Riksda´n 2 juni

 

	Riksdagsbeslut 2 juni • Nya regler för att hantera finansiella företag i kris (FiU33) • Svenska lagar anpassas till ändrade EU-regler inom försäkringsområdet (FiU47) • Nya regler om kapitaltäckning för värdepappersbolag införs (FiU50) • Nya regler för material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel (MJU18) • Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU19) • Starkare skydd av geografiska beteckningar och tydligare regler om varumärkesregistrering (NU23) • Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 har granskats (NU24) • Regler för att motverka viss typ av skatteplanering införs (SkU23) • Beräkningen av bilförmån ska justeras (SkU28) • Momsregler för avfall och skrot ändras (SkU30) • Riksrevisionens rapport om den särskilda löneskatten för äldre (SkU31) • Skatteavtalet sägs upp mellan Sverige och Grekland (SkU34) • Skatteavtalet sägs upp mellan Sverige och Portugal (SkU35) • Smittskyddsläkare, rehabiliteringsansvar och vårdgaranti för personer med beroendeproblem bör ses över (SoU16) • Avgift ska införas för intyg om bastjänstgöring för läkare (SoU31) • Uppmaning till regeringen om framtiden för Bromma och Arlanda flygplats (TU14)
	Nya regler för att hantera finansiella företag i kris (FiU33)  Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om ändringar i de regler som styr hur finansiella företag i kris ska hanteras. Beslutet innebär att svenska regler anpassas till nya EU-regler på området. Vid en kris kan banker och andra finansiella företag försättas i resolution, istället för i likvidation eller konkurs. Då är det ägarna och borgenärerna, inte skattebetalarna, som ska bära förlusterna. Det sker framför allt genom att eget kapital och skulder konverteras eller skrivs ned. För att detta ska kunna ske måste företaget ha tillräckligt med kapital och skulder som går att konvertera eller skriva ned. Det nuvarande minimikravet på nedskrivningsbara skulder, MREL-kravet, ersätts av ett nytt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Fler företag än tidigare ska omfattas av det nya kravet. Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka företag inom en koncern som kan komma ifråga för resolution. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.
	Svenska lagar anpassas till ändrade EU-regler inom försäkringsområdet (FiU47)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att anpassa svenska lagar till ändrade EU-regler inom försäkringsområdet. Syftet är att stärka samarbetet mellan Finansinspektionen, andra nationella tillsynsmyndigheter inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten Eiopa. Beslutet innebär bland annat att Finansinspektionen ska kunna starta en samarbetsplattform tillsammans med berörda tillsynsmyndigheter när ett försäkringsföretag driver verksamhet i mer än ett land inom EES. Finansinspektionen ska också få större skyldigheter i fråga om underrättelser och uppgiftslämnande vid tillsynen över försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2021.
	Nya regler om kapitaltäckning för värdepappersbolag införs (FiU50)  Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar som syftar till att införa ett nytt regelverk för värdepappersbolags kapitaltäckning. Ändringarna innebär bland annat att • nya bestämmelser om startkapital och ett nytt sätt att beräkna kapitalkrav för värdepappersbolag införs • bestämmelserna om bolagsstyrning, riskhantering och ersättningar i värdepappersbolag anpassas bättre till verksamheten i sådana bolag • bestämmelserna om tillsyn samt ingripande mot värdepappersbolag anpassas till det nya regelverket • det görs vissa anpassningar av bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn. De nya reglerna börjar gälla den 26 juni 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom ändringarna anpassas de svenska lagarna till EU:s lagar på området.
	Nya regler för material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel (MJU18)  Regeringen har föreslagit att livsmedelslagen ska omfatta även material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, exempelvis förpackningar. Lagändringen kompletterar EU:s kontaktmaterialförordning som redan gäller på området och innebär bland annat att regeringen eller ansvarig myndighet kan förbjuda att vissa material och produkter, som inte uppfyller de grundläggande kraven i kontaktmaterialförordningen, hamnar på den svenska marknaden. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 120 motioner från den allmänna motionstiden 2020.
	Nej till motioner om cirkulär ekonomi (MJU19)  Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om cirkulär ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade framför allt till befintliga regler och pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi, avfall, återanvändning och återvinning, hållbar produktion och konsumtion, plastfrågor, matsvinn och matavfall samt sanering och städning.
	Starkare skydd av geografiska beteckningar och tydligare regler om varumärkesregistrering (NU23)  Regeringen föreslår att otillåten användning av geografiska beteckningar som skyddas genom EU:s tillträde till den så kallade Genèveakten ska kunna leda till skadestånd och andra sanktioner. Det gäller även de beteckningar som skyddas av frihandelsavtalen med Singapore och Vietnam. Regeringen föreslår också tydligare regler om registrering av varumärken och företagsnamn när sökanden agerar i så kallad ond tro – exempelvis avsiktligen ansöker om ett företagsnamn den inte har rätt till. Riksdagen sa ja till förslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till 25 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.
	Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 har granskats (NU24)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. I skrivelsen redovisar regeringen strategin som utgör den långsiktiga inriktningen för den regionala utvecklingspolitiken. Strategin ska bidra till omställningen till en hållbar utveckling i alla delar av landet och till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås. Riksdagen sa nej till 17 förslag i följdmotioner med anledning av skrivelsen, detta framför allt med hänvisning till pågående arbete. Vidare lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Regler för att motverka viss typ av skatteplanering införs (SkU23)  Nya regler som rör den skattemässiga behandlingen av vissa transparenta företag ska införas. Syftet är att motverka skatteplanering genom så kallade omvända hybrida missmatchningar. Sådana missmatchningar kan i dag uppstå eftersom den skatterättsliga klassificeringen av vissa företag skiljer sig åt mellan olika stater, vilket leder till en skillnad i hur företaget skattemässigt behandlas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på genomförande av reglerna. Förslaget innebär att skattskyldigheten utökas för begränsat skattskyldiga till att i vissa fall omfatta inkomst från ett svenskt handelsbolag, om det föreligger intressegemenskap. Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att motverka omvända hybrida missmatchningar. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.
	Beräkningen av bilförmån ska justeras (SkU28)  Schablonen för att beräkna förmånsvärdet för bilförmån ska justeras. Detta så att förmånsvärdet bättre ska motsvara kostnaden för en privatägd bil. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nuvarande schablonen har i stort sett varit oförändrad sedan den infördes 1997 och ger ett förmånsvärde som understiger vad det faktiskt kostar att ha en privatägd bil. Det innebär att skattesystemet gynnar inkomst i form av bilförmån jämfört med lön, men också att fossildrivna bilar premieras i förhållande till andra varor och tjänster. Enligt beslutet ska det ränterelaterade respektive prisrelaterade beloppet ändras så att schablonen bättre avspeglar den genomsnittliga kostnaden för en privatägd bil. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021 och berör förmånsbilar som registreras efter att lagen har trätt i kraft.
