Riksda´n 9 juni

 

	9 juni 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 9 juni • Kompletterande regler om cybersäkerhet införs (FöU6) • Ändrade regler för brandfarliga och explosiva varor (FöU9) • Flera uppmaningar till regeringen om våldsbrott och brottsoffer (JuU27) • Skrivelse om kommittéernas verksamhet under 2020 har behandlats (KU26) • Ändringar i utgiftsområden i statens budget (KU27) • Granskningen av public service har undersökts (KU29) • Nytt institut för mänskliga rättigheter (KU33) • Nej till förändringar i det så kallade gymnasieregelverket (SfU27) • Kompetensförsörjning och administration inom hälso- och sjukvården (SoU17) • Förebyggande åtgärder införs mot våld i nära relationer (SoU26) • Samordnade digitala system för journalföring och dokumentation inom äldreomsorgen behövs (SoU27) • Uppmaningar till regeringen om sanktioner för mänskliga rättigheter (UU10)
	Kompletterande regler om cybersäkerhet införs (FöU6)  En ny lag med kompletterande regler om bland annat en nationell myndighet för cybersäkerhetscertifiering, tillsyn, sanktioner och förfarandet vid cybersäkerhetscertifiering införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att den nationella myndigheten för cybersäkerhetscertifiering får ta ut avgifter från tillverkare och leverantörer för sin verksamhet samt besluta om sanktionsavgifter för vissa överträdelser av regelverket. Beslut som fattats av myndigheten eller av annat bedömningsorgan ska även kunna överklagas till en allmän förvaltningsdomstol. De nya reglerna kompletterar redan befintliga bestämmelser i EU:s cybersäkerhetsakt. Lagen börjar gälla den 28 juni 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.
	Ändrade regler för brandfarliga och explosiva varor (FöU9)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Syftet med ändringarna är minska den illegala användningen av sådana varor. Ändringarna innebär bland annat att alla som hanterar explosiva varor ska anmälas till tillståndsmyndigheten och fler ska lämplighetsprövas när tillstånd söks. Giltighetstiden för vissa tillstånd blir kortare och det blir även lättare att återkalla tillstånd. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.
	Flera uppmaningar till regeringen om våldsbrott och brottsoffer (JuU27)  Riksdagen sa ja till totalt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer: • Det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer behöver effektiviseras • Det bör säkerställas att de som kommer i kontakt med utsatta i sin yrkesroll har relevanta kunskaper om våld i nära relationer • Det bör tillsättas en utredning om kartläggning av dödligt våld i nära relationer • Det bör bli brottsligt att låta bli att anmäla eller avslöja äktenskapstvång och barnäktenskap • Användningen av elektronisk övervakning av kontaktförbud bör öka • Det bör skyndsamt tas fram en nationell plan för barnahusens verksamhet för att förbättra likvärdigheten och tillgången för alla barn oavsett var i landet man bor • Hanteringen av ersättning till brottsoffer bör effektiviseras • Brå bör få i uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
	Skrivelse om kommittéernas verksamhet under 2020 har behandlats (KU26)  Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2020 tillsattes 80 kommittéer, vilket är 26 fler än under 2019. De totala utgifterna för kommittéerna var cirka 580 miljoner kronor, av vilka cirka 100 miljoner kronor är utgifter för konsultationer. Riksdagen noterar att det är en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier anställda vid kommittéväsendet, och att kvinnor är i majoritet i gruppen sekreterare och övriga. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om lagstiftningsprocessen.
	Ändringar i utgiftsområden i statens budget (KU27)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa ändringar i utgiftsområden i statens budget. Beslutet innebär att: • Utgifter som rör ändamål och verksamheter som avser Gentekniknämnden flyttas från utgiftsområde 4, Rättsväsendet, till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning. • Utgifter som rör ändamål och verksamheter som avser elsäkerhet och Elsäkerhetsverket flyttas från utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap, till utgiftsområde 21, Energi.
	Granskningen av public service har undersökts (KU29)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ändamålsenligheten i granskningsnämnden för radio och tv:s granskning av public service, det vill säga Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR). Granskningsnämnden för radio och tv är ett beslutsorgan inom Myndigheten för press, radio och tv och har i uppgift att se till att allmänheten får insyn och kontroll i public service, utan att äventyra företagens oberoende. Riksrevisionen har undersökt om nämndens granskning lever upp till höga krav på effektivitet och öppenhet. Riksrevisionen konstaterar bland annat att granskningsnämndens ärendehantering och process för anmälan fungerar bra, men att det finns problem med för långa handläggningstider. En plan bör tas fram för att korta tiderna. Vidare anser Riksrevisionen att motiveringarna av nämndens beslut som har fattats av en ordförande, utan nämndsammanträde, bör redovisas mer genomgående. Som helhet bedrivs dock nämndens granskning av public service med hög effektivitet och öppenhet och bidrar till god regelefterlevnad hos public service-företagen. Riksdagen välkomnar granskningen och förutsätter att regeringen följer upp de rekommendationer som Riksrevisionen har gett till Myndigheten för press, radio och tv. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag i en motion.
