Demokrativillkor och föreningsfrihet

Demokrativillkoret får inte bli ett hot mot föreningsfriheten När staten börjar avgöra vilka åsikter och organisationer som är tillräckligt demokratiska riskerar den att underminera just den frihet den säger sig försvara. Demokratin behöver försvaras mot våldsbejakande extremism och mot organisationer som motarbetar de grundläggande fri- och rättigheterna. Det råder det bred enighet om. Men därför måste också de verktyg vi använder tåla rättsstatens högsta krav. Det så kallade demokrativillkoret har på kort tid blivit ett självklart inslag i svensk bidragspolitik. Statliga och kommunala stöd ska inte gå till verksamheter som strider mot demokratins idéer. Ambitionen är rimlig. Problemet uppstår när villkoret blir otydligt, godtyckligt och politiskt. Debatten har ofta kretsat kring organisationer som Ibn Rushd och Islamic Relief. De väcker starka känslor, men just därför är de också dåliga utgångspunkter för lagstiftning. Svåra fall får inte skapa principer som senare kan användas mot helt andra föreningar. Föreningsfriheten i regeringsformen skyddar inte bara populära organisationer. Den skyddar också sådana vars värderingar många ogillar. Staten ska ingripa mot brott och olaglig verksamhet – inte mot lagliga åsikter eller löst definierade värdegemenskaper. Det avgörande är därför inte vilka som granskas, utan hur granskningen sker. Finns tydliga rättssäkra kriterier? Kan besluten överklagas? Bedöms handlingar eller associationer? Ju vagare svaren är, desto större blir risken att demokrativillkoret utvecklas till ett politiskt urvalsinstrument. En stark demokrati kännetecknas inte av att staten belönar rätt åsikter. Den kännetecknas av att den skyddar medborgarnas frihet även när det är obekvämt. Demokrativillkoret behövs – men det måste underordnas rättsstatens principer. Annars riskerar vi att försvara demokratin genom att försvaga en av dess mest grundläggande friheter: föreningsfriheten.

Vårdstyrelsen 26 augusti

Uppsnabbat från vårdstyrelsen den 26 augusti 26.8.2026 15:12:40 | Region Uppsala | Pressmeddelande Vårdcentraler som står för läkarkompetens till LSS-boenden får ersättning Inom Uppsala län sker ett gradvis införande av ett strukturerat läkaruppdrag vid LSS-boenden och socialpsykiatriboenden. Det finns ny lagstiftning på området sedan den 1 juli 2026, och ersättning utgår för 8 boendeplatser per läkartimme. Det gradvisa införandet har påbörjats under 2025 med tre vårdcentraler. Vid sitt möte beslutade nu vårdstyrelsen om att ersättning ska utgå till de vårdcentraler som hjälper LSS-boenden och socialpsykiatriboenden med läkarkompetens. Detta med start under hösten 2026. Samtidigt kommer ytterligare tio vårdcentraler att bli aktuella för att hålla boendena med läkare. Under perioden september till december 2026 beräknas kostnaden till 130 000 kronor. Initiativ om förstärkta influensavacciner besvarades I februari inkom Gustaf Hoffstedt (M), Christina Sääf (M), Malin Sjöberg Högrell (L), Karolina Hilding (L), Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) och Ingvild Segersam (KD) med initiativet Utredning av verksamhetspåverkan och genomförbarhet för att erbjuda förstärkt influensavacciner till äldre. Av svaret framgår bland annat att ett utökat bruk av förstärkt influensavaccin till äldre i Region Uppsala bedöms ge en begränsad medicinsk nytta i form av något färre vårdtillfällen. Samtidigt innebär det betydligt ökade kostnader och en ökad organisatorisk komplexitet i genomförandet av säsongsvaccinationerna. Vaccinpriserna för förstärkt vaccin jämfört med standardvaccin är 6,5 gånger högre i aktuell upphandling. Initiativ om närakuter besvarades I mars inkom Anna-Karin vaz Contreiras (KD) med ett initiativ som föreslår att Region Uppsala ska utreda om den kommande upphandlingen av närakut i Uppsala även kan omfatta etablering i Tierp, Östhammar och Enköping. I Uppsala finns en upphandlad närakut som har öppet klockan 07–23 veckans alla dagar. Upphandlingen går ut den 31 maj 2029 och nytt ställningstagande till upphandling beslutas av vårdstyrelsen 2028, om maximal förlängning av avtalstiden utnyttjas. I Enköping finns en jourmottagning som drivs av Nära vård och hälsa kvällstid. I Östhammar och Tierp finns jourmottagningar som är öppna kväll och helg, veckans alla dagar. Nattetid bemannas jourerna med undersköterska och sjuksköterska fysiskt på plats, samt med läkare som utgår från Sjukvårdens larmcentral digitalt. Av svaret framgår att vårdstyrelsen inte bör fatta beslut om att inrätta nya närakuter i nuläget. Detta då nuvarande vårdutbud bedöms vara tillräckligt utifrån dagens söktryck och organisation. Med detta ansågs initiativet besvarat. (KD) yrkade på att initiativet skulle bifallas och reserverade sig mot beslutet. Initiativ om att tydliggöra ansvaret för primärvård besvarades I april väckte Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) ett initiativ om att tydliggöra primärvårdsansvaret. I initiativet föreslås att vårdstyrelsen beslutar att uppdra åt hälso - och sjukvårdsdirektören att ta fram och fastställa ett gränsdragningsdokument som tydligt definierar primärvårdens vårdansvar gentemot övrig sjukvård. Av svaret framgår att Region Uppsala ser behovet av tydlig ansvarsfördelning, men att frågan redan hanteras inom pågående arbeten. Bland annat genom nivåstrukturering, kunskapsstyrning samt utveckling av förenklade kontaktvägar. Mot denna bakgrund bedöms ytterligare uppdrag inte nödvändigt, enligt svaret. (KD) ville att initiativet skulle bifallas och reserverade sig mot beslutet. Initiativ om att Våga fråga avslogs I februari inkom Malin Sjöberg Högrell (då med partibeteckningen L) med initiativet ”Våga fråga – för ett tryggare Uppsala fritt från våld”. I initiativet föreslogs bland annat att det skulle säkerställas att samtliga vårdcentraler får tvingande fält i journalsystemet för frågor om våld. I svaret konstateras i den delen att det skulle innebära att frågan skulle ställas på rutin av alla, till alla. Det nationella kunskapsstödet från Socialstyrelsen föreslår i stället att frågor om våld bör ställas till specifika patienter baserat på de symptom, skador och beteendemönster som de uppvisar. Det vill säga att frågorna ska ställas på indikation. Därför avslogs initiativet i denna del. Initiativet innehåller även flera andra delar, bland annat rörande utbildningar om våld i nära relationer till alla medarbetare i primärvården. Här nämner svaret att Region Uppsala i dagsläget erbjuder fem utbildningar rörande våld i nära relationer som är olika omfattande. Utbildningarna är valfria att ta del av och respektive förvaltningsdirektör beslutar om vilka utbildningar som ska vara obligatoriska. I dessa delar ansågs initiativet besvarat med hänvisning till redan pågående arbete. Som vanligt kan både initiativet och svaret läsas i sin helhet i de handlingar som medföljer detta utskick. (L) och (KD) ville bifalla initiativet och reserverade sig mot beslutet. Initiativ om ökad kunskap om överenskommelse besvarades I februari inkom Jesper Olsson (SD) och Veronica Mattsson (SD) med ett initiativ om ökad kunskap om samverkansöverenskommelsen mellan hälso- och sjukvård och industri, för ett starkare life science arbete. I initiativet föreslås bland annat att kännedomen om den nationella överenskommelsen ska undersökas. Av svaret framgår att initiativärendets huvudsakliga syfte redan anses vara omhändertaget. Initiativ om ägar- och styrfunktion för primärvården avslogs I april inkom Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) och Invild Segersam (KD) med ett initiativ om att utreda förutsättningarna för att inrätta en samlad ägar- och styrfunktion för hela primärvården i Uppsala län. Vid sitt möte avslog vårdstyrelsen initiativet. Enligt svaret bedriver Region Uppsala en samlad och långtgående styrning av primärvården genom politiskt beslutade mål och uppdrag, vårdvalets (LOV) förfrågningsunderlag och avtal, ersättningsmodell samt systematisk uppföljning i dialog med både regiondrivna och fristående vårdcentraler. Därför ansågs initiativets förslag om att utreda förutsättningarna för inrättande av en ny ägar- och styrfunktion inte ligga i linje med regionens nuvarande styrmodell. (KD) yrkade på att initiativet skulle bifallas och reserverade sig mot beslutet. Thea Andersson (L) valdes in i arbetsutskottet Thea Andersson (L) väljs in i vårdstyrelsens arbetsutskott. Hon utses också till vårdstyrelsens andra vice ordförande i detta arbetsutskott. Detta beslutade vårdstyrelsen vid sitt möte.

