Riksda´n 20 maj

 

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 20 maj Säkrare och effektivare byggprocesser (CU24) Energianvändningen ska få ett nytt kvalitativt mål (CU30) En mer flexibel hyresmarknad (CU31) Nya utmätningsregler ska leda till snabbare betalning av skulder (CU34) Nya regler om aktier på MTF-plattformar (CU35) Skrivelse om Statens fastighetsverks (SFV) fastighetsförvaltning har behandlats (FiU31) Nya regler för derivathandel inom EU (FiU38) En gemensam europeisk plats för företagsinformation (FiU44) Ändrade regler ska stärka säkerheten vid allmänna sammankomster (JuU32) Nya regler om att verkställa straff inom Norden (JuU34) Psykiskt våld kriminaliseras (JuU39) Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2025 (JuU46) Grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (KU34) Kommunallagen ändras om digitala sammanträden och åtgärder mot välfärdsbrott (KU35) Nya regler för riksdagens medalj (KU43) Politik för starkare landsbygder (NU21) Krav på kvalificering införs för att få ta del av vissa socialförsäkringsförmåner (SfU21) Beräkningen av bostadsbidrag ska bli mer träffsäker (SfU24) Momsen på tillträde till danstillställningar sänks (SkU25) Utländska stater ska undantas från kupongskatt (SkU26) Nya regler med anledning av övertagande av uppgift inom eurovinjettsamarbetet (SkU27) Stärkta insatser för äldre och deras närstående (SoU25) En lag om socialdataregister (SoU27) Bättre förutsättningar för statlig personal som tjänstgör utomlands (SoU36) Säkrare och effektivare byggprocesser (CU24) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att göra byggprocesserna effektivare och säkrare. Under 2022 trädde regler om certifierat byggprojekteringsföretag i kraft. Inget certifieringsorgan har hittills ackrediterats. Regeringen föreslår att reformen med certifierade byggprojekteringsföretag utvecklas. Det innebär bland annat att uttrycket certifierade byggprojekteringsföretag ändras till byggbedömare och att rollen utökas så att den även omfattar kontroll vid genomförande av byggåtgärder. Ett annat syfte är att stärka kontrollen av vissa tekniska egenskapskrav vid byggande och förvaltning. Bland annat förstärks rollen som sakkunnig och kraven på kontrollplan utvecklas. Beslutet innebär även ett tydliggörande av att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.  De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.  Energianvändningen ska få ett nytt kvalitativt mål (CU30) Regeringen vill införa ett nytt kvalitativt mål för effektiv energianvändning och vill samtidigt göra ändringar i bland annat lagen om energideklarationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det nya målet är kvalitativt och ersätter det nuvarande kvantitativa målet. Lagändringarna bygger på ett EU-direktiv och innebär bland annat att kraven på att upprätta en energideklaration utökas till att gälla vid en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm, att energirenoveringsplaner införs, och att det tekniska egenskapskravet avseende laddning av elfordon ändras till att avse hållbar mobilitet. Lagändringarna kommer träda i kraft den 1 juli 2026. En mer flexibel hyresmarknad (CU31) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen. Ändringarna ska skapa en mer flexibel hyresmarknad och öka tillgången till bostäder.  En ny privatuthyrningslag ska införas med syfte att förenkla och förtydliga reglerna för privatpersoner som hyr ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utökas också. Att lägenheten tidigare varit uthyrd ska i det sammanhanget bara tas hänsyn till när bostaden hyrs ut igen om den tidigare uthyrningen skett i betydande omfattning. Det införs också mer ändamålsenliga regler för att möta företagens behov av bostäder till sin personal och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras. Blockhyra innebär att en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett ”block” till en enda hyresgäst, i stället för att hyra ut varje bostad direkt till privatpersoner. Dessutom höjs ersättningen till hyresförmedlare och det införs regler om bland annat prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra i syfte att effektivisera processen. Den nya lagen och lagändringarna börja gälla 1 juli 2026.   Nya utmätningsregler ska leda till snabbare betalning av skulder (CU34) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera Kronofogdemyndighetens möjligheter att driva in en skuld. Lagändringarna innebär att Kronofogdemyndigheten med hjälp av fler brottsbekämpande myndigheter i högre utsträckning ska kunna ta egendom i beslag utan att vara på plats. Detta gäller när myndigheterna påträffar lös egendom i sin verksamhet. Dessutom föreslås att det ska införas en uttrycklig bestämmelse om att Kronofogdemyndigheten ska ta hänsyn till proportionalitetsprincipen vid skuldindrivning. Det innebär bland annat att en utmätning inte ska vara mer ingripande för en person än nödvändigt. Det inför också en regel om att barnets bästa alltid ska beaktas. Regeringens förslag innebär också att fast egendom och bostadsrätter i så stor utsträckning som möjligt ska behandlas lika vid skuldindrivning. Syftet med lagändringarna är att högre försäljningspris för utmätt egendom ska kunna uppnås, att fler skulder ska bli betalda snabbare och att förtroendet för utsökningssystemet ska öka. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026. Nya regler om aktier på MTF-plattformar (CU35) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att den som driver en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) inte får neka ett bolag att ta upp aktier till handel på plattformen för att bolaget har aktier med olika röstvärden. En MTF-plattform är ett handelssystem där deltagare sinsemellan kan handla med aktier eller andra finansiella instrument. Lagändringarna genomför EU-direktivet om aktier med olika röstvärden. Direktivet syftar till att göra det mer attraktivt för små och medelstora bolag att ta upp aktier till handel på en MTF-plattform och därigenom förbättra bolagens förutsättningar att anskaffa riskkapital. Lagändringarna ska börja gälla den 5 december 2026. Skrivelse om Statens fastighetsverks (SFV) fastighetsförvaltning har behandlats (FiU31) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning. Syftet med granskningen var att undersöka om Statens fastighetsverks (SFV) förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter som hyrs ut som lokaler är effektiv. Riksrevisionens övergripande slutsats är att förvaltningen till stora delar bedrivs effektivt, men att det finns vissa brister i såväl SFV:s förvaltning som regeringens styrning. Riksrevisionen lämnar bland annat följande rekommendationer till regeringen: Se över beräkningsmodellen för avkastningskravet och följa utvecklingen av SFV:s växande myndighetskapital. Säkerställa en långsiktig lösning på finansieringen av bidragsfastigheterna i nivå med de ambitioner som finns för dessa fastigheter. Förtydliga ansvaret och principerna för processen för kompletteringar av det statliga fastighetsbeståndet. I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens övergripande iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som redan har vidtagits och åtgärder som regeringen kommer att fortsätta följa upp.  Riksdagen konstaterar att regeringen har genomfört ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer, samt att regeringen även fortsättningsvis avser att följa utvecklingen i fråga om SFV:s fastighetsförvaltning. Riksdagen lägger därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Nya regler för derivathandel inom EU (FiU38) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som behöver göras på grund av ändringar i EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister och EU:s direktiv om värdepappersfonder. Lagändringarna innebär att Finansinspektionen ska besluta att ta ut en särskild avgift (en form av sanktionsavgift) vid överträdelser av EU-förordningen i fler fall än i dag. Det införs även en bestämmelse om överföring av sekretess från vissa andra myndigheter till regeringen med anledning av en ny bestämmelse om informationsdelning i krissituationer i EU-förordningen. Begränsningen av en värdepappersfonds tillåtna exponering mot en och samma motpart vid transaktioner med derivatinstrument ska gälla alla derivatinstrument som inte har överlämnats för clearing hos en central motpart och inte bara OTC-derivat. De nya reglerna börjar gälla den 25 juni 2026. En gemensam europeisk plats för företagsinformation (FiU44) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska anpassa svenska regler till EU:s nya regelverk för information. Systemet kallas European Single Access Point (ESAP) och ska vara en gemensam digital plats där man kan hitta viktig information om företag. I ESAP ska det finnas offentlig information som rör ekonomi, finansmarknader och hållbarhet. Företag kommer därför att behöva lämna in viss information så att den kan visas där. EU inför regelverket genom flera nya förordningar och direktiv och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) ska ansvara för att bygga upp och sköta systemet. ESAP ska vara i drift senast den 10 juli 2027. Systemet ska visa information som företag och myndigheter redan enligt EU:s regler måste göra offentlig. Dessutom kan företag välja att frivilligt lägga upp extra information. Informationen i ESAP ska införas stegvis och därför börjar de nya lagarna gälla vid tre tillfällen: 10 juli 2026, 10 januari 2028 och 10 januari 2030. Ändrade regler ska stärka säkerheten vid allmänna sammankomster (JuU32) Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att skapa säkra förutsättningar för möten och demonstrationer. Beslutet innebär bland annat följande: Polismyndigheten ges tydligare befogenheter att ändra tid eller plats för en allmän sammankomst. Polismyndigheten får en möjlighet att i vissa fall förbjuda att en allmän sammankomst hålls på en viss tid eller plats i stället för att förbjuda den helt. En allmän sammankomst och offentlig tillställning ska kunna ställas in med hänsyn till säkerheten för människors liv eller hälsa. Polismyndigheten får utökade befogenheter att ingripa mot enskilda som stör ordningen och inte rättar sig efter beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Nya regler om att verkställa straff inom Norden (JuU34) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en moderniserad lag som reglerar samarbetet med Danmark, Finland, Island och Norge när det gäller verkställighet av straff med mera i brottmål. Regeringens förslag innebär bland annat att frivårdspåföljder som innefattar samhällstjänst också ska ingå i den nya lagens tillämpningsområde. En annan nyhet är att det införs ett skyndsamhetskrav om överförande av verkställigheten av fängelsestraff. Skälet är att effektivisera handläggningen och öka antalet överföranden mellan de nordiska länderna. Dessutom föreslås att ett fängelsestraff ska få laga kraft direkt om den dömde samtycker till verkställighet i ett annat nordiskt land. När det gäller överförande från Sverige ska den dömde också upplysas om att ett samtycke innebär att Kriminalvårdens beslut inte kan överklagas. Syftet med det nordiska samarbetet kring frihetsberövande och frivårdspåföljder är att underlätta den dömdes återanpassning genom att verkställigheten sker i det land där personen har starkast anknytning. Lagändringarna ska, i allt väsentligt, börja gälla den 1 juli 2026. Psykiskt våld kriminaliseras (JuU39) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kriminalisera psykiskt våld. Genom lagförslaget kan de kränkande handlingsmönster som utförs för att kontrollera eller bryta ned en person och som i dag faller utanför det straffbara området fångas in. Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Regleringen innebär även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet är fängelse i högst fyra år och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Arbetet inom kontrollgruppen för Europol under 2025 (JuU46) Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2025 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Under 2025 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, narkotikahandel, sexuella övergrepp mot barn, organiserade miljöbrott, samt hur Europol bidrar i arbetet kopplat till kriget i Ukraina. Riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (KU34) Regeringen föreslår bland annat att rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen.  Regeringens förslag innebär bland annat att rätten till abort införs som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen det ska bli möjligt att meddela föreskrifter om att det svenska medborgarskapet ska fråntas den med dubbla medborgarskap som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen föreningsfriheten ska kunna begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. Kommunallagen ändras om digitala sammanträden och åtgärder mot välfärdsbrott (KU35) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om ändringar i kommunallagen. Beslutet handlar om fullmäktige- och nämndsammanträden där ledamöter deltar på distans. Nytt är bland annat att reglerna ändras så att ordföranden får en utpekad roll att säkerställa vem som medverkar i sammanträdet. Ordföranden ska också säkerställa att den ledamot som deltar på distans kan följa sammanträdet och delta i behandlingen av ärendena. Beslutet tas för att ge kommuner och regioner bättre förutsättningar att fatta beslut på distans. Beslutet handlar också om en bättre styrning och uppföljning när kommunala angelägenheter lämnas över till privata utförare. Syftet med regeländringarna är att motverka välfärdsbrott, oseriösa aktörer och korruption inom välfärden. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. Nya regler för riksdagens medalj (KU43) Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om att införa en ny lag om riksdagens medalj. Regelverket kring riksdagens medalj innebär att talmannen får besluta att dela ut medaljer till bland annat ledamöter som lämnar riksdagen. En ledamot som lämnar riksdagen efter minst sex års tjänstgöring i följd kan få riksdagens medalj i åttonde storleken. Medan en ledamot som lämnar riksdagen efter minst tolv års tjänstgöring i följd får riksdagens medalj i tolfte storleken. Dessutom får en medalj i tolfte storleken ges om ledamoten tjänstgjort i minst sex år i följd och under denna tid i minst fyra år varit gruppledare, utskottsordförande, talman eller vice talman. Beslutet innebär att den lag som i dag finns om riksdagens medalj ersätts med en ny lag. En ersättare som tjänstgjort som ledamot ska kunna tilldelas medalj av talmannen på samma villkor som ordinarie ledamöter. En ersättare har i praktiken samma uppgifter som en ordinarie ledamot. Dessutom ska det som gäller för en ledamot som varit ordförande i ett utskott även gälla för en ledamot som varit ordförande i EU-nämnden. De nya reglerna börjar gälla den 15 juni 2026. Politik för starkare landsbygder (NU21) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om politiken för starkare landsbygder. Alla regioner har, enligt lag, ett regionalt utvecklingsansvar vilket innebär regionen ska ta fram en strategi för länets utveckling och samordna sina insatser för att genomföra strategin. I dagens regelverk finns en samrådsskyldighet. Beslutet innebär att en regions samrådsskyldighet förtydligas. Skyldigheten att samråda ska, enligt beslutet, omfatta företrädare för organisationer inom det civila samhället och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. Krav på kvalificering införs för att få ta del av vissa socialförsäkringsförmåner (SfU21) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempel på sådana förmåner är föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag, sjukersättning i form av garantiersättning och bostadsbidrag. I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Nu ska det införas krav på kvalificering som kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid.  