Riksda´n 22 juni

 

Kan du inte läsa detta mejl korrekt, klicka här 22 juni 2021 Beslut i korthet   Riksdagsbeslut 22 juni • Reglerna om föräldraskap moderniseras (CU16) • Ja till att underlätta för skuldsatta och till digitala ansökningar hos Kronofogdemyndigheten (CU21) • Nya regler för detaljplaneläggning (CU22) • Byggherrar skyldiga att lämna klimatdeklaration (CU23) • Plan- och bygglagen ändras för att genomföra ett EU-direktiv (CU24) • Flera uppmaningar till regeringen om vapenfrågor (JuU30) • Polismyndighetens arbete i utsatta områden har granskats (JuU32) • Skrivelse om barns och ungas läsning har behandlats (KrU7) • Skrivelse om ungdomspolitik har behandlats (KrU8) • Renskötselutredning bör ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars jakt- och fiskebehov (MJU22) • Inblandningen av fossilfria drivmedel i bensin och diesel ska öka (MJU23) • Reglerna i utlänningslagen ska ändras (SfU28) • Tullagen ändras (SkU27) • Regeringens redovisning av skatteutgifter har granskats (SkU29) • Ja till satsning på järnvägar och vägar och uppmaning till regeringen om laddinfrastruktur (TU16) • Nej till motioner om högskolan (UbU14) • Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU15) Reglerna om föräldraskap moderniseras (CU16)  Reglerna för bekräftelse av föräldraskap, för faderskapsundersökningar och för att åstadkomma en könsneutral föräldraskapspresumtion ska moderniseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen föreslår följande lagändringar i korthet: • Vid ett barns födelse ska föräldraskap i fler fall än i dag presumeras, alltså tas för givna. Detta leder till att regleringen blir könsneutral och jämlik. • Bekräftelse av föräldraskap ska förenklas så att ogifta föräldrar som är myndiga och folkbokförda i Sverige ska ha möjlighet att efter barnets födelse digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan. • Bestämmelserna om faderskapsundersökningar ska moderniseras på så sätt att de görs teknikneutrala. Det ska även införas särskilda regler om rättsgenetisk undersökning med hjälp av vävnad från en avliden man. Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022. Vidare riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ogifta föräldrar kan bekräfta föräldraskapet digitalt redan före barnets födelse. Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner. Ja till att underlätta för skuldsatta och till digitala ansökningar hos Kronofogdemyndigheten (CU21)  Regeringen har lagt fram förslag till lagändringar som bland annat innebär att förbehållsbeloppet höjs för barnfamiljer som har löneutmätning. Förbehållsbeloppet är den summa som skuldsatta får behålla för att kunna försörja sig och sin familj innan de betalar av på sin skuld. Det blir också tydligare att en skuldsatt person kan få anstånd med att betala av en skuld mer än en gång under en pågående löneutmätning. Löneutmätning innebär att en arbetsgivare håller inne en viss del av lönen till en skuldsatt person och betalar ut den direkt till Kronofogdemyndigheten. En ansökan om att verkställa till exempel betalningsskyldighet genom utmätning eller annan så kallad utsökning ska kunna lämnas till Kronofogdemyndigheten digitalt. På så sätt effektiviseras Kronofogdemyndighetens hantering av sådana ärenden. De lagändringar som gäller förbehållsloppet börjar gälla den 1 juni 2022, de andra lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Nya regler för detaljplaneläggning (CU22)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar för detaljplaneläggning. Förslagen innebär bland annat att: • Kommunen ska redovisa vilket planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning om någon tar ett privat initiativ till planläggning, en så kallad planintressent. • Planintressenten ska under vissa förutsättningar kunna begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur planläggningen förhåller sig till de intressen som länsstyrelsen har tillsyn över. • Det ska framgå att de underlag som behövs när en detaljplan tas fram även får tas fram av någon annan än kommunen. Syftet med de nya reglerna är att få snabbare planprocesser och att planintressenten ska kunna börja ta fram underlag innan kommunen kan börja planläggningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Byggherrar skyldiga att lämna klimatdeklaration (CU23)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en klimatdeklaration för byggnader. Det innebär att byggherren är skyldig att lämna in en klimatdeklaration som innehåller uppgifter om byggnaden och klimatpåverkan från byggnaden under byggskedet. Först när klimatdeklarationen är inlämnad till Boverket får Byggnadsnämnden lämna slutbesked, det vill säga meddela att byggnaden får tas i bruk. Skyldigheten att lämna in en klimatdeklaration gäller inte för alla byggnader, exempelvis inte vid tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år. Den gäller inte heller då byggherren är en privatperson. De nya bestämmelserna ska börja gälla den 1 januari 2022. Plan- och