Även vi måste vara på vår vakt

Det tog tid innan man insåg vad Hitlers avsikter var. Kanske förvånande. När man upptäckte det var det för sent. Men då har väl många lärt av detta? Nja, lärdomen borde vara tydligare. Antalet länder med auktoritär styrning är skrämmande stort. Men, man måste upptäcka hotet innan sådana krafter kommit till makten. Även vi i Sverige måste vara på vår vakt

Oroande inlägg

Jag blir orolig av sådana inlägg såsom:men man behöver ju inte samarbeta om annat än man är överens om. Alltså i samarbetet mellan SD och L. Att inte inse att genom att se till att SD kanske får 15-20 ministerposterman man medverkar till att i stort sett hela SD:s politik blir verklighet, är oerhört oroande.

Både demokrati och föreningsfrihet

Demokrativillkoret får inte bli ett hot mot föreningsfriheten När staten börjar avgöra vilka åsikter och organisationer som är tillräckligt demokratiska riskerar den att underminera just den frihet den säger sig försvara. Demokratin behöver försvaras mot våldsbejakande extremism och mot organisationer som motarbetar de grundläggande fri- och rättigheterna. Det råder det bred enighet om. Men därför måste också de verktyg vi använder tåla rättsstatens högsta krav. Det så kallade demokrativillkoret har på kort tid blivit ett självklart inslag i svensk bidragspolitik. Statliga och kommunala stöd ska inte gå till verksamheter som strider mot demokratins idéer. Ambitionen är rimlig. Problemet uppstår när villkoret blir otydligt, godtyckligt och politiskt. Debatten har ofta kretsat kring organisationer som Ibn Rushd och Islamic Relief. De väcker starka känslor, men just därför är de också dåliga utgångspunkter för lagstiftning. Svåra fall får inte skapa principer som senare kan användas mot helt andra föreningar. Föreningsfriheten i regeringsformen skyddar inte bara populära organisationer. Den skyddar också sådana vars värderingar många ogillar. Staten ska ingripa mot brott och olaglig verksamhet – inte mot lagliga åsikter eller löst definierade värdegemenskaper. Det avgörande är därför inte vilka som granskas, utan hur granskningen sker. Finns tydliga rättssäkra kriterier? Kan besluten överklagas? Bedöms handlingar eller associationer? Ju vagare svaren är, desto större blir risken att demokrativillkoret utvecklas till ett politiskt urvalsinstrument. En stark demokrati kännetecknas inte av att staten belönar rätt åsikter. Den kännetecknas av att den skyddar medborgarnas frihet även när det är obekvämt. Demokrativillkoret behövs – men det måste underordnas rättsstatens principer. Annars riskerar vi att försvara demokratin genom att försvaga en av dess mest grundläggande friheter: föreningsfriheten.

Vill vi ha ett sådant Sverige?

Vad vi vet är att utspelen och löftena under valrörelsen i många fall är lite värda. Men vill vi ha ett Sverige där Public service lagts ner? Vill vi ha ett Sverige där det är skillnad på människa och människa? Vill vi ha ett Sverige, som styrs auktoritärt?

Inför valet 26

Hur ska du veta hur du ska rösta? Alla lovar och lovar. Det råd vi får i media är att använda en valkompass. Mitt råd, för det första, är att inte använda valkompass. Mitt råd, för det andra, är att gå in i sig själv och ställa frågan: hur ser mitt Idealsverige ut? Och utifrån detta välja parti. Partiernas vallöften är ointressanta. Liberalt initiativ, det nya partiet i kommunerna Uppsala, Knivsta och Enköping och i Region Uppsala. partiet står för en politik byggd på socialliberal ideologi.

Demokrativillkoret och föreningsfriheten

Demokrativillkoret får inte bli ett hot mot föreningsfriheten När staten börjar avgöra vilka åsikter och organisationer som är tillräckligt demokratiska riskerar den att underminera just den frihet den säger sig försvara. Demokratin behöver försvaras mot våldsbejakande extremism och mot organisationer som motarbetar de grundläggande fri- och rättigheterna. Det råder det bred enighet om. Men därför måste också de verktyg vi använder tåla rättsstatens högsta krav. Det så kallade demokrativillkoret har på kort tid blivit ett självklart inslag i svensk bidragspolitik. Statliga och kommunala stöd ska inte gå till verksamheter som strider mot demokratins idéer. Ambitionen är rimlig. Problemet uppstår när villkoret blir otydligt, godtyckligt och politiskt. Debatten har ofta kretsat kring organisationer som Ibn Rushd och Islamic Relief. De väcker starka känslor, men just därför är de också dåliga utgångspunkter för lagstiftning. Svåra fall får inte skapa principer som senare kan användas mot helt andra föreningar. Föreningsfriheten i regeringsformen skyddar inte bara populära organisationer. Den skyddar också sådana vars värderingar många ogillar. Staten ska ingripa mot brott och olaglig verksamhet – inte mot lagliga åsikter eller löst definierade värdegemenskaper. Det avgörande är därför inte vilka som granskas, utan hur granskningen sker. Finns tydliga rättssäkra kriterier? Kan besluten överklagas? Bedöms handlingar eller associationer? Ju vagare svaren är, desto större blir risken att demokrativillkoret utvecklas till ett politiskt urvalsinstrument. En stark demokrati kännetecknas inte av att staten belönar rätt åsikter. Den kännetecknas av att den skyddar medborgarnas frihet även när det är obekvämt. Demokrativillkoret behövs – men det måste underordnas rättsstatens principer. Annars riskerar vi att försvara demokratin genom att försvaga en av dess mest grundläggande friheter: föreningsfriheten. Harald Nordlund Uppsala

Inför valet 25

Använd inte valkompasserna. Dessa handlar om valutspel. Säger inget om vägens riktning. Få partier redovisar emellertid denna. Ideologiskt tydligast måste SD anses vara. Främlingsfientlighet, skillnad mellan människa och människa och begränsningar av demokratin. Gäller väl även L, vars ledare förklarat värdemässig gemenskap med SD.

Inför valet 24

Många av de frågor som är politiska är av sådan art att de kräver vetenskapliga underlag. Klimatfrågan är en sådan. Men det måste väl finnas utrymme för tyckande? Jovisst. Men då måste vi kräva svar på varför man vill frångå vetenskapliga rön. Vi anser att vetenskapen missat att... Vi anser att ... och därmed gå emot vetenskapen Vi anser att frågan är oviktig De partier, som är klimatförnekare, måste krävas på besked på dessa punkter. F.n. är dessa partier ett hot mot vår överlevnad på jorden

Inför valet 23

Efter 60 års medlemskap i socialliberalt parti har grunden för sådant medlemskap ryckts undan. I Uppsala har uppstått nytt socialliberalt parti. Liberalt initiativ. Leijonborg talade som partiledare ibland om sociallibdralismen. Nu prisar han ett parti, som står så långt man kan komma från denna ideologi. Hur är sådant möjligt? vi måste inför valet göra allt vi kan för att inse vad som finns bakom skicklig retorik och vackra leenden. Jag såg i går kväll något, som skrämde mig, en partiledare, som tydligt visade en människosyn, långt från synen om alla människors lika värde. Ser ni inför valet, som jag gör, tydliga auktoritära drag bakom Åkessons retorik. Med SD-ministrar i en kommande regering får vi räkna med stora inskränkningar i vår demokrati Inför valet: ha detta klart när valsedeln stoppas i kuvertet

Mitt val

Mitt val i kommunalvalet och regionvalet är det nya partiet Liberalt initiativ.

IInför valet 22

Jag kommer att, inte bara välja rätt valsedel utan också kryssa en kandidat på respektive valsedel. Detta är även mitt råd till andra. Jag tar reda på kandidaten står för mer än några kortsiktiga utspel. Visar vederbörande insikt om vad politikerrollen innebär? Visar att man har en ideologisk plattform varifrån man vill forma dagspolitiken. Plattformen får inte innehålla bruna byggstenar. Ett parti, som bygger brunt tillsammans med annat parti i syfte enbart att nå ministerposter är hos mig diskvalificerat. Ännu värre om partiet förklarar värdemässig gemenskap med bruna krafter. Mitt val grundas på en ideologi, som står för gemensamt ansvarstagande, socialt och för kommande generationer.

Info om Liberalt initiativ

https://linitiativ.se/ Här får man information om det nya partiet

Lycka till, Liberalt initiativ

Ett friskhetstecken är när nytt parti bildas som en reaktion på ett partis helomvändning. Sedan Liberalerna helt ändrade kurs och förklarade SD sin trohet bildades Liberalt initiativ i kommunerna Uppsala, Enköping, Knivsta och i region Upppsala. Önskar partiet Lycka till.

Utsätt inte sjukvården för detta

Vad skulle en stor organisationsförändring av svensk sjukvård få för konsekvenser? En förändring, som innebär att staten ska fatta beslut i alla frågor vid alla sjukvårdsinrättningar i landet. Oöverstigliga. Utsätt inte svensk sjukvård för detta. Lös i stället problemet, som är att staten inte tar det ansvar den har i dag att, bland annat, se till att sjukvården är jämlik över landet. Ska försöka låta bli att, om sjukvården utsätts på det sätt vissa partier tycks vilja utsätta den för, skriva och säga vad var det jag sa. Men skulle nog vara omöjligt att låta bli.

Ett bottennapp

Att se partiledaren för ett riksdagsparti skjutsa runt en annan riksdagsledamot i en kundvagn i en livsmedelsbutik är så dåligt. Större krav måste vi ställa på våra folkvalda, och det gör nog de flesta. Tilltaget har nog inte gått hem hos några andra än dem själva.

Inför valet 21

I media är rådet till villrådiga väljare: gör valkompassen. Det här är alltför enkelt. Rådet leder till att det är de dagliga utspelen i valrörelsen, som avgör valutgången. Farligt. Media bör se även uppgiften att informera om ideologierna. Utspelen är i det närmaste ointressanta.

Bilda nya regioner?

Lägg ner regionerna och låt staten besluta om rutinerna på alla sjukhus. Naturligtvis går det inte att staten fattar beslut i alla dagliga frågor utan att dela in landet i olika områden. Hoppsan, då är vi tillbaka till något slags regionindelning. Nej, lös det grundläggande problemet: statens misslyckande med styrningen. Staten har redan det ansvaret, men misslyckas

Inför valet 20 Statligt misslyckande

Staten har ett mycket stort ansvar för styrningen av skolan och sjukvården, men misslyckas å det grövsta. Partier, som inte känner till det vill ge staten ansvar för alla dagliga frågor i varje skola. I inte många andra sammanhang ger man den som misslyckas utökat ansvar

Gör ont varje dag

Mohamsson hade inga invändningar mot Åkessons klimatförnekande. Varje dag något som gör ont

Inför valet 19

Mohamsson har inte uttryckt sig kritiskt om vidriga Jomshofuttalanden. Den 13 september måste vi gå samman för att hindra dessa bruna krafter från politiskt inflytande i vårt land. Hotet mot demokratin och friheten finns.

Viktigt att vi röstar på Liberalt initiativ

Liberalt initiativ, partiet, som behövs mer än vi kanske tänker på. Socialliberalismen finns inte i riksda´n längre. Om vi lyckas få in partiet här på lokal och regional nivå underlättas återkomsten i riksda´n. Mycket viktigt att vi röstar på Liberalt initiativ

Lockar med alkohol och SD-kopia

I Uppsala lockar L med alkohol. På riksplanet lockar man med kopia på SD-program

Häpnar över dumheten

Nu vill jag ha kommentar från L och KD. Det finns personer, som tycker det vore bra att staten tog hand om att driva alla skolor och alla sjukvårdsinrättningar i landet. Men ingen har sagt något om hur det ska gå till. Jag påstår att det L och KD ägnar sig åt är oärligt. De flesta vet dock, tror jag, att staten har i dag ansvar för att vården och skolan ska vara jämlika över landet, men att staten inte klarar sin uppgift. Ska den då få ansvaret för, till exempel alla dagliga frågor på skolorna i, bland andra, Arvidsjaur och Ystad? Häpnar över dumheten

Inför valet 18

Mohamsson tycks mena att det finns en värderingsgemenskap mella SD och L. Instämmer i så fall L:s partistyrelse? Sök i riksdagsvalet efter socialt ansvarstagande, insikt om klimatförändringar, insikt om att staten måste börja ta det ansvar för styrningen av skolan och sjukvården den i dag har, insikten om att kommuner och regioner som önskar externa utförare kan få det genom upphandling, insikt om att fredsfrågan måste upp på dagordningen....

Publicerad mars 2025 i NSD

Debatt Återuppväck socialliberalismen Publicerad 18 mars 2025, kl 18.01 Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot (FP) Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot (FP)Foto: Min fru Rådet till Liberalerna blir att lämna den här regeringen, skriver Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot (FP) Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna. Tre värden kännetecknar socialliberalismen - gemensamt ansvar, reglerad marknadsekonomi och vikten av rättvisa. Detta innebär att staten ska ingripa för att skapa lika möjligheter för alla genom till exempel välfärdsreformer, utbildning och sociala skyddsnät, utan att inkräkta på den enskildes frihet. Folkpartiet (som nu heter Liberalerna) har också genom sin historia haft ett konsekvent intresse för internationellt fredsarbete och främjandet av mänskliga rättigheter. Deras inställning till fred och internationell politik har präglats av liberalismens grundvärderingar om demokrati, frihet och samarbete mellan stater. Vilket parti eller vilka partier kan anses vara bärare av denna ism? Historiskt är den förknippad med partiledarna Bertil Ohlin, Gunnar Helén och Bengt Westerberg. I dag, inte renodlad hos något parti, men med tydliga inslag i flera partier. ”Till vänster om oss finns de som, liksom vi, försvarar välfärdsstaten men som med samma ihärdighet kritiserar marknadsekonomin. Till höger finns de som, liksom vi, engagerat pläderar för marknadsekonomin men som ofta ifrågasätter välfärdsstaten.” Detta uttryckt av förre Folkpartiledaren Bengt Westerberg i en debattartikel i UNT för trettiofyra år sedan. I SVT:s Politikbyrån nyligen stod han fast vid samma hållning. Den tidigare bäraren, Folkpartiet, har för närvarande valt en annan väg. Här bör konstateras att ingen annan ism heller är i dag tydlig. Svensk politik handlar emellertid inte längre om en tävlan mellan ideologier, utan om ett spel om taburetter och om en ”vem tar vem”-lek. Medias önskemål om att få skildra politiken som en pågående match mellan två lag, i politiken benämnda block, tillmötesgås helt av partierna. I vems intresse sker detta? Partiernas oförmåga och ovilja att formulera sina visioner, anpassade till dagens verklighet, döljs genom matchen mellan de två lagen. Man avstår från att klargöra att deras roll är att i opposition och inför val profilera sin politik och att regering bildas efter val varvid kompromissas i olika grad. Detta förhållande gäller den nationella nivån. Kan den ideologiska beskrivningen, kort beskrivning av socialliberalism, appliceras på något av dagens partier? Knappast. Åtminstone kan konstateras att det parti, som Bengt Westerberg representerade inte finns i dag, annat än formellt som efterföljare till Folkpartiet under namnet Liberalerna. Dock inte i fråga om den förda politikens inriktning. Som svar på den kritiken anförs vanligen att partiet visst står för socialliberalism. Dock endast i teorin, kan konstateras, Trohet till sitt partis ideologi hindrar inte att samtala med och inte heller att kompromissa i sakfrågor. Men att ingå i en regeringskonstellation vars politik är styrd av en ideologi som i grunden är oförenlig med socialliberala idéer bör ses som en omöjlighet. Motvinden för socialliberalismen är nu extra stark. Antalet demokratiskt styrda länder minskar. Auktoritära krafterna ökar i styrka. Tendenser finns emellertid till en motreaktion. Rådet till Liberalerna blir då: lämna den regering, som nu inte ger utrymme för en profilerad socialliberalism, beskriv en socialliberalism anpassad till dagens verklighet och förklara för väljarna att oppositionsrollen inte placerar partiet i något av de två lagen. Socialliberalismen kan och bör återuppväckas. Skriven av Harald Nordlund f.d. riksdagsledamot (FP)

Inför valet 17

Igen: Utspelen haglar. "Vad ska vi tro på, tro på, när det är så här...." Svaret finns hos oss var och en.Jag tänker inte tro på några löften om fördubblade löner för en viss grupp från partier, som knappt finns. Jag kommer att försöka förstå ideologierna där de finns. Jag kommer aldrig kunna förstå parti, som byter ideologi över en natt. Särskilt om ideologierna är varandras motsatser. Frågor att ställa kan ju handla om tron på seriös vetenskap om klimatförändringar synen på vårtgemensamma ansvar, solidaritet i stället för egoism, vikten av tydlig gränsdragning mellan offentlig respektive privat sektor o.s.v.

Riksda´n 13 augusti

Riksdagsbeslut 13 augusti Reglerna skärps för unga brottslingar (JuU41) Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem ska införas (JuU48) Skärpta villkor för anhöriginvandring (SfU37) Ny lagstiftning ska ersätta lagen om vård av unga (LVU) (SoU38) Insatser för barn och unga ska kunna beslutas utan samtycke (SoU39) Utlänningar ska betala skälig ersättning för tandvård (SoU40) Skärpta villkor för friskolesektorn (UbU30) Ja till regelverket kring Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UU24) Reglerna skärps för unga brottslingar (JuU41) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regelskärpningar för unga lagöverträdare. Skärpningarna syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet. Beslutet innebär bland annat följande: Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år. Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt. Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år. Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats. Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september 2026. Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem ska införas (JuU48) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Syftet med förslaget är att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Regeringen föreslår bland annat följande: Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas. Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott. Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för. Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Skärpta villkor för anhöriginvandring (SfU37) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bland annat att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. Förslaget innebär bland annat att olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd reglerna om uppehållstillstånd anpassas för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. De tillfälligt utökade möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028. Ny lagstiftning ska ersätta lagen om vård av unga (LVU) (SoU38) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Barnrättsperspektivet stärks bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom förtydligas och utökas rätten till offentligt biträde. I den nya lagstiftningen införs även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Den ska kunna användas när det inte längre finns kvar några brister i ett barns hemförhållanden och ett omhändertagande därför ska upphöra. Om det i en sådan situation finns en påtaglig risk för att barnet tar skada av att skiljas från det familjehem som barnet varit placerad i, och det är till barnets bästa att vården fortsätter, kan den nya anknytningsgrunden tillämpas. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027. Insatser för barn och unga ska kunna beslutas utan samtycke (SoU39) Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer. Utlänningar ska betala skälig ersättning för tandvård (SoU40) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar. Samtidigt föreslår regeringen att tandvård som inte kan anstå inte längre ska vara subventionerad för vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Regeringen föreslår även en förlängd övergångsperiod för vissa privata tandvårdgivare att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten. Lagändringen i fråga om möjligheten att bedriva tandvårdsverksamhet utan tillstånd börjar gälla den 23 augusti 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2027. Skärpta villkor för friskolesektorn (UbU30) Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna. Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger. Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027. Ja till regelverket kring Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UU24) Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Riksdagen sa ja lagändringarna som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling. Riksdagen godkänner också regeringens övriga förslag till lagändringar som krävs för att inrätta myndigheten. I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten delar riksdagen regeringens bedömning om att det bör införas en möjlighet för Und att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter. Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2027.

K;unskapsbrist hos L och KD?

Ur Klimatgranskarna "Luckorna blev akut synliga när Simona Mohamsson deltog i Ekots partiledarutfrågning inför valet. Som ansvarigt parti i regering för klimatfrågorna hade jag ändå förväntat mig lite mer av L:s partiledare. Det jag studsade på var mantrat om “någon annanstans, någon annan gång”. Förstås förklätt i finare ord, men ändå exakt med den innebörden."

L och SD har samma värderingar

I valet till Regionfullmäktige och kommunfullmäktige i Uppsala, Knivsta och Enköpings kommuner finns det nya partiet Liberalt initiativ. Dessa folkpartister representerar en socialliberal politik. Ett parti, som ännu inte finns på nationell nivå. Där saknas ett tydligt sådant alternativ. Liberalerna har bytt inriktning helt och säger sig nu ha värderingar sammanfallande med SD:s.

Inför valet 16

Kryssa på valsedeln personer du vill ha invalda i de tre beslutsförsamlingarna

Inför valet 14

Vi väljare ska vara kritiska när vi tar del av partiernas löften. Dock är det viktigt att kritiken är konstruktiv och att tyckande redovisas som tyckande och att fakta kan verifieras. När jag påstår att L och KD missleder gör jag det med stöd av lagstiftning. Skollagen och HSL ålägger staten ett stort ansvar. Ska vi få en jämlik skola och sjukvård måste staten vidta åtgärder. L och KD hävdar att staten måste ta över alla dagliga frågor på varje skola. Man förtiger det ansvar staten har i dag. Det är sådant vi ska kritisera

Inför valet 13

 För att bevara ett tydligt socalliberalt alternativ i svensk politik mådte vi rösta på Liberalt initiativ Regionvalet och tre kommunval i länet

Norrbottens-Kuriren i går

 

Debatt KD och L vilseleder

Publicerad 6 augusti 2026, kl 06.35

Harald Nordlund.Foto: Privat bild

Staten har ett omfattande ansvar för den normativa och ekonomiska styrningen av sjukvården medan regionerna har huvudansvaret för genomförandet.Nästan dagligen kan vi läsa om missnöje, som bottnar i kvalitets- och kvantitetsskillnader mellan landsdelar. Ansvaret för att undanröja dessa brister åvilar staten. Vad vi ser är ett totalt misslyckande från statens sida, skriver Harald Nordlund.

Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Uppdelningen av ansvaret är tydligt. Staten har ett omfattande ansvar för den normativa och ekonomiska styrningen av sjukvården medan regionerna har huvudansvaret för genomförandet.

Styrningen av sjukvården sker främst inom ramen för Hälso- och sjukvårdslagen. Andra verktyg utgörs av Patientsäkerhetslagen, förordningar, statsbidrag och ekonomiska styrmedel. Regionernas ansvar handlar om att organisera vården i den egna regionen, svara för den dagliga driften och fördela tillgängliga resurser.

Inom skolan gäller på motsvarande sätt att staten har ett mycket omfattande ansvar för att styra, även om kommunerna och enskilda huvudmän ansvarar för den dagliga verksamheten. Man brukar tala om att staten styr genom lagstiftning, ekonomi, tillsyn och kunskapsstyrning. Kommunernas ansvar omfattar, i första hand, att driva skolorna, det vill säga, anställa personal, fördela resurserna och organisera verksamheten. Utifrån gällande lagstiftning kan sålunda konstateras att staten har ett övergripande ansvar för styrningen av sjukvården och skolan.

Nästan dagligen kan vi läsa om missnöje, som bottnar i kvalitets- och kvantitetsskillnader mellan landsdelar. Ansvaret för att undanröja dessa brister åvilar alltså staten. Vad vi ser är ett totalt misslyckande från statens sida.
Hur vill då de olika partierna lösa problemet, det problem, som har rubriken statligt misslyckande? Jo, se och häpna. Två partier, Liberalerna och Kristdemokraterna, vill att staten, som misslyckats, ska ges utökat ansvar och Socialdemokraterna har uttryckt att statens styrning måste förbättras.

Liberalerna och Kristdemokraterna har bestämt sig för att göra denna fråga till den viktigaste i valrörelsen. Den argumentation man använder leder till slutsatsen att all offentlig verksamhet, skulle bli jämlik över landet om staten fick totalansvaret.
Att alltid åberopa organisatoriska förändringar, som lösningar på problem inom offentlig verksamhet, är i sig tecken på oförmåga och ovilja, hos en del politiker, att se och ta itu med de verkliga problemen.

Lösningen på problemet, bristen på styrning inom offentlig verksamhet, är att se till att vad som anges i lagstiftningen får genomslag i verkligheten. Viktigt är att vi inte tar Kristdemokraternas och Liberalernas diffusa förordande av förstatligande av sjukvården och skolan på allvar. 
 

KD och L försöker missleda

 I Sverige är ansvarsuppdelningen den att staten har ansvar för att tillse, till exempel, att skola och sjukvård är jämlik över landet och kommuner och regioner har ansvar för den dagliga driften av skolorna respektive sjukvården. 

KD och L sprider en falsk bild. En bild av att staten inte har något ansvar. Om staten får hela ansvaret blir det lika över hela landet, säger man. Men då borde det vara lika i dag, eftersom staten har det ansvaret.

Anmärkningsvärt är att Mohamsson och Busch inte vill kommentera detta, av lagar stödda, påpekande om ansvarsfördelningen i viktiga delar av välfärdspolitiken.

Varför gör dessa partier detta? Jo, sannolikt för att vända blickarna från det egna ansvaret. Alltid ändra i organisationen, i st. f att göra det man borde göra

Här, i motsats till...

 I regional- och kommunvalet i Uppsala, i motsats till på nationell nivå, ett socialliberalt parti. Namnet Liberalt initiativ

Liberalt initiativ, heter det

 För några månader sedan såg jag kommunvalet och regionvalet som svåra att ta ställning i.

Men nu enkla. Det nya partiet Liberalt initiativ är räddningen

Fakta och tyckande

 I dag gäller: kommunerna har ansvaret för dagliga driften av landets skolor, staten för styrningen (till exempel för att få en över landet likvärdig skola). Regionerna har ansvaret för dagliga driften av sjukvården, staten för styrningen (till exempel för att få en över landet jämlik skola). Detta är inget tyckande. Fastlagt i Skollagen och Hälso- och sjukvårdslagen.

Ett tyckande är däremot att staten lyckas dåligt med sin uppgift. Ett tyckande är också att staten måste se till att ta sitt ansvar

Inför valet 12. Irrläran

 Ett förslag kan låta bra i mångas öron, även om det egentligen skulle leda helt fel. Gäller i fråga om, till exempel, KD:s och L:s förslag om att dagliga ställningstaganden såsom schemaläggning vid Enköpings lasarett och bokinköp till skolan i Bälnge ska skötas av staten. Och vilket kaos omläggningen skulle medföra. 

Detta vet man inom dessa partier, men man utnyttjar en okunskap. Problemet, att staten inte tar det ansvar den har i dag, är det problem, som måste lösas. STATEN MÅSTE FÅ LÄRA SIG HUR MAN ANVÄNDER DE VERTYG, SOM MAN FAKTISKT FÖRFOGAR ÖVER.

Irrläran från KD och L måste bemötas med fakta

Inför valet 11. Valbarometer

 Är valbarometern ett viktigt verktyg för val av parti? Nja. Kan vara ett riskabelt vertyg. Fel använt kan vi åsamkas stora skador.

Om vi överlåter till annan, utan egna reflektioner, att ta ställning, kan vi få val styrda av media, i stället för av enskildas värderingar.

Valbarometer kan man roa sig med, men vid val av parti, måste man rikta sig till sig själv med frågor som, vill jag ha ett samhälle där seriös forskning förnekas och vill jag medverka till att de som har mest ska ges ännu mer. Bara två exempel

KD och L vill kasta ut landet i kaos

 KD och L vill kasta ut Sverige i en gigantisk omorganisation. Staten ska, enligt dessa partier, ges ansvaret för dagliga detaljfrågor inom större delen av offentlig verksamhet. Förutom den katastrof för demokratin det skulle innebära, är det i realiteten en absurd tanke. 

Problemet är inte organisatoriskt. Problemet finns inom politiken och främst hos partier som KD och L, som inte ser eller vill se problemet och därmed inte kunna lösa det. Om, Gud förbjude, KD och L får bestämma kommer Sverige att kastas ut i ett kaos, vi no aldrig tidigare skådat

Populistiskt utspel

 Nej, Simona Mohamsson. Jag tror att du har fel. Du lär ha sagt att när ett barn visar tecken på beteende, som kan leda till brottslighet ska samhället gripa in. Visst är det nödvändigt, men synsättet tror jag är felaktigt. Alla barn ska ges en uppfostran, som förhindrar att tecken visar sig.

Vi måste få, i både förskolan och skolan, en undervisning livskunskap. och emotionell träning. Föräldrauppgift är vanlig reaktion. Jo, men många i många fall har tidiga fostran stora brister. Mohamssons utspel ska inte avfärdas, men är avsett enbart som ett populistiskt utspel

Slopa även kommunerna?

 En logisk slutsats av KD:s och L:s uppfattning om offentlig verksamhet är att allt blir lika om staten får ansvar för även den dagliga driften.

Kommer snart utspelet att vi bör slopa både regionerna och kommunerna. Då blir allt lika över landet. Denna tanke är ju absurd, men från KD och L kan även det absurda komma

Dessa partier tycks inte ha insett att problemet i offentlig verksamhet är bristen på insikt om vad politikerrollen innebär. Eller, har man insikten men är populister.

 dagensarena.se

                                       dagensarena.se                                                       dagensarena.se

                                                                   dagensarena.se         dagensarena.se

           dagensarena.se

Dagens arena

 dagensarena.se

Först avskaffa sedan bilda regioner. Smart

 Om man lägger även dagliga driften av sjukvården kan ju detta inte skötas från Stockholm. Då måste man bilda regioner. Ja, det var ju det...

Dagens arena om KD-bluffen

 Ur Dagens arena

Regeringen kunde i princip stannat på Tidö slott, köerna hade ändå minskat.

Tidöregeringen berömmer sig om att ha minskat vårdköerna med 40 procent.

Det är en mycket skakig, för att inte säga direkt missledande uppgift.

Därför var det inte underligt att Kristdemokraternas Ebba Busch hade påtagligt svårt att hantera journalisternas frågor om saken i SR:s första partiledarutfrågning, som sändes på måndagen.

Till att börja med bygger siffran 40 procent på att regeringen mäter mot pandemiåren. Då växte köerna av det enkla skälet att många operationer och behandlingar sköts på framtiden av smittskyddsskäl.

Om man däremot jämför med 2019, året före pandemin, är vårdköerna längre i dag.

Alltså ingen minskning sett över tid.

Riktade bidrag sällan svaret

På det svarade Ebba Busch flera gånger att köerna i alla fall är kortare än de var i början av Tidöregeringens mandatperiod.

Det är ett ganska meningslöst mått på framgång för just regeringens politik.

Jämfört med 2022 hade siffrorna gått åt rätt håll om så Ebba Busch och hennes partiledarkollegor hade stannat kvar på Tidö slott och druckit drinkar under hela mandatperioden.

Regeringen hävdar att minskningen, hur stor den nu är, beror på ökad statlig styrning, främst ett antal riktade statsbidrag till regionerna.

Men en del av minskningen tycks bero på att regionerna helt enkelt ändrat sitt sätt att räkna.

Dessutom har både Riksrevisionen och Sveriges kommuner och regioner, SKR, granskat frågan och konstaterat att metoden med riktade statsbidrag generellt inte minskar köerna, även om det kan fungera på enskilda vårdområden.

Istället är det först och främst regionernas eget arbete som minskar köer, och de har förändrat sina arbetssätt, genomfört bättre planering och ökat produktion. Regeringen ger med andra ord, enligt SKR, en alltför ensidig bild, där statens satsningar framställs som den avgörande förklaringen.

SKR efterfrågar stabila och förutsägbara statsbidrag i stället för återkommande prestationsbaserade projektmedel. Regionerna behöver kunna planera personal, utbildning och investeringar över flera år.

SKR pekar också på att det stora problemet är personalbristen. Vårdköerna kommer inte kunna kortas varaktigt om staten inte tar ett större ansvar för kompetensförsörjningen – exempelvis utbildningsplatser, specialistutbildningar och den verksamhetsförlagda utbildningen.

Nej, inte förstatligande heller

När SR:s journalister med sina frågor smulat sönder Ebba Buschs argument om vårdköerna återstod bara frågan om vårdens övergripande styrning. Det som länge varit Kristdemokraternas hjärtefråga.

Ebba Busch vill lägga ned regionerna. Staten ska ta över.

Bland partierna är det bara Sverigedemokraterna som driver den linjen tillsammans med Kristdemokraterna, och det finns goda skäl till varför det inte är fler.

Det är nämligen en väldigt, väldigt dålig idé.