	Nytt institut för mänskliga rättigheter (KU33)  Regeringen har lagt fram ett förslag om att inrätta en ny myndighet – institutet för mänskliga rättigheter. Institutet ska följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Därutöver ska institutet bland annat lämna förslag till regeringen om vilka åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Institutet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2022.
	Nej till förändringar i det så kallade gymnasieregelverket (SfU27)  Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förändringar i det så kallade gymnasieregelverket. Ändringarna som föreslagits är att • tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden efter fullföljd gymnasieutbildning – och därmed kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd – ska förlängas från sex till tolv månader • kravet på försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd delvis ska kunna uppfyllas med studiemedel, under förutsättning att det även finns inkomster från anställning eller näringsverksamhet • en yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd. Regeringen menar att regeländringarna är nödvändiga med anledning av det skärpta arbetsmarknadsläget till följd av coronapandemin och att de skulle underlätta vid kvalificeringen för permanent uppehållstillstånd. Riksdagen sa nej till förslaget, bland annat med argumentet att problemen på arbetsmarknaden i första hand bör hanteras med en ekonomisk politik som minskar arbetslösheten i samhället i stort, inte genom ytterligare särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl.
	Kompetensförsörjning och administration inom hälso- och sjukvården (SoU17)  Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör • ta fram och genomföra en nationell strategi för kompetensförsörjning för hälso- och sjukvården • se över frågan om att minska administrationen i vården och omsorgen • utreda och se över lagstiftningen när det gäller frågan om tillfällig återkallelse av legitimation eller annan behörighet inom hälso- och sjukvården samt indragning eller begränsning av rätten att skriva ut mediciner. Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade cirka 360 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
	Förebyggande åtgärder införs mot våld i nära relationer (SoU26)  Flera lagändringar ska göras för att förebygga våld i nära relationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Besluten innebär att: • Socialnämnden får som ansvar att arbeta för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende • Hälso- och sjukvården ska ta barns behov av information, råd och stöd i särskilt beaktande om barnets föräldrar, eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med, utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp • Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska under vissa förutsättningar kunna lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör en person, eller en närstående till personen, i syfte att förebygga att det begås ett allvarligare vålds-, frids- eller sexualbrott mot den närstående Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till ett tjugotal förslag i motioner.
	Samordnade digitala system för journalföring och dokumentation inom äldreomsorgen behövs (SoU27)  Riksdagen anser att regeringen bör ta fram lagförslag för att säkerställa att personal inom äldreomsorgen får tillgång till samordnade digitala system för journalföring och dokumentation för de insatser en patient får utifrån såväl hälso- och sjukvårdslagen som socialtjänstlagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och de åtgärder som vidtagits eller planeras med anledning av Riksrevisionens rapport om statens styrning av äldreomsorgen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Uppmaningar till regeringen om sanktioner för mänskliga rättigheter (UU10)  Regeringen bör aktivt arbeta för en breddning av EU:s lagstiftning om restriktiva åtgärder, sanktioner, mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna till att även omfatta storskalig och systematisk korruption och penningtvätt. Dessutom bör regeringen utarbeta en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, i likhet med den som finns inom EU. Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om detta. Tillkännagivandena kom i samband med att riksdagen behandlade den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU, det gångna året. I övrigt sade riksdagen nej till ett 180-tal andra motionsförslag om EU-samarbetet och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen konstaterar att covid-19-pandemin i sig innebär en påfrestning för EU-samarbetet och att den också medför nya aspekter på de redan komplexa politiska utmaningar som EU behöver hantera. Det handlar om tilltagande klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, terrorism och gränsöverskridande organiserad brottslighet, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader såväl inom EU som globalt. Riksdagen står fast vid att EU är det bästa verktyget för att hantera dessa gränsöverskridande utmaningar och för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt. Ett starkt och enigt EU är enligt riksdagen avgörande i ett osäkert omvärldsläge, och det svenska EU-medlemskapet ger Sverige en större möjlighet att vara med och utforma politiken på europeisk och global nivå. Riksdagen betonar också vikten av att garantera respekten för de grundläggande värdena om frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstaten som EU-samarbetet bygger på