torsdag 8 september 2011

En riksdagsledamot ska motionera

Är det i rollen som riksdagsledamot omöjligt att påverka politikens inriktning? Är rollen begränsad till att följa en partilinje och sålunda vara endast en knapptryckare?
De verktyg en ledamot förfogar över är motion, intepellation, enkel fråga, frågestund och deltagande i debatter i kammaren. Detta utöver de verktyg vi alla har i form av artiklar, insändare, möten m.m.
Inget av verktygen förefaller verkningsfullt om man ser till genomslag i form av beslut i riksdagen. Men det finns andra effekter. Vid användandet av verktygen sker kontakter med organisationer och enskilda vilket bidrar till opinionsbildningen. Ledamoten bör använda sina initiativ i riksdagen som underlag för skrivande i olika sammanhang o.s.v.
Som riksdagsledamot har man deltagit i valrörelse och lovat väljarna arbeta för vissa frågor. Det löftet är i sig tillräckligt skäl för att använda de verktyg som finns.
När en ledamot motionerar har vederbörande redan antingen förankrat sin uppfattning i riksdagsgruppen eller gjort klart att han/hon avviker från partilinjen. Man argumenterar sålunda alltid för sin motion.
Det finns en uppfattning om att när man tillhör den styrande majoriteten ska man över huvud taget inte motionera. Jag delar inte den uppfattningen. Det finns också en uppfattning att man motionerar inte inom ens utskotts ansvarsområde. Jag delar inte heller den uppfattningen.
Om man inte motionerar, varför ska man då interpellera eller skriva frågor? Och om man inte använder något av verktygen varför ska man då delta i debatter? Och varför ska man då...?
Allmänna motionstiden bör slopas
En riksdagsledamot kan och ska använda de verktyg, som finns för att påverka den politiska inriktningen. Motion är ett sådant. Men att begränsa möjligheten att motionera till en kort period under hösten, förutom motion med anledning av prposition, menar jag är ett dåligt system. Motion måste få inlämnas när som helst under året

Inga kommentarer: