Kanske nå't att tänka på

Logotyp: Sveriges riksdag 17 juni 2025 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 17 juni Konkursförfarandet ska förändras (CU18) Extra ändringsbudget för 2025 – Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (FiU33) Skrivelse om nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029 har behandlats (FöU8) Illegal hantering av explosiva varor i samhället ska förebyggas (FöU9) Skärpta regler för partipolitiska lotterier (KrU11) Justitieombudsmännens ämbetsberättelse har behandlats (KU11) Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21) Nej till ändring av fördelning av pengar mellan utgiftsområden (KU22) Ny marin nationalpark i Östersjön (MJU21) Det svenska genomförandet av ett EU-direktiv om betydande miljöpåverkan ska förtydligas (MJU22) Reglerna för vattenbruk blir enklare (MJU23) Nya åtgärder ska förbättra ordning och säkerhet vid Migrationsverkets förvar (SfU22) Skrivelse om att förebygga ohälsa och självmord har behandlats (SoU7) Större tillgång till fritidsaktiviteter för barn och unga med nytt fritidskort (SoU29) Riksdagen delvis kritiskt mot EU-förslag om kritiska läkemedel (SoU30) Nej till motioner om högskolan (UbU14) Skrivelse om tredjelandsstudenter i högskolan har behandlats (UbU19) Konkursförfarandet ska förändras (CU18) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera konkursförfarandet. Ändringarna innebär bland annat att tingsrättens roll i förfarandet renodlas och att flera uppgifter flyttas till konkursförvaltaren och tillsynsmyndigheten i konkurser. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Extra ändringsbudget för 2025 – Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (FiU33) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att regeringen under 2025 ska kunna besluta om kapitaltillskott på högst 700 000 000 kronor till det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL). Regeringen anser att det är angeläget att Sverige har en tillverkningsberedskap för att säkerställa tillgången till särskilt kritiska läkemedel under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. APL har nu möjlighet att förvärva en verksamhet som tillverkar vissa sådana läkemedel. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. För att kunna genomföra förvärvet av verksamheten behöver bolaget skyndsamt tillskjutas kapital. Regeringen anser därmed att det finns särskilda skäl att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2025. Riksdagen gör samma bedömning. Skrivelse om nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029 har behandlats (FöU8) Riksdagen har behandlat en skrivelse om en nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029. I skrivelsen presenteras regeringens in­riktning för Sveriges cybersäkerhet med fokus på tre områden, så kallade pelare: Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetensutveckling inom cyber­säkerhet Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter. Strategin innehåller mål inom flera områden och en handlingsplan som tar sikte på att bemöta de hot och sårbarheter som identifieras i strategin. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Illegal hantering av explosiva varor i samhället ska förebyggas (FöU9) Regeringen föreslår en mer ändamålsenlig tillståndshantering och en mer effektiv tillsyn för att förebygga och försvåra illegal hantering av explosiva varor i samhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De senaste åren har antalet sprängdåd i samhället ökat kraftigt. Ofta används legala sprängmedel som kommit i fel händer eller hemgjorda sprängmedel. För att förhindra denna utveckling föreslår regeringen bland annat att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får en samordnande roll för kommunernas tillståndsverksamhet MSB ges ansvar för tillsyn över den kommunala tillstånds- och tillsynsverksamheten det brottsförebyggande perspektivet i tillståndsprövningen stärks och möjligheten att återkalla och ändra tillstånd utökas det införs en skyldighet för tillståndshavare att anmäla användning och tillfällig förvaring av explosiva varor till kommunen tillstånd till viss hantering av explosiva varor som ska ske i fler än en kommun ska prövas av endast en kommun det införs sekretess i tillsynsärenden för att förhindra att explosiva varor kommer till brottslig användning. Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2025. Skärpta regler för partipolitiska lotterier (KrU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska bli tydligare för konsumenter när de stöttar en partipolitisk organisation vid ett lottköp. Förslaget innebär också att partipolitiska lotterier inte längre ska undantas från spelskatt, kreditförbud eller krav på bonusbegränsning. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026. Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner varav cirka 30 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024. Justitieombudsmännens ämbetsberättelse har behandlats (KU11) Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2024 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. Under 2024 nyregistrerades 11 703 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 1 200 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas migration, kriminalvård och barn- och ungdomsvård. Konstitutionsutskottet framhåller bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser särskilt allvarligt på brister som rör de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna när det gäller den personliga integriteten och rätten till privatliv. Myndigheternas respekt för medborgarnas rättigheter och integritet är en självklarhet i en rättsstat och utskottet understryker vikten av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande. Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21) Regeringen redogör varje år, i en skrivelse till riksdagen, för vilka åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Skrivelsen spelar en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut i allmänhet, och i synnerhet när besluten innehåller tillkännagivanden. Ett tillkännagivande är en uppmaning till regeringen om göra något, till exempel tillsätta en utredning eller återkomma med ett nytt lagförslag. I den årliga skrivelsen redovisar regeringen hur den förhållit sig till riksdagens uppmaningar. Enligt riksdagen är det viktigt att regeringen behandlar tillkännagivanden skyndsamt. Regeringen behöver, enligt riksdagen, vara utförlig i sin redovisning av vidtagna, pågående och planerade åtgärder utifrån riksdagens tillkännagivanden. Sådana redogörelser ger riksdagen möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. Riksdagen har inget att invända mot redogörelsen. Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Nej till ändring av fördelning av pengar mellan utgiftsområden (KU22) I statens budget är utgifterna grupperade i 27 olika områden som kallas utgiftsområden. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att flytta pengar från ett utgiftsområde till ett annat. Det gäller pengarna som används för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället. Enligt förslaget ska detta redovisas under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i stället för som i dag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Riksdagen noterar att pengarna har legat i utgiftsområde 1 Rikets styrelse sedan statsbidraget infördes, och tycker att det saknas ett tillräckligt underlag för att säga ja till regeringens förslag. Ny marin nationalpark i Östersjön (MJU21) Riksdagen sa ja till att Nämdöskärgårdens nationalpark i Värmdö kommun bildas. Syftet med förslaget är att bevara ett havs- och skärgårdslandskap som är variationsrikt och representativt för Östersjön. Nationalparken blir Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till redan vidtagna eller pågående åtgärder. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, havsmiljöfrågor, artskydd och invasiva främmande arter. Det svenska genomförandet av ett EU-direktiv om betydande miljöpåverkan ska förtydligas (MJU22) Det svenska genomförandet av det så kallade MKB-direktivet ska bli tydligare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. MKB-direktivet innehåller EU-bestämmelser om miljöbedömningar för vissa offentliga och privata projekt. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk lag, men EU-kommissionen har lämnat synpunkter på hur den svenska lagstiftningen är utformad. Som en följd av detta har regeringen föreslagit bland annat följande förändringar: Beslut om betydande miljöpåverkan ska göras tillgängliga för allmänheten. Regeringen ska få bestämma regler om när en anmälningspliktig verksamhet tidigast får påbörjas. Det ska bli tydligare att miljöorganisationer får överklaga vissa beslut. Lagändringarna, som införs i miljöbalken samt i ett antal andra sektorslagar, börjar gälla den 1 augusti 2025. Reglerna för vattenbruk blir enklare (MJU23) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för vattenbruk. Begreppet vattenbruk används för verksamhet som odlar vattenlevande djur och växter som exempelvis fisk, musslor, kräftdjur och alger. För att bedriva vattenbruk krävs i dag flera prövningar enligt olika lagstiftningar och av olika myndigheter, bland annat utifrån ett miljöperspektiv. Vattenbrukets eventuella miljöpåverkan ska enligt förslaget enbart bedömas utifrån miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Det innebär att den som bedriver vattenbruk inte ska behöva ansöka om odlingstillstånd för verksamheten den eventuella påverkan verksamheten har på omgivande miljöer ska tas hänsyn till enligt miljölagstiftningen i stället för enligt fiskelagen regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska få rätt att bestämma regler för exempelvis vilka organismer som får odlas i olika vattenområden regeln om att vattenbruk ska söka tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken, alltså exempelvis få sin vattenanläggning godkänd, slopas. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026. Riksdagen sa nej till ett antal förslag i motioner om vattenbruk, varav 13 lämnades in under den allmänna motionstiden 2024. Nya åtgärder ska förbättra ordning och säkerhet vid Migrationsverkets förvar (SfU22) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Migrationsverket ska få utökade möjligheter att använda sig av tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren. Förvar kallas de särskilda låsta boenden som Migrationsverket kan använda till exempel om det finns risk att en person stannar i Sverige efter ett beslut om utvisning. Lagändringarna innebär bland annat utökade möjligheter att genomföra kroppsvisitation, rumsvisitation och inpasseringskontroll. En ny besöksform införs också, där besökaren och personen i förvar möts med en glasruta emellan. Syftet med lagen är att förbättra möjligheterna att upprätthålla ordningen och säkerheten på förvaren. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2025. Skrivelse om att förebygga ohälsa och självmord har behandlats (SoU7) Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Visionen för strategin är att främja en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen och där ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda vägen upplevs vara självmord. Riksdagen understryker att det är viktigt att arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention stärks och utvecklas. Den nationella strategin ska pågå under perioden 2025–2034. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Större tillgång till fritidsaktiviteter för barn och unga med nytt fritidskort (SoU29) Fler barn och unga ska få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett fritidskort för barn och unga. Förslagen innebär bland annat ett statligt stöd i form av ett fritidskort för barns fritidsaktiviteter en ny lag om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritidskort att fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som barnet bor hos att E-hälsomyndigheten får ansvar för att handlägga frågor om fritidskort. Syftet med fritidskortet är att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen och i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagändringarna börjar gälla den 8 september 2025. Riksdagen delvis kritiskt mot EU-förslag om kritiska läkemedel (SoU30) EU står inför ökade utmaningar när det gäller tillgången på läkemedel, vilket blivit tydligt med anledning av den senaste tidens globala händelser, som har avslöjat sårbarheter och brister i EU:s leveranskedjor för läkemedel. EU-kommissionen har därför föreslagit en ny förordning för att stärka tillgången till och försörjningstryggheten för kritiska läkemedel samt tillgången och tillgängligheten till läkemedel av gemensamt intresse inom den Europeiska unionen. Förslaget omfattar även ändringar i tidigare lagstiftning och syftar till att säkerställa tillgången till kritiska läkemedel samt andra läkemedel av gemensamt intresse. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att stora delar av kommissionens förslag är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Dock anser riksdagen att vissa delar av förslaget strider mot denna princip. Det gäller särskilt bestämmelser som rör nationella plan- och byggprocesser administrativa och tillståndsgivande processer för strategiska projekt regleringar kring miljöprövningar Riksdagen menar att dessa områden bör hanteras på nationell nivå och att kommissionens förslag går för långt i att styra medlemsstaternas egna processer. Mot denna bakgrund anser riksdagen att delar av kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen och lämnar därför ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Nej till motioner om högskolan (UbU14) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna handlar till exempel om övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor. Skrivelse om tredjelandsstudenter i högskolan har behandlats (UbU19) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av tredjelandsstudenter i högskolan. Tredjelandsstudenter är den grupp studenter vid svenska universitet och högskolor som är medborgare i ett land utanför EU/EES. Granskningen fokuserar på om antagningssystemet för tredjelandsstudenter och organiseringen och finansieringen av deras utbildning fungerar effektivt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet inte fullt ut fungerar effektivt. Bland annat rekommenderas regeringen därför att tydliggöra regelverket för återbetalningar av studieavgiften. I sin skrivelse håller regeringen i huvudsak med om Riksrevisionens slutsatser och redovisar de åtgärder som genomförts och som planeras i linje med slutsatserna. Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på de åtgärder som planeras. Med detta beslutade riksdagen att lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet