Riksda´n 18 juni

Riksdagsbeslut 18 juni Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20) Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2024 (FiU24) Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2025 har behandlats (SkU22) Skrivelse om sjöfartsfrågor har granskats (TU15) Grundskolan blir tioårig (UbU17) Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2024 (UbU20) Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen. Osäkerheten och oförutsägbarheten kring handelspolitiken och den ekonomiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Den lågkonjunktur som svensk ekonomi befinner sig i väntas som en följd av detta bli mer utdragen än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska fortsätta att byggas starkare och tryggare genom reformer som främjar tillväxt, välfärd och säkerhet. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska inriktas på tre områden: att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna. Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav nio är från den allmänna motionstiden 2024. Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2024 (FiU24) Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2024. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna). Under 2024 växte svensk ekonomi med 1 procent. Arbetsmarknaden fortsatte att mattas av, sysselsättningen sjönk och arbetslösheten ökade. Den nedgång i inflationstakt som skedde under 2023 fortsatte under 2024 men efter halvårsskiftet var utfall och prognoser nära varandra och dessutom nära målet på 2 procent. I genomsnitt under året steg KPIF med 1,9 procent. Trots de senaste årens kraftiga variation i inflationen har inflationsförväntningarna på fem års sikt hållits stabila runt målet. Under 2024 föll även de mer kortsiktiga inflationsförväntningarna ner mot 2 procent. Utvärderarna ser detta som en klar indikation på att förtroendet för inflationsmålet har upprätthållits. Såväl utskottet som utvärderarna bedömer att den penningpolitiska måluppfyllelsen 2024 sammantaget var god. Utskottet noterar utvärderarnas slutsats att Riksbanken skulle kunnat gå något snabbare fram med räntesänkningarna under 2024. Här poängteras även att Riksbanken fäste stor vikt vid räntans effekt på växelkursen, något det finns få belägg för enligt utvärderarna. Dock påpekar de att växelkursens påverkan på inflationen kan ha ökat de senaste åren. Utskottet konstaterar att det är viktigt att Riksbanken är öppen och transparent i sin kommunikation och välkomnar att Riksbanken har ökat sin användning av alternativa scenarier för att göra penningpolitiken mer förutsägbar och illustrera osäkerheten i prognoserna. Utskottet välkomnar också att Riksbanken har utökat antalet penningpolitiska möten till åtta per år och att Riksbanken därigenom snabbt kan svara på förändringar i omvärlden. Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2024. Skrivelse om regeringens redovisning av skatteutgifter för 2025 har behandlats (SkU22) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2025. Regeringen redovisar årligen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. Syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra ekonomiskt stöd via skattesystemet och att belysa hur detta påverkar skattesystemets enhetlighet och tydlighet. Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Skrivelse om sjöfartsfrågor har granskats (TU15) Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet. Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor. Grundskolan blir tioårig (UbU17) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas. Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan. Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2024 (UbU20) Riksdagen har behandlat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2024 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredovisningen. Enligt Riksrevisionen så har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Myndigheten anser att årsredovisningen tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information ger en rättvis bild av stiftelsens verksamhet för 2024. När det gäller räkenskaperna så anser Riksrevisionen att stiftelsens styrelse och den verkställande direktören följt regelverket för räkenskapsåret 2024. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.