fredag 27 juli 2018

Tack Ulf Elfving för denna artikel

      LÄS MER: “Språkpolis potatisgris”
Det händer varje dag. Och har man väl börjat notera vissa grodor, reagerar man varje gång de hoppar upp, och man känner en tvångsmässig och stigande irritation. Försöker slå bort ilskan. Vill tänka på annat. Lyckas inte. Hjälper det kanske med KBT-terapi?
Skämt åsido: det finns förstås viktigare saker idag i världen. Men nog borde folk som talar och skriver till oss offentligt ta sig i kragen eller få hjälp med det!
Var finns språkvårdarna? Ja, förresten, det kanske kan göra detsamma, de tycker ju numera att det mesta ska vara tillåtet.
ANNONS
Men vad som helst kan inte vara det. Låt oss grotta ner oss i några irriterande fel som spridit sig som influensa på senare år. Och då handlar det inte om att sitta och räkna svordomar i TV4:s underhållningsprogram eller skratta åt särskrivningar (“fryst kyckling lever“, “rök fritt“; haha).
Här är fem exempel som gör mig relativt rosenrasande:
1. “Mellan 100 till 150 deltagare ställde upp …”
Det heter mellan – och. För inte säger man väl, än så länge, att man åker mellan Stockholm till Göteborg?
2. “Ta tillvara på … “
Hur ofta hör man inte det, eller läser? Det heter “ta vara på” eller “ta tillvara“. Inte bådadera.
3. “Antalet poliser blir fler”
Ett antal kan vara stort eller litet, öka eller minska. Det finns inget som heter “många antal” eller “fler antal“. Här skulle det alltså hetat “antalet poliser blir större“.
4. “Var” eller “vart”?Busenkelt: det handlar om plats eller riktning. “Var är du“? Men “vart går du?”. I-n-t-e “var går du?”.
5. “Orsaken beror på” eller “skälet till varför”.I skolan lärde vi oss att det heter “orsaken är” och “skälet varför” eller “skälet till att“. Det gör det väl fortfarande?
Ett annat uttryck som växt enormt (nej, min irritation slutar knappast vid en fempunktslista)  är det populära “jämfört med“. Här finns inget direkt fel som får blodet att koka – men användningen av det visar att det har blivit jättesvårt med prepositioner och konjunktioner.
Få säger i dag att något exempelvis “blivit bättre än på medeltiden“, utan man väljer det omständigare och tjatiga “bättre jämfört med medeltiden“. Liksom att det ofta sägs att någon “har fått färre röster jämfört med 2010“, när det mycket enklare kunde sägas “färre röster än 2010“.
Ska det vara så svårt med “större än“, “bättre än” eller “mer än“?
Nu får det räcka, tack för ordet, det var riktigt skönt att få gnälla lite. Är jag ensam om det? Eller finns det fler som hänger upp sig – mer än vad som kanske är nyttigt – på språkslarv i tal och skrift
?
Skicka en kommentar