	Momsregler för avfall och skrot ändras (SkU30)  Vid handel med avfall och skrot av vissa metaller gäller omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt, moms. Det innebär att det är köparen som ska betala moms till staten och inte säljaren. Regeringen har föreslagit att reglerna ändras för hur man bestämmer vilket avfall och skrot som ska omfattas av omvänd skattskyldighet för moms. Kopplingen till varukoder, KN-nummer, slopas. Istället ska omvänd skattskyldighet gälla för varor som är avfall och skrot av vissa uppräknade metaller, omsmältningsgöt av järn eller stål samt avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Riksrevisionens rapport om den särskilda löneskatten för äldre (SkU31)  Riksrevisionen har granskat den särskilda löneskatten på arbetsinkomster för personer över 65 år. Löneskatten ändrades flera gånger under perioden 2007–2019 och togs helt bort år 2019. Riksrevisionen drar slutsatsen att det inte går att bedöma vilka effekter ändringarna av löneskatten har gett upphov till. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen bland annat att förtydliga hur skatteutgifterna förändras vid förändringar av den särskilda löneskatten för äldre samt utvärdera avskaffandet av den särskilda löneskatten år 2019. I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens bedömningar och kommer att vidta åtgärder utifrån rekommendationerna i något fall, men inte i andra. Riksdagen delar regeringens bedömningar av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Skatteavtalet sägs upp mellan Sverige och Grekland (SkU34)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att säga upp skatteavtalet med Grekland. Anledningen är att motverka skatteflykt och att avtalet är bristfälligt i andra delar. Sverige har skatteavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning, men även skatteflykt. Skatteavtalet med Grekland är ett av Sveriges äldsta avtal. Under år 2020 införde Grekland särskilda skatteregler. De innebär att flera inkomster som enligt avtalet är undantagna från beskattning i Sverige, exempelvis kapitalvinster och pension, under vissa förutsättningar bara beskattas med sju procent i Grekland. Avtalet är dessutom ålderdomligt utformat och bristfälligt i vissa delar. Avtalet sägs därför upp för att ses över i sin helhet. Skatteavtalet slutar gälla den 31 december 2021.
	Skatteavtalet sägs upp mellan Sverige och Portugal (SkU35)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att säga upp skatteavtalet med Portugal. Anledningen är att Portugal ännu inte har infört de ändrade bestämmelser som länderna kommit överens om. Sverige har skatteavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning, men även skatteflykt. Enligt svensk skattepolicy ska pension beskattas i Sverige om den betalas ut från Sverige till en person som bor utomlands, så kallad källstatsbeskattning. Skatteavtalet med Portugal innebär dock att vissa pensioner varken beskattas i Sverige eller Portugal. Sverige har efter förhandlingar med Portugal under 2019 ändrat sina bestämmelser så att pensioner från privata anställningar får beskattas i Sverige. Portugal har trots påtryckningar ännu inte uppfyllt sin del av avtalet. Avtalet sägs därför upp. Skatteavtalet slutar gälla den 31 december 2021.
	Smittskyddsläkare, rehabiliteringsansvar och vårdgaranti för personer med beroendeproblem bör ses över (SoU16)  Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att den bör • ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över kapacitet och organisation av smittskyddsläkarna och vid behov ta fram förslag till en utvecklad organisation och struktur • se över förutsättningar och möjligheter för att varje kommun ska kunna ha tillgång till en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) • utreda en starkare vårdgaranti som ger personer med beroendeproblem snabbare vård och behandling. Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade cirka 340 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
	Avgift ska införas för intyg om bastjänstgöring för läkare (SoU31)  En avgift ska kunna tas ut för att utfärda intyg för godkänd bastjänstgöring för läkare. Dessutom ska regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer under en övergångsperiod kunna ge ut föreskrifter om vilken praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, som krävs för att få legitimation som läkare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet är en följd av att kravet på att läkare ska göra allmäntjänstgöring för att få legitimation tas bort den 1 juli 2021. I stället förlängs läkarutbildningen och blir legitimationsgrundande. I och med att godkänd bastjänstgöring kommer att bli ett krav för att kunna specialisera sig så finns ett behov av att kunna utfärda ett sådant intyg. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.
	Uppmaning till regeringen om framtiden för Bromma och Arlanda flygplats (TU14)  Beslut om framtiden för Bromma flygplats kan tidigast tas när flygbranschen har återhämtat sig efter coronapandemin och det går att göra tillförlitliga prognoser om flygets utveckling. Vidare bör regeringen senast i december 2021 återkomma till riksdagen med en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats för att säkra en framtida tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet. Det anser riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Riksdagen sa även ja till ett lagändringsförslag från regeringen. Ändringen innebär att regeringen ska ha möjlighet att besluta att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter för start- och landningsavgifter. Det betyder att avgifterna kan bli högre när klimatpåverkan från flygplanen är större, och lägre om klimatpåverkan är mindre. Flygplatserna som berörs av förslaget är Arlanda och Landvetter flygplats. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.