bygglagen ändras för att genomföra ett EU-direktiv (CU24)  Regeringen har föreslagit ändringar i plan- och bygglagen för att förtydliga genomförandet av EU:s så kallade MKB-direktiv i Sverige. MKB står för miljökonsekvensbeskrivning. Lagändringarna innebär bland annat att • ett MKB-projekt som väntas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplaneläggning • regeringen ska få meddela föreskrifter om att MKB-projekt i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan • den information som kommunen ska tillhandahålla när en detaljplan tas fram ska finnas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webbplats • miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett MKB-projekt ska framgå av plan- och bygglagen. En anledning till att ändringarna görs är att EU-kommissionen har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet. Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Flera uppmaningar till regeringen om vapenfrågor (JuU30)  Riksdagen sa ja till totalt elva tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området vapenfrågor. Uppmaningarna handlar i korthet om att: • Det bör införas en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden • Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för vapenlicensärenden • Det bör skyndsamt göras en översyn av vapenlagstiftningen • Begreppet ”synnerliga skäl” i vapenlagen bör förtydligas • Licenshanteringsprocessen vid vapenbyte bör förenklas • Kraven för vapenlicens bör förtydligas • Kravet på särskilda tillstånd för ljuddämpare bör avskaffas • Begränsningen av antalet vapen som en jägare får ha, den så kallade vapengarderoben, bör ses över • Det bör göras en översyn av reglerna för ett europeiskt skjutvapenpass • Det bör göras en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen • Tillsynsansvaret för skjutbanor bör utvärderas Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner. Polismyndighetens arbete i utsatta områden har granskats (JuU32)  Riksrevisionen har i en rapport granskat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och funnit att det inte är helt ändamålsenligt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att • öka tillförlitligheten i den process som används för att identifiera utsatta områden • följa upp hur många områdespoliser som fördelas till utsatta områden • se till att rätt tekniska utrustning finns för att kunna arbeta effektivt i utsatta områden. I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och bedömer att den är ett värdefullt bidrag för Polismyndighetens pågående arbete i utsatta områden. Riksdagen instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning är värdefull och ser positivt på de åtgärder som regeringen och Polismyndigheten har vidtagit och tänker vidta utifrån Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelse om barns och ungas läsning har behandlats (KrU7)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om barns och ungas läsning. Skrivelsen tar upp frågor som rör bland annat vikten av läsning, samling för läsande, små barns språkutveckling, barns och ungas läsning samt bibliotekens läsfrämjande arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner inom området, detta främst med hänvisning till insatser som görs, pågående beredningar och att vissa förslag till viss del är tillgodosedda. Motionerna handlar bland annat om punktskrift, faktorer som hindrar läsning, biblioteksfrågor, läsförståelsen i utanförskapsområden, kompetensutveckling för lärare, uppdrag till bibliotek att stödja äldre inom ny teknik samt e-böcker. Skrivelse om ungdomspolitik har behandlats (KrU8)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ungdomspolitik. Riksdagen delar de bedömningar som regeringen gör i sin redovisning av utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet och välkomnar regeringens handlingsprogram med insatser och fyra prioriterade områden som ska bidra till att det ungdomspolitiska målet uppfylls. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett sextiotal förslag i motioner inom området, detta bland annat med hänvisning till genomförda insatser och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om ungdomars hälsa, utbildning, arbetsmarknad, boende och fritid. Renskötselutredning bör ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars jakt- och fiskebehov (MJU22)  Utredningen om en ny renskötsellag ska utöver samers rätt ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov att jaga och fiska. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om kompletterande direktiv för utredningen. Den nyligen tillsatta utredningen ska senast den 20 maj 2025 lämna ett förslag till en ny renskötsellag. Riksdagen anser att nuvarande utredningsdirektiv är för svaga vad gäller hänsyn till lokalbefolkning, övriga svenskar, organisationer som samlar jägare, skogsbruk och turism. Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag att Länsstyrelsen i enskilda fall ska kunna besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilda djur som inte hålls i hägn. Detta för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2021. Utöver detta riktade riksdagen ytterligare tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Uppmaningarna rör följande frågor: • Det bör under nästa mandatperiod göras en utvärdering av konsekvenserna av de nya reglerna kring utfodring av vilda djur. • Beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget istället för ett år i taget. • Det bör göras en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden. Samtliga fyra tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner. Inblandningen av fossilfria drivmedel i bensin och diesel ska öka (MJU23)  För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar. Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna. Reglerna i utlänningslagen ska ändras (SfU28)  För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna innebär bland annat att • uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade • permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda • det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd • försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige • en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021. Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om • kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd • möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder • ett mer effektivt och sammanhållet återvändande. Tullagen ändras (SkU27)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i tullagen. Ändringarna kom från ändrade EU-bestämmelser om tullkontroller av kontanta medel. Tullverket ska dessutom på begäran lämna uppgifter till Inspektionen för strategiska produkter (IPS). En bestämmelse om avlämning av avfall från fartyg upphävdes också. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021. Regeringens redovisning av skatteutgifter har granskats (SkU29)  Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2020-2023. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar inkomsterna i statens budget, till exempel i form av förmånliga skatteregler eller minskade momssatser. Redovisningen synliggör de stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan. Mot bakgrund av att det råder en stor osäkerhet kring covid-19-pandemins effekter gör regeringen bedömningen att de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år kommer att vara extra stora. Tillfälliga ändringar som presenterats i olika ändringsbudgetar som införts med anledning av covid-19-pandemin och som beslutats av riksdagen, beskrivs i ett särskilt avsnitt i skrivelsen. Riksdagen konstaterar att regeringen under våren 2021, liksom under våren 2020, presenterat ett stort antal åtgärder till följd av covid-19-pandemin. Detta för att lindra de ekonomiska följderna för fysiska personer, företag och hela samhällsekonomin. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Ja till satsning på järnvägar och vägar och uppmaning till regeringen om laddinfrastruktur (TU16)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ekonomisk ram för satsningar på transportinfrastruktur som järnvägar och vägar 2022–2033. Förslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och omfattar totalt 799 miljarder kronor. Pengarna ska fördelas så att 165 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor går till utveckling av transportsystemet, exempelvis utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Vidare ska 52 miljarder kronor gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter. Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: • Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur, alltså exempelvis laddstationer för eldrivna fordon, i hela Sverige. Vidare bör regeringen sätta tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbeta inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur. • Finansieringen av nya isbrytare bör ske inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen. • Trafikverkets anslagskredit, alltså möjligheten att använda mer pengar än planerat vid oförutsedda behov, bör höjas till 10 procent för drift, underhåll och utveckling av järnvägar och vägar. Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner. Nej till motioner om högskolan (UbU14)  Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är vidtagna eller att arbete redan pågår inom de områden som förslagen berör. Motionerna handlar bland annat om rekrytering och tillträde till högskolan, dimensionering av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa övergripande studentfrågor. Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU15)  Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar bland annat om kvalitet av den kommunala vuxenutbildningen, organisation och utbud av vuxenutbildningen och svenska för invandrare. Riksdagen hänvisar till redan gällande bestämmelser och att arbete redan pågår eller har utförts inom de områden som motionerna tar upp.