Haralds samhällsbrev 14

 Läste just nu en text, i UNT, om tidigare folkpartisten, nu centerpartisten, Birgitta Ohlsson. Tänk om fler var som hon. 

Birgitta Ohlsson är en sann socialliberal. Hon, liksom många av oss, kunde inte kvarstå i ett parti, som på ett demokatiskt tvivelaktigt sätt, över en natt, ändrade politisk inriktning. Man rent av förklarat värderingsmässig gemenskap med högerextremism.

Med fler som Birgitta skulle svenska politiska bilden vara en annan. Kanske hade vi fått uppleva en presskonferens med Magdalena Andersson, Birgitta Ohlsson och Elisabet Thand Ringkvist. 

Haralds samhällsbrev nr 13

 Detta med att media inte kan korrekt peka ut det politiska ansvaret inom offentlig sektor får anses vara ett demokratiskt problem. Vi ser det i fråga om ansvaret för ekonomin vid Akademiska sjukhuset och vi ser det i fråga om statens ansvar för styrningen inom skolan och sjukvården.

Haralds samhällsbrev 12

 Jag har lite svårt att förlika mig med den sorts efterhandskonstruktioner, som tar si g uttryck i förklaringar såsom att valresultatet var en följd av en bragd, när resultatet egentligen var en katastrof. 

Man räknar nog med att väljarna inte ser bakom det som sägs. Nog ett misstag.

 Haralds samhällsbrev nr 11

Tankar om politik, demokrati och samhälle – utan partipolitiska slagord.                 

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör 

Steg 4 - Du tar reda på hur partiet är organiserat 

” Det är när gräsrötterna sluter sig samman som de bildar en gräsmatta.” (Ordspråk) De politiska partierna är grupper av personer, som organiserat sig för att påverka samhällsutvecklingen i en viss riktning. I första hand tänker vi på partier, som verkar i hela landet. Dock finns även enbart lokalt eller regionalt organiserade partier De politiska partierna är ideella föreningar. Man fastställer stadgar och tillsätter styrelser. Partierna ska * sprida kunskap om den ideologi partierna står för, och * vara ett stort lyssnande öra, som aktivt fångar in synpunkter för förverkligandet av ideologin. De olika partierna är vanligen organiserade så att man har lokalföreningar, organisation på länsnivå och organisation på riksnivå. I fall där lokalföreningarna är fler än en finns vanligen 8 mellan lokalföreningarna, en samarbetsorganisation på kommunal nivå. 

Medlemmarna är vanligtvis anslutna i lokalföreningarna. Ledningen av partiet har en styrelse i varje förening. Den beslutar om löpande frågor. I principiella frågor, om politiskt program och om nominering av kandidater till olika uppdrag beslutar medlemmarna, antingen genom utsedda ombud eller genom medlemsmöte. Fadder Ditt deltagande i partiet underlättas om du har kunskap om hur partiet fungerar. Kanske din reaktion, i början, blir att du känner dig ensam. Du vill att någon, som varit med en tid berättar om partiet och hur man arbetar. Om du känner någon i partiet, som varit med en tid ta kontakt med den personen eller säg till en ledande person i partiet att du vill ha en fadder. Det är viktigt att finna en kanal för att lufta tankar, inte minst, tveksamheter. 

Haralds Samhällsbrev är gratis för alla. Om du tycker att de här texterna bidrar till ett bättre offentligt samtal får du gärna stödja utgivningen. Swish:076‑016 32 44 

Nå´att fundera över

 "Svenska väljarna har gett partiet ett förtroende." Jovisst, men står förtroendet i proportion till valresultatet är det inte mycket att ha.

Socialliberalism kan inte förenas med vare sig Vänsterpartiets eller Sverigedemokraternas politik. 

Socialliberalismen är i kris.  Fanns en chans inför valrörelsen genom att Liberalerna gick in i en självständig oppositionsroll

S+C+det tidigare L ( inte det, som är ideologiskt intimt kopplat till SD) skulle vara bra för vårt land; dock orealistiskt eftersom det sistnämnda inte finns

Nästa regering blir en socialdemokratisk minoritetsregering

Haralds samhällsbrev nr 10

Haralds samhällsbrev nr 10 

Tankar om politik, demokrati och samhälle – utan partipolitiska slagord.                 

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör 

Steg 3  av 15 på vägen till att bli politiker

Du deltar i aktiviteter

 ”En vandring på tusen mil börjar alltid med ett steg.” (ordspråk) 

När du nu är medlem i "ditt" parti får du möjlighet att delta i olika aktiviteter, de aktiviteter som intresserar dig. Men inte bara det. Lyssna på medmänniskor och samtala om samhällsfrågor. Berätta att du blivit medlem i "ditt" parti. Var dig själv, försök inte spela en roll. När du går på möten ska du inte falla in i mönstret; det mönster som handlar om att bara höras. Yttra dig när du har något att säga. Våga ställa frågor. Det är personer, med karriären som det viktigaste, som hörs och syns. Men det är inte dessa som i långa loppet inger bästa förtroendet. Du är nu en del av partiet. Du kommer att få inbjudningar till olika aktiviteter. 

Haralds Samhällsbrev är gratis för alla. Om du tycker att de här texterna bidrar till ett bättre offentligt samtal får du gärna stödja utgivningen. Swish:076‑016 32 44 

Haralds samhällsbrev nr 9

Haralds samhällsbrev nr 9

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.                           

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör 

Logiskt av S

S har, kanske bara tillfälligt, avsagt sig uppdraget att bilda regering. Motiveringen är att det nu bildats en ny konstellation i riksda´n, bestående av M och V. Förklaringen är lite krystad, men likväl förståelig. Det här var ett sätt att låta Ulf Kristersson misslyckas, även han, med att bilda en majotitetsregering.

Nästa steg, eller ett av kommande, torde bli att riksda´n får ta ställning till en minoritetsregering med S. Jag anar denna strategi hos S.

Steg 2   på vägen mot politikt engagemang 

Du kontaktar Ditt parti ”Politik är det möjligas konst.” (Otto von Bismarck) När du är klar över vilket parti du vill stödja och använda som kanal för att påverka, kontaktar du partiet. Du har funnit den ideologiska plattform som bäst överensstämmer med dina åsikter. Säg: Jag vill bli medlem. Jag vill delta aktivt. Jag är intresserad av främst ....Jag vill få information om aktiviteter.

Haralds Samhällsbrev är gratis för alla. Om du tycker att de här texterna bidrar till ett bättre offentligt samtal får du gärna stödja utgivningen. Swish:076‑016 32 44               

Haralds samhällsbrev nr 8

Haralds samhällsbrev nr 82609 27

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör                   

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Engagera dig politiskt

Du som funderar på att engagera dig i politiskt arbete, ägna mycket tid åt att landa i var du står idémässigt. Och varför du vill engagera dig. Finner du att orsaken är karriärmöjlighrterna. 

står för grönt, alternativt och libertariansk (Jämför med Nyliberal) TAN står för traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt. Försök placera dig någonstans i en av de fyra kvadranterna. När du vet någorlunda väl var du står ideologiskt och du nu har läst igenom och känner till olika partiprogram är du redo att välja parti. Vid eventuella frågetecken, ta kontakt med politiker ur partier du tvekar mellan. Du får då svar på dina frågor och hjälp med att ta dig vidare till nästa steg, om så behövs. Viktigt i det här skedet är att sätta sig in i vad politiskt arbete är. Politikerrollen handlar om det partiinterna arbetet med stora och små frågor, programarbete m.m., om utåtriktat arbete med kontakter med andra människor och om arbete i nämnder och i fullmäktige (riksdag på nationell nivå och EU-parlament på EUnivå). Ibland kommer du att, av aktiva politiker, få rådet att att satsa på en hjärtefråga och rent av välja parti efter denna. Att välja parti efter en fråga vill jag avråda från. Det är den ideologiska grunden, som måste vägleda dig.

