fredag 1 juni 2018

I Riksda´n 31 maj


logotyp: Sveriges riksdag
31 maj 2018

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 31 maj

Ja till ny lag om försäkringsmedicinska utredningar (SfU22)
Polisen ska kunna göra fler inspektioner på arbetsplatser (SfU26)
Underhållsstödet höjs och delas in i tre åldersgrupper (SfU29)
Ett tryggare och mer hållbart premiepensionssystem (SfU30)
Redovisning av skatteutgifter 2018 (SkU24)
Lagändringar inom sjöfartsområdet (TU16)

Ja till ny lag om försäkringsmedicinska utredningar (SfU22) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar. Denna typ av utredningar görs när Försäkringskassan behöver en mer fördjupad beskrivning av en försäkrads funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Detta för att kunna bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.
Syftet med lagen är att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och att stärka de försäkrades integritet och säkerhet. Enligt dagens regler får landstingen välja om de vill göra de försäkringsmedicinska utredningarna själva eller om de vill upphandla tjänsten. Enligt den nya lagen får landstingen också sluta avtal med ett annat landsting att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. I lagen anges bland annat att försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos vårdgivaren samt att ett landsting har rätt till ersättning från staten för kostnader för utförda utredningar.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Polisen ska kunna göra fler inspektioner på arbetsplatser (SfU26) 

Polismyndigheten får större möjlighet att göra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Arbetsplatsinspektionerna ska begränsas till branscher där Polismyndigheten har bedömt att det finns en särskild risk för sådana anställningar. Avgiften som en arbetsgivare kan bli skyldig att betala om denne har en anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska också höjas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och samtidigt nej till de två motioner som har lagts med anledning av förslaget. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2018.

Underhållsstödet höjs och delas in i tre åldersgrupper (SfU29) 

Riksdagen sa ja till att reglerna för underhållsstöd ändras. Det innebär att underhållsstödet höjs och att det införs en ny åldersindelning.
Underhållsstöd ska lämnas med 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 11 år, med 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den månad då barnet har fyllt 11 år och med 2 073 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år.
I dag tar Försäkringskassan självmant upp frågan om högre underhållsstöd när ett barn som har rätt till underhållsstöd har fyllt 15 år. Detsamma ska nu gälla när ett barn har fyllt 11 år.
Höjningen av underhållsstödet för barn som är 15 år eller äldre börjar gälla den 1 augusti 2018 och används första gången för underhållsstöd som gäller september 2018. Höjningen av underhållsstödet för barn som är 11-14 år börjar gälla den 1 januari 2019 och används första gången för underhållsstöd och betalningsskyldighet som gäller februari 2019.

Ett tryggare och mer hållbart premiepensionssystem (SfU30) 

Premiepensionssystemet ska göras tryggare och mer hållbart. Pensionsmyndighetens uppdrag görs tydligare. Myndighetens avtal med fondförvaltare, så kallade fondavtal, ska framöver innehålla vissa minimivillkor och fondförvaltare ska ansöka om att få ingå fondavtal med myndigheten. Fondförvaltare måste uppfylla vissa krav för att få ingå fondavtal. Beslut av Pensionsmyndigheten att avslå en ansökan om fondavtal ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Vidare införs ett krav på att pensionssparare själva skriver under vid fondbyte. Marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon kommer att förbjudas.
Förslagen om undertecknande och förbud mot marknadsföring och försäljning via telefon börjar gälla den 1 juli 2018, övriga förslag den 1 november 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Redovisning av skatteutgifter 2018 (SkU24) 

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. I en del av redogörelsen diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Bland annat ges en analys av en nedsättning av egenavgifter, vilket är en skatteutgift som beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Nedsättningen av egenavgifter bedöms kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin, vilket framför allt skulle gälla många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Även skattereduktionen för ROT-arbeten analyseras, som för 2018 innebär en skatteutgift på 9,75 miljarder kronor. ROT-avdraget bedöms inte ha någon positiv effekt för sysselsättningen i nuvarande högkonjunktur. Båda dessa skattereduktioner förväntas främst gynna män.
I samband med skrivelsen har motionsförslag lämnats om att utveckla eller förändra den årliga redovisningen. Riksdagen sa nej till motionerna samt la redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Lagändringar inom sjöfartsområdet (TU16) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar inom området sjöfart. Beslutet innebär bland annat att:
Fartyg ska medföra unionscertifikatet för inlandssjöfart ombord i original.
Regeringen ska få meddela regler om undantag från mönstringslagen för så kallade isnavigatörer.
Transportstyrelsen ska få överlåta åt en erkänd sjöfartsskyddsorganisation att utfärda interimistiska, tillfälliga, sjöfartsskyddscertifikat för fartyg.
Lagändringen om unionscertifikat börjar gälla 7 oktober 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2018.
Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat svensk sjöfarts konkurrenskraft, inlandssjöfart och kustsjöfart samt vissa miljöfrågor
Skicka en kommentar