Riksda´n 29 april

Logotyp: Sveriges riksdag 29 april 2026 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 29 april Snabbare utbyggnad av platser på fängelser och häkten (CU25) Fler ska kunna ladda elfordon hemma (CU29) Riksbankens verksamhet och förvaltning 2025 (FiU23) Fler skyddade utrymmen ska ge starkare skydd vid höjd beredskap (FöU12) En ny vapenlag (JuU10) Skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter (MJU18) Nya regler för bättre hantering av avfall och återvinning (MJU19) Skrivelse om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket har behandlats (MJU20) Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning har granskats (MJU21) Nya regler ska attrahera utländska forskare och motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (SfU23) Kraven för svenskt medborgarskap ska skärpas (SfU28) Snabbare utbyggnad av platser på fängelser och häkten (CU25) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att i större utsträckning kunna bevilja tidsbegränsade bygglov för fängelser och häkten. Dessutom sa riksdagen ja till förslaget om att ge regeringen befogenheter att under vissa förutsättningar meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från plan- och bygglagen. Bakgrunden till beslutet är att det idag råder brist på fängelse- och häktesplatser. Därtill innebär de beslutade och föreslagna straffskärpningarna att behoven av fler fängelse- och häktesplatser kommer att öka. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. Fler ska kunna ladda elfordon hemma (CU29) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att ladda sitt elfordon i närheten av hemmet. Förslaget innebär att en hyresgäst eller bostadsrättshavare i vissa fall ska ha rätt att på egen bekostnad begära installation av en laddningspunkt för laddning av elfordon på den egna parkeringsplatsen. Lagändringen bygger på ändrade EU-regler och börjar gälla den 29 maj 2026. Riksbankens verksamhet och förvaltning 2025 (FiU23) Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2025 enligt direktionens förslag. Riksdagen godkänner också fullmäktiges beslut om resultatdisposition för 2025. Riksbanksfullmäktiges beslut innebär att vinsten på 5 297 miljoner kronor behålls i Riksbanken och att ingen utdelning sker till statskassan. Vidare beviljade riksdagen riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten 2025 och beviljar Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2025. Riksdagen lade även Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2025 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen beslutade också att godkänna det som finansutskottet anför om Riksbankens internationella verksamhet 2025. Utskottet framhåller bland annat att Riksbanken, som en relativt liten centralbank, är en respekterad och aktiv aktör i relevanta internationella sammanhang. Bland annat lyfter utskottet vikten av att Riksbanken fortsätter att hålla hög kvalitet i det inter­nationella arbetet, arbeta långsiktigt och prioritera sina resurser rätt. Fler skyddade utrymmen ska ge starkare skydd vid höjd beredskap (FöU12) Regeringen vill att skyddet för civilbefolkningen vid höjd beredskap ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. I dag finns cirka 64 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner individer i Sverige. Det är dock inte tillräckligt för att ge befolkningen ett fullgott skydd. Nu vill regeringen säkerställa att Sverige har ett modernt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap eller väpnat angrepp. Regeringen har därför föreslagit en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Den nya lagen innebär bland annat att det införs bestämmelser om ett nytt skyddsalternativ utöver den om skyddsrum, så kallade skyddade utrymmen. Ett skyddat utrymme är ett utrymme för skydd av befolkningen som ger ett begränsat skydd i förhållande till skyddsrum. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026. En ny vapenlag (JuU10) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny vapenlag. De nya reglerna innebär bland annat förbud mot vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt. Den nya vapenlagen innebär bland annat att kraven för innehav av skjutvapen förtydligas regellättnader införs, som till exempel flexiblare förvaringsregler och EU:s förenk­lade regler för att föra in vapen för sportskyttar och jägare femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande ett förbud införs mot att ge nya tillstånd för vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur det görs en tydligare uppdelning av de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagen mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapen­innehavare och andra kriminaliserade överträdelser mot vapenlagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026. Skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter (MJU18) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Syftet med förslaget är att säkerställa ett korrekt genomförande av ett EU-direktiv som kallas UTP-direktivet. Lagändringen innebär att en annullering av exempelvis kött, fisk, ägg, mjölk från stora livsmedelsföretag, myndigheter och kommuner inte bara ska vara förbjudna med mindre än 30 dagars varsel, utan även avbeställningar som sker med 30 dagars varsel eller mer kan omfattas av förbudet. Men det förutsatt att leverantören inte rimligen kan hitta något annat sätt att sälja eller använda varorna. Syftet med lagen, som infördes 2021, var att skydda jordbruks- och livsmedelsproducenter. Med den föreslagna lagändringen genomförs EU-direktivet fullt ut i svensk rätt. Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2026. Nya regler för bättre hantering av avfall och återvinning (MJU19) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i flera miljölagar som ska minska mängden avfall och öka återvinningen. Syftet är att Sverige ska kunna nå de mål som EU har beslutat på området. Ändringarna innebär bland annat att reglerna för ansvar för avfall blir tydligare. Det ska framgå vad ansvaret omfattar och när det upphör. Samtidigt ändras reglerna för tillsyn av avfallsverksamhet. Ändringarna ska också bidra till en mer cirkulär ekonomi och leda till en mer hållbar hantering av schaktmassor. Dessutom ska staten, kommuner, regioner och kommunalförbund inte längre ska behöva ställa ekonomisk säkerhet vid deponering av avfall eller vid hantering av avfall som uppstår vid utvinning av mineraler och andra naturresurser. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. Skrivelse om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket har behandlats (MJU20) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och myndigheterna har bedrivit ett effektivt arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket. Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har flera brister, framför allt när det gäller Naturvårdsverkets arbete med att ta fram ett samlat underlag till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Riksrevisionen lämnade även ett antal rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Klimatpolitiska rådet. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning men gör delvis en annan bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen lyfter fram i skrivelsen att den bedriver ett löpande arbete med att utvärdera och utveckla underlagen inom det klimatpolitiska ramverket i syfte att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningen och klimathandlingsplanen. Regeringen lyfter även att det under de senaste åren även har vidtagits åtgärder för att förbättra myndigheternas arbete med underlag inom det klimatpolitiska ramverket. RIksdagen välkomnar likt regeringen Riksrevisionens granskning och ser positivt på regeringens arbete med att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna och utgår från att detta arbete fortsätter. RIksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning har granskats (MJU21) Riksrevisionen har granskat om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva. Regeringen har i en skrivelse redovisat sin bedömning och sina åtgärder med anledning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport. Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och genomförda men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt. Regeringen instämmer i vissa av de bedömningar och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Nya regler ska attrahera utländska forskare och motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (SfU23) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för utländska forskare, doktorander och studenter. Förändringarna innebär bland annat följande: Doktorander ska kunna beviljas uppehållstillstånd för forskning. Forskare och doktorander ska kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd snabbare, och de ska också kunna beviljas längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning eller slutförda studier. Forskare och doktorander samt deras familjemedlemmar får utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige. Möjligheterna att arbeta med ett uppehållstillstånd för studier begränsas. Kraven på att göra godtagbara framsteg i studierna skärps. Kraven för att byta från ett uppehållstillstånd för studier till uppehållstillstånd för arbete skärps. Nya regler införs för när uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande kan återkallas. Riksdagen sa också ja till en ny lag med särskilda bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för så kallade massflyktingar från Ukraina. De nya reglerna börjar gälla den 11 juni 2026. Kraven för svenskt medborgarskap ska skärpas (SfU28) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap. Förslaget innebär bland annat att kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan. Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället. Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer