Efter euroländernas bankunion kommer nu förslag om att införa en kapitalmarknadsunion –  som välkomnas av Sveriges finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Svenska bankföreningen är något mer kylig. Dess medlemmar fruktar att de kommer att tappa betydande andel av sin utlåning till företagen.
Det är EU-kommissionen som nu skickar runt förslag om att inrätta den så kallade kapitalmarknadsunionen. Idén finns med i kommissionsordföranden Jean-Claude Junckers 10-punktsprogram inför de kommande fem åren. Nu vill han och den ansvarige kommissionären Jonathan Hill i en ”konsultation” höra vad medlemsländerna tycker. Den svenske finansmarknadsministern Per Bolund (MP) välkomnar initiativet:
–  EU har länge jobbat för att främja integrerade marknader och gränsöverskridande kapitalflöden. Det är bra att man nu tar krafttag för att göra kapitalmarknaderna mer effektiva och samtidigt minska företagens beroende av bankfinansiering.
Men den svenska regeringen köper inte förslaget rakt av. Per Bolund säger:
– Det är ytterst viktigt att göra en grundlig konsekvensanalys av alla förslag som presenteras och att se till att förslagen inte försämrar finansiell stabilitet eller investerarskydd.
Från Svenska bankföreningen har framförts tvivel om att det här är en enkel väg att gå. I december framhöll bankernas intresseorganisation i nyhetsbrevet Bankfokus nr 4 att den nyligen inrättade bankunionen först måste komma på plats:
”Bankunionen började försiktigt sjösättas i november, men är fortfarande långt ifrån att förverkligas i sin helhet. Det krävs en rad organisatoriska förändringar, vilka i sin tur kan göra en kapitalmarknadsunion möjlig. Dessutom måste sannolikt alla EU-länder, och alla banker, ingå i bankunionen, innan det är möjligt att ta nästa steg. Ett svenskt deltagande i kapitalmarknadsunionen skulle bland annat kräva ändringar av vår grundlag för att ge ECB mandat att inte bara övervaka svenska aktörer på kapitalmarknaden utan också utfärda sanktioner, vilka i sin tur ska implementeras av svenska myndigheter.”
Meningen med kapitalmarknadsunionen är att ta bort hinder för gränsöverskridande investeringar och underlätta företagens finansieringsmöjligheter, inte minst när det gäller små- och medelstora företag. Pengarna ska helt enkelt flyta friare över gränserna. På så sätt får investeringsvilliga företag fler finansiärer att välja mellan.
– Tanken är mycket god, men pengar flyter redan i dag relativt fritt mellan de olika EU-länderna. Att de gör det ser jag som en av EU:s större framgångar, säger Pehr Wissén, chef för Institutet för Finansforskning,  SIFR, till Bankfokus.
Att bankerna intar en rätt kylslagen hållning till denna kapitalmarknadsunion är inte märkligt. Själva idén handlar om att minska företagens beroende av banklån. I dag får företagarna i Europa ungefär 70 procent av sina lån från bankerna. I USA är den andelen så pass låg som 20 procent. Där är det många andra institutioner som står för lånefinansierade investeringar. Det är i den riktningen EU-kommissionen vill se också den europeiska utvecklingen i syfte att öka konkurrensen på kapitalmarknaden och därmed ge företagen mer gynnsamma lån, som leder till mer jobb- och tillväxtskapande förutsättningar.
Alla som berörs av EU-kommissionens förslag har nu fram till den 31 maj på sig att leverera synpunkter. Sedan väntas Kommissionen i sommar presentera en färdplan för kapitalmarknadsunionen.  Enligt plan ska kapitalmarknadsunionen vara implementerad till 2019