptom på sjukdomen bristande politiskt ansvarstagande. En regel i vårt politiska system är att, i relationen till oss medborgare, politiker har det fulla ansvaret. Men om en nämnd har delegerat beslutanderätten, i vissa frågor, till en tjänsteperson, faller väl det resonemanget? Nej. Det politiska ansvaret är totalt.
Ibland framförs från politiskt håll att tjänstemannaansvar bör införas. Vad det konkret skulle innebära är oklart. Hur utkräver vi medborgare ansvar av tjänstepersoner? Ansvarsutkrävande av politiker sker däremot vid allmänna val. Målen för en verksamhet måste regelbundet följas upp av ansvariga politiker. Vid avvikelser ska åtgärder vidtas. Åtgärderna kan handla om justering av budget, ändringar i målen och konsekvenser för anställda. Det sistnämnda dock inget, som får ske genom offentlig uthängning.
När det gäller det politiska ansvaret är det alltid en grupp politiker, som tillsammans bär detta. Inte som Eskilsson anser: ”Det är väl så att om man har en direktör eller ordförande, som inte kan leverera på sin budget, så är det klart att man tappar förtroendet för den.”
Inför oss medborgare åvilar politiskt ansvar alltid en grupp politiker. Otillräcklighet hos, eller fel begångna av, tjänsteperson hanteras internt.
Bra artikel av en grupp socialliberaler i dagens UNT. Artikeln utgör en kritik mot den politik regeringen driver. Det är också länge sedan jag såg skribent/er benämna sig socialliberal/er. Befriande. Tack socialliberaler i Uppsala län
Alla medier gör det, opinionsinstituten gör det. Går ut medosanning. Man beskriver vårt partisystem som bestående av två block. Och, många av oss tror att det är sant. Det är dock en grov lögn.
Nu börjar en del media vakna. Man börjar skriva om vad jag, för flera år tillbaka, försökt få publicerat, nämligen L:s felaktiga vägval.
Byta ut en trasig kompass, måste det handla om. Tyvärr fortsätter man att skriva om hur partiet ska räddas kvar i riksda'n. Det kan inte få handla om att rädda partiet, utan om att rädda ideerna. När man inser det blir utträde ur nuvarande samarbete självklar. Jag gissar att vi i UNT och andra tidningar om någon månad kommer att få läsa om att L borde tidigare ha dragit sig ur.
DebattEn av de politiska utmaningarna handlar om att skapa förtroende. Att ha en försvarsminister eller krigsminister men inte en fredsminister skapar knappast sådant.
Det finns många skäl till att känna osäkerhet. Några av skälen heter Putin, Trump, NATO och DCA (Defence Cooperation Agreement), ett avtal ingånget med USA. Härtill kommer Sveriges uteblivna roll som fredsskapare och förespråkare för avskaffande av kärnvapen.
Farlig under provokation
President Putin är en oberäknelig person, som förfogar över och använder diktatoriska metoder i sitt ledarskap. Vi vet också att han låter sig lätt provoceras. NATO utgör en huvudmotståndare och Sverige, som en del av NATO, kan få Putin att rikta blickarna mot Sverige. En sådan personlighet blir farlig under provokation.
Om Trump vet vi att vi inte kan veta vad han tar sig för. Kan han komma att passivt åse hur Putin försöker närma sig Baltikum och andra europeiska länder? Och vilka blir följderna i USA av de diktatoriska tydliga tecken som nu framträder hos Trump? Hur kommer amerikanarna att reagera om och när Trump sätter sig över demokratiskt fattade beslut?
Militäravtal med USA
Med USA har Sverige träffat ett militäravtal. USA, vars president Donald Trump signalerat en vilja att ta sin hand från NATO, den allians som sades ska skapa säkerhet för Sverige. Avtalet innebär, i första hand, att USA får tillgång till sjutton svenska militärbaser. USA får rätten att ha tillgång till baserna Berga, Boden, Halmstad, Härnösand, Kiruna, Kristinehamn, Kvarn, Kiruna, Ravlunda, Revingehed, Ronneby, Såtenäs, Uppsala, Vidsel, Visby, Älvdalen och Östersund. Syftet med avtalet sägs vara att USA ska kunna agera militärt i Sverige utan att blanda in NATO.
Genom avtalet har det blivit möjligt för USA att agera militärt från Sverige. Till detta ska läggas den provokation som både svenskt NATO-medlemskap och ständig närvaro av amerikansk militär i Sverige medför. En ännu mörkare bild framträder när den tonar fram mot den bakgrund där Sveriges fredsröst tystnat och svensk kamp för avskaffande av kärnvapen upphört.
Brist på förtroende
Varför är vissa politiska ledare beredda till och benägna att döda människor? En tysk före detta diplomat, Michael von der Schulenburg, menar att dödandet bottnar i brist på förtroende. Alltså, en av de politiska utmaningarna handlar om att skapa förtroende. Att ha försvarsminister eller krigsminister men inte fredsminister skapar knappast sådant.
Även den skada, som NATO-medlemskapet kan komma att visa sig orsaka, hade kunnat undvikas om vi hade fortsatt att stå utanför militäralliansen NATO. Att ha lämnat rollen som fredsskapare och som en kraft i strävanden att avskaffa kärnvapen är ytterligare förtroendeförstörande.
Förtroendeskapande åtgärder
Förtroendeskapande åtgärder kan och måste sålunda handla om att inrätta ett fredsdepartement. Det kan handla om att återgå till att i olika organ, såsom FN och NATO, verka för avskaffande av kärnvapen. Trovärdigheten skulle även påverkas av en återupptagen roll som diplomatisk aktör, innebärande diplomatiska kontakter med krigförande parter, i vilka måste påvisas frånvaron av historiska bevis för våldet som konfliktlösare. Även de ofattbara lidanden våldet åstadkommer måste stå i centrum i diplomatin.