Beslutet innebär också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. Beräkningen av bostadsbidrag ska bli mer träffsäker (SfU24) Storleken på bostadsbidrag ska beräknas månadsvis i stället för årsvis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till en mer träffsäker beräkning och som ska minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning.   För att räkna ut hur mycket en person kan få i bostadsbidrag med de föreslagna reglerna används en persons genomsnittliga månadsinkomst under en tremånadersperiod. Det är arbetsgivarens uppgifter i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer om personens månadsinkomst som ligger till grund för denna beräkning. Den som driver eget företag eller av annan anledning inte har en arbetsgivare som lämnar inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationer kommer även fortsättningsvis att basera sin bidragsgrundande inkomst på årsinkomst. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027. Momsen på tillträde till danstillställningar sänks (SkU25) Mervärdesskattesatsen (momsen) på tillträde till danstillställningar ska sänkas från 25 till 6 procent. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med sänkningen är att främja dans och kultur i Sverige. Vidare rättas en hänvisning i lagen om skatt på energi.  Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Utländska stater ska undantas från kupongskatt (SkU26) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att undanta utländska stater från skyldigheten att betala kupongskatt på utdelning som lämnas av svenska aktiebolag, europabolag med säte i Sverige samt värdepappersfonder och specialfonder. Undantaget gäller utländska stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stater som har ingått ett avtal med Sverige som tillåter informationsutbyte i skatteärenden. Även utländska motsvarigheter till svenska regioner, kommuner och kommunalförbund omfattas, under förutsättning att de hör hemma i en sådan stat. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Nya regler med anledning av övertagande av uppgift inom eurovinjettsamarbetet (SkU27) Sverige är anslutet till det så kallade eurovinjettsamarbetet, ett samarbete i form av ett gemensamt uttag av vägavgift för tunga godstransporter vid användandet av vissa vägar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på vissa lagändringar som bör göras med anledning av att Skatteverket har tagit över de uppgifter som tidigare hanterats av skattemyndigheten i Nederländerna. Det gäller bland annat att beräkningsreglerna för återbetalning av vägavgift för utländska fordon ska anpassas till de regler som gäller för resten av eurovinjettsamarbetet, men även att överklagandeförbudet i fråga om återbetalning av vägavgift för utländska fordon ska tas bort. De nya reglerna börjar gälla den 2 augusti 2026. Stärkta insatser för äldre och deras närstående (SoU25) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bor i särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska. Genom äldreomsorgslyftet har över 7 000 anställda vidareutbildats till undersköterskor och specialistsköterskor under 2023. Utskottet delar regeringens bedömning att fler undersköterskor är nödvändigt för att ge äldre en sammanhållen, kontinuerlig och individanpassad omsorg. Regeringens förslag innebär också att socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Det innebär att den enskilde kan få vägledning till, eller information om hälso- och sjukvården, eller om diagnoser. Utskottet delar regeringens uppfattning att samarbetet mellan den enskilde, socialnämnden och andra aktörer därmed blir tydligare. Vidare tydliggörs socialnämndens, vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att stödja barn när en förälder eller annan vuxen i hushållet blir allvarligt sjuk eller oväntat avlider. Samma ansvar ska gälla om ett barns syskon blir allvarligt sjukt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. En lag om socialdataregister (SoU27) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en socialdataregisterlag som ska komplettera EU:s dataskyddsförordning. Förslaget utökar Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter och ger myndigheten möjlighet att behandla personuppgifter i ett socialdataregister på ett ändamålsenligt sätt. Registret ska bidra till en ökad kunskap för att utveckla och förbättra socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.  Det införs även en skyldighet för verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade att lämna de uppgifter som behövs i ett socialdataregister till Socialstyrelsen.  Lagen börjar gälla den 1 augusti 2026 och bestämmelserna om uppgiftsskyldighet börjar gälla den 1 augusti 2027. Bättre förutsättningar för statlig personal som tjänstgör utomlands (SoU36) Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att ge bättre förutsättningar för personal som tjänstgör utomlands. Beslutet innebär att medföljande familjemedlemmar som behöver vaccinera sig för utlandsvistelsen ska få göra det skattefritt. Dessutom ska regionerna ansvara för att erbjuda en god sjuk- och tandvård för personal som anställs av vissa myndigheter för att direkt stationeras utomlands. Sjuk- och tandvården ska även erbjudas medföljande familjemedlemmar till den person som stationerats utomlands. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.