Ebba Busch talade föraktfullt (ja, det är ett lämpligt ord för att beskriva hennes tonfall) om ”fritidspolitiker i regionerna”, som, enligt Kristdemokraterna, inte har en aning om vad de håller på med och därför förvärrar vårdens problem.

Till att börja med får det en att undra om Ebba Busch har något emot vårt system med fritidspolitiker? Alla de tiotusentals människor som lägger sin lediga tid på att vara förtroendevalda.

Har de för mycket makt alltså? Finns det fler områden där Ebba Busch vill flytta makten från förtroendevalda till byråkratin?

För det andra verkar Ebba Busch ha missat att det ute i regionerna sitter en och annan politiker som likt Ebba Busch själv arbetar heltid, och att de gör det med just sjukvårdsfrågor. Dessutom görs detta arbete i regionerna tillsammans med chefer, läkare och vårdpersonal som är nära verksamheten och vet vad som behövs.

Varför skulle det arbetet bli enklare om det sköttes av byråkrater i Stockholm?

Svaret är förstås att det inte skulle det.

Vårdköerna minskas, som de närmast verksamheten alltså redan konstaterat, av mer resurser, fler i personalen och långsiktiga villkor för hela verksamheten.

Där kan en produktiv diskussion om vården ta vid.

Gummor är kvinnor

 Läser en krönika om gummor och gubbar, nej kvinnor och gubbar, bland artisterna i konserter i Uppsala. 

Kan det vara så att, om jag skriver gummor, vill jag uttrycka mig negativt? Gummor är kvinnor. Jag har större aktning för kvinnliga artister än att benämna dem som gummor. 

Meningslöst

 Varför gör man blogginlägg? Skälen är skiftande. I mitt fall handlar det, bland annat, om att få ur mig en frustration. Ofta över dagspolitiken, men också över sådana meningslösheter som det, i media, allt mer slarviga språket. Varför ägna tid åt sådant? Jag vet inte.

Pengar är ofta en drivkraft. Men knappast i mitt fall. Senaste månaden ovanligt bra, 14 öre.

Hur gör man? Vet du? Alltså hur man kan öka sina intäkter genom bloggande. Att öka 100 ggr skulle ge 10- 15 kr per månad. En liten bit efter vissa influerare, som blivit mångmiljonärer genom att sprida information om hur man fyller sina läppar för att de ska likna andnäbb. Nåja lite överdrivet, men åt det hållet.

"Så får du dina läppar att glänsa"

"Så ska du tänka om vinster i välfärden"

Inser att jag kan sluta drömma om de ökade inkomsterna med en tia per månad

Inför valet 10

 Många löften ges nu. Vi måste kräva mer än tomma löften . Hur finansiera?Hurhänger löftet ihop med ideologin

Inför valet 9

Om jag skulle delta i ett partis valrörelse skulle jag berätta att jag fäster mindre vikt vid utspelen under valrörelsen än vid var partierna står ideologiskt. Vilket samhälle vill vi att Sverige ska vara? Ett samhälle, som gör skillnad på människa och människa? Eller ett samhälle där begreppet solidaritet präglar politiken?

I 60 år har jag varit medlem i och representerat, i politiska uppdrag, Folkpartiet, som bytte namn till Liberalerna och nu bytt politisk inriktning. I min region och kommun finns Liberalt initiativ. Självklart val. I riksdagsvalet börjar det klarna

L och SD med värdegemenskap

 Bader utvisas till ett land han har varit i en gång som liten. Jo. 

Det här är Tidöpartiernas politik, dikkterad av SD. L:s partiledare har förklarat att L och SD har gemensamma värderingar. 

Jag har så svårt att ta in detta. Jo, jag vet. Det kan bero på mig. Men det som varit mitt parti i hela mitt liv (60 år) har på ett dygn och på ett demokratiskt tvivelaktigt sätt bytt ideologi från en socialliberalism till Gud vet vad. Jo vi vet åtminstone att dessa partier är långt från vad mitt Folkpartiet var.

Två väljare per hundra är, just nu, beredda att rösta på L. Måste vara väljare, som kommit från SD och, kanske även, KD. Ty, man kan rimligen inte ha varit folkpartist och i dag stödja L Ja om man har personlig vinning av att stödja partiet.

Detta kommer att vara en långt utdragen parentes i partiets historia på nationell nivå. Regionalt och kommunalt har startat framväxten av ny socialliberalt parti. I Region Uppsala och kommunerna Uppsala, Knivsta och Enköping finns i valet 13 september det socialliberala partiet Liberalt initiativ.

Kan jag ha så fel?

 Tänk om jag har så fel beträffande KD. Tänk om det är så illa att man i KD inte känner till att staten har ett stort ansvar för att sjukvården ska vara jämlik. Det är i så fall lättare att få bukt med, nämligen bibringa de ledande i KD kunskap. Om det i alla fall är så att man låtsas att staten är fri från ansvar, ja då är det svårare. Okunskap bättre än oärlighet

Vad heter partiet? Jo Liberalt initiativ

 Glad att lokalt och regionalt i Uppsala nu finns ett socialliberalt parti. Ni som bor i länet kan i regionvalet rösta på det partiet, liksom ni som bor i Uppsala, Knivsta, Enköpingkan rösta på det i även kommunvalet.

Vad partiet heter? Jo, LIBERALT INITIATIV

Varför rösta på en kopia

 Liberalerna i en åsiktsgmenskap med Sverigedemokraterna. Visst är det konstigt. Borde vara otänkbart. Det var ingen mardröm. De två partierna förefaller vara mer tajta än några andra. En verklighet att förhålla sig till.

Men varför rösta på en kopia?

Då måste man bilda regioner

 KD vill att frågor såsom schemaläggning och andra dagliga frågor vid, bl.a., Enköpings lasarett ska skötas av staten. Är möjligt endast om man delar upp landet i regioner. Ja, just det...

Fräckhet

 Fräckhet över alla gränser. Stålunderrede och Grythyttanstolar stulna från vår innergård

Inte ovanligt språkfel

 Läser om 92-åriga Göran. 92-årige är väl den korrekta formuleringen