Man ska inte heller bortse från ekonomiska realiteter. Vad gör det med ett folk att ofattbara belopp i statsbudgeten upptas av militärutgifter? Dessa pengar skulle kunna och bör i stället användas för miljö- och klimatförbättringar, för fredsinsatser och för välfärdsinsatser.
Svenska politiker kan dock tänka om. Återskapa Sveriges roll som fredsskapare. En viktig signal skulle kunna vara inrättande av ett fredsministerium med en fredsminister. Varför försvarsminister, men inte fredsminister?
Harald Nordlund, före detta kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Uppsala
Vi har försvarsminister – men inte fredsminister
Foto: WIkimedia.
DebattEn av de politiska utmaningarna handlar om att skapa förtroende. Att ha en försvarsminister eller krigsminister men inte en fredsminister skapar knappast sådant.
Det finns många skäl till att känna osäkerhet. Några av skälen heter Putin, Trump, NATO och DCA (Defence Cooperation Agreement), ett avtal ingånget med USA. Härtill kommer Sveriges uteblivna roll som fredsskapare och förespråkare för avskaffande av kärnvapen.
Farlig under provokation
President Putin är en oberäknelig person, som förfogar över och använder diktatoriska metoder i sitt ledarskap. Vi vet också att han låter sig lätt provoceras. NATO utgör en huvudmotståndare och Sverige, som en del av NATO, kan få Putin att rikta blickarna mot Sverige. En sådan personlighet blir farlig under provokation.
Om Trump vet vi att vi inte kan veta vad han tar sig för. Kan han komma att passivt åse hur Putin försöker närma sig Baltikum och andra europeiska länder? Och vilka blir följderna i USA av de diktatoriska tydliga tecken som nu framträder hos Trump? Hur kommer amerikanarna att reagera om och när Trump sätter sig över demokratiskt fattade beslut?
Militäravtal med USA
Med USA har Sverige träffat ett militäravtal. USA, vars president Donald Trump signalerat en vilja att ta sin hand från NATO, den allians som sades ska skapa säkerhet för Sverige. Avtalet innebär, i första hand, att USA får tillgång till sjutton svenska militärbaser. USA får rätten att ha tillgång till baserna Berga, Boden, Halmstad, Härnösand, Kiruna, Kristinehamn, Kvarn, Kiruna, Ravlunda, Revingehed, Ronneby, Såtenäs, Uppsala, Vidsel, Visby, Älvdalen och Östersund. Syftet med avtalet sägs vara att USA ska kunna agera militärt i Sverige utan att blanda in NATO.
Genom avtalet har det blivit möjligt för USA att agera militärt från Sverige. Till detta ska läggas den provokation som både svenskt NATO-medlemskap och ständig närvaro av amerikansk militär i Sverige medför. En ännu mörkare bild framträder när den tonar fram mot den bakgrund där Sveriges fredsröst tystnat och svensk kamp för avskaffande av kärnvapen upphört.
Brist på förtroende
Varför är vissa politiska ledare beredda till och benägna att döda människor? En tysk före detta diplomat, Michael von der Schulenburg, menar att dödandet bottnar i brist på förtroende. Alltså, en av de politiska utmaningarna handlar om att skapa förtroende. Att ha försvarsminister eller krigsminister men inte fredsminister skapar knappast sådant.
Även den skada, som NATO-medlemskapet kan komma att visa sig orsaka, hade kunnat undvikas om vi hade fortsatt att stå utanför militäralliansen NATO. Att ha lämnat rollen som fredsskapare och som en kraft i strävanden att avskaffa kärnvapen är ytterligare förtroendeförstörande.
Förtroendeskapande åtgärder
Förtroendeskapande åtgärder kan och måste sålunda handla om att inrätta ett fredsdepartement. Det kan handla om att återgå till att i olika organ, såsom FN och NATO, verka för avskaffande av kärnvapen. Trovärdigheten skulle även påverkas av en återupptagen roll som diplomatisk aktör, innebärande diplomatiska kontakter med krigförande parter, i vilka måste påvisas frånvaron av historiska bevis för våldet som konfliktlösare. Även de ofattbara lidanden våldet åstadkommer måste stå i centrum i diplomatin.
Man ska inte heller bortse från ekonomiska realiteter. Vad gör det med ett folk att ofattbara belopp i statsbudgeten upptas av militärutgifter? Dessa pengar skulle kunna och bör i stället användas för miljö- och klimatförbättringar, för fredsinsatser och för välfärdsinsatser.
Svenska politiker kan dock tänka om. Återskapa Sveriges roll som fredsskapare. En viktig signal skulle kunna vara inrättande av ett fredsministerium med en fredsminister. Varför försvarsminister, men inte fredsminister?
Harald Nordlund, före detta kommunalråd och riksdagsledamot (FP) Uppsala
"Hur Magdalena Andersson ska få ihop sitt lag." Vadå sitt lag? Regering bildas efter ett val. Varför fortsätter media att vilseleda väljarna? Säkert inte okunskap. Säljer väl bättre att beskriva politiken som en match mellan två lag. Vi ska inte acceptera lögnen
SVT sammanlägger siffror för partierna i opposition. SVT liksom alla medier vilseleder väljarna. De fyra oppositionspartierna är inte ett regeringsalternativ. Alternativet till nuvarande regering kan vara S+C+MP+L. Eller annan kombination. SLUTA DOCK ATT LURA VÄLJARNA.
Inlägg
