Avsnitt 79 ur Politik på Gott och Ont

Samma fråga som i avsnii 78 tog jag upp i en artikel i december 2000. Grön skatteväxling får inte bli svart DEN SOCIALDEMOKRATISKA riksdagsgruppen har tillsatt en speciell arbetsgrupp för att arbeta med grön skatteväxling – på lång sikt. Det är välkommet och i synnerhet om ”på långsikt” inte utesluter att något görs nu. Jag och folkpartiet är positiva till grön skatteväxling, höjd skatt på energi och miljö och sänkt skatt på arbete och arbetsinkomster. Detta ska gynna både jobben och miljön. De försök till skatteväxling, som regeringen har gjort har inte nått sitt syfte. Fortfarande kommer 75 procent av skatteinkomsterna från skatt på arbete och 6 procent från miljöförstörande verksamhet och energi. Enligt min mening kan man komma längre skattevägen och ekonomistyrning mot miljömålen har inte använts fullt ut. Bränsleskatten ett slag i förorenad luft Genom att växla skatt på arbete mot skatt på miljöförstöring, förenas miljömålen med de ekonomiska. Då är det viktigt att tydliga och motsvarande sänkningar av skatten sker på andra områden. Detta var inte fallet vid den senaste, i och för sig befogade, höjningen av dieselskatten. Åkarna fick en ytterst marginell effekt av sänkningen av arbetsgivaravgifterna och bönderna trängdes in i ett hörn. Kilometerskatt för lastbilar och alternativa bränslen för jordbruket, behövs för att skatteväxlingen inte ska bli en ren och oförfalskad skattehöjning. Höjningen av bränslekatten var ett slag i den redan förorenade luften och minskar inte biltrafiken annat än mycket marginellt. Den slår hårt mot glesbygden där biltrafiken inte alls ger lika stor miljöbelastning. I praktiken saknades ett reellt inslag av skatteväxling i höjningen av bränsleskatten. Det är viktigt att Sverige, samtidigt som vi driver en effektiv miljöpolitik och deltar i det internationella miljöarbetet, inte försämrar den inhemska konkurrenskraften och exporterar verksamheter till företag i länder med svagare miljöpolitik. Syftet med den höjda dieselskatten var antagligen inte att få fler utländska åkare, med lägre skatter, och sämre och miljöovänligare bränslen i tankarna, på svenska landsvägar. Svartväxling av energi Också på energins områden finns uppenbara risker att den gröna skatteväxlingen blir en svartväxling. Ökad import från kolkraftverk, som en följd av stängningen av Barsebäcksverken, i stället för övergång till miljövänliga energislag, är exempel på sådan svartväxling. Import från kolkraftverk ökar koldioxid- och andra utsläpp också i svenskt luftrum. Detta har givit anledning till förnyad oro för våra kvarvarande älvar. Det legala skyddet för orörda älvar och vattendrag är fortfarande för svagt. Risken finns att älvarna offras i något som kallas ”Miljöanpassad vattenkraftsutbyggnad”. Begreppet är både befängt och orimligt, all utbyggnad av vattendrag skadar naturvärden och att betala grönt med grönt är knappast någon växling alls. Att man inte omgående tar till sig mitt förslag om att sätta koldioxidskatt på torv som bränsle ter sig obegripligt. Torv är till större delen fossil, inte förnybart annat än på mycket längre sikt än socialdemokratisk energipolitik, och avger koldioxid vid förbränning. Ekonomiska val är naturliga. Jag tror på de ekonomiska styrmedlen. Den som har, eller erbjuds, valfrihet tenderar att välja det ekonomiskt mest fördelaktiga. Alltså måste det miljövänliga bli det ekonomiskt fördelaktiga och därmed ett naturligt och attraktivt val. Miljömedvetenhet är i sig ett ekonomiskt alternativ, varje besök i en livsmedelsbutik, med en uppsjö av seriösa miljömärkningar av produkter ger syn för sägen, men visar också ett det är utbudet som ger valfriheten. Alternativrörelserna gav oss en ökad miljömedvetenhet just därför att de visade på alternativ. Alternativ som saknas idag och gör en växling svår eller rentav omöjlig om de inte först skapas. För det arbetet är det knappast tillräckligt med en socialdemokratisk arbetsgrupp. Det behövs en bred uppslutning i riksdagen. En reell skatteväxling måste nämligen utgå ur ett djupare perspektiv än skattelagstiftningens. Det krävs förändringar på många andra områden såsom plan- och bygglagstiftning, kommunallagar etc. Det är också viktigt att notera att skattebasen kommer att minska och därmed försvåras andra skattesänkningar. Det räcker inte med långsiktighet - det krävs djup också.