På den andra vägen vill de flesta medborgarna se sina politiker vandra. De som du får färdas med där är mycket mer stimulerande. Men den är också mer krävande. De ideala drivkrafterna är att vilja ha ett bra samhälle och bära på känslan att det är ett etiskt medborgaruppdrag att ta ansvar för sitt samhälle och att skapa tillit till styrelseformen demokrati. Ideologisk hemvist Det har blivit vanligt att medier, främst tidningar, tillhandahåller 3 valkompasser. Sådana kan vara intressanta att använda, men bör inte ensamt användas som metod för partival, då du därigenom avstår från sökandet efter ideologisk hemvist. Använd däremot de ideologiska skalorna. Den vanligaste benämns Höger-Vänsterskalan, en vågrät linje i ett koordinatsystem. Schematiskt uttryckt står höger för marknadsliberalism och kapitalism och vänster för fördelningspolitik och socialism. En annan  

När du vet någorlunda väl var du står ideologiskt och du nu har läst igenom och känner till olika partiprogram är du redo att välja parti. Vid eventuella frågetecken, ta kontakt med politiker ur partier du tvekar mellan. Du får då svar på dina frågor och hjälp med att ta dig vidare till nästa steg, om så behövs. Viktigt i det här skedet är att sätta sig in i vad politiskt arbete är. Politikerrollen handlar om det partiinterna arbetet med stora och små frågor, programarbete m.m., om utåtriktat arbete med kontakter med andra människor och om arbete i nämnder och i fullmäktige (riksdag på nationell nivå och EU-parlament på EUnivå). Ibland kommer du att, av aktiva politiker, få rådet att att satsa på en hjärtefråga och rent av välja parti efter denna. Att välja parti efter en fråga vill jag avråda från. Det är den ideologiska grunden, som måste vägleda dig.

Haralds Samhällsbrev är gratis för alla. Om du tycker att de här texterna bidrar till ett bättre offentligt samtal får du gärna stödja utgivningen. Swish:076‑016 32 44               

Haralds samhällsbrev nr 7

 Haralds samhällsbrev nr 7

260927

Nästa regering

Hur kommer regeringen att vara sammansatt så småningom. Spekulationerna är många, varav merparten är helt orealistiska. Upphör med spekulationer om att C kan ändra sin inställning till samarbete med SD. Upphör med spekulationer om att S är berett att regeringssamarbeta med V. Upphör med spekulationer, nej sådana finns ju inte, om att L släpper sitt hårda grepp om SD.

Jag ser framför mig en fyrpartiregering med S, C, MP och KD. Det sistnämnda vill dock invänta rätt tidpunkt och finna argumenten för att rädda Sverige i en svår stund. Nu tystnad, sedan "vi tar ansvaret för Sverige"

Simonas bragd

Simona Mohamsson lyckades rädda kvar L i riksdagen. Hon lyckades göra klart för m- och SD-väljare att dom får inte chansen att regera vidare om inte L blir kvar. Ordet bragd har jag lånat från ett stort antal medier. I den här benämningen ligger inte något, som har med L:s resultat i kommuner och regioner, som inte media har nämnt med ordet katastrof, vilket jag dock gör. Kvarblivandet i riksdagen kanske var ett resultat  av SD:s strävan av att själva få ingå i kommande regering. Men politikens inriktning då? Den kan vi i sammanhanget bortse ifrån. 

Haralds Samhällsbrev är gratis för alla. Om du tycker att de här texterna bidrar till ett bättre offentligt samtal får du gärna stödja utgivningen.

Swish:076‑016 32 44                                               

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

                        

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor 

som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör 

I dag skriver jag därför att jag fortfarande tror på det öppna samtalet. Demokratin behöver fler argument och färre slagord. Jag vill bidra med texter som förenar fakta, erfarenhet och eftertanke. I Haralds Samhällsbrev får du kommentarer och analyser om politik, vård, utbildning, äldrefrågor och de värden som bär ett socialliberalt samhälle: frihet, rättsstat, människovärde och ansvar.

Utgångspunkten är Uppsala, men perspektivet är nationellt. Min ambition är enkel: att skriva sådant som fortfarande är värt att läsa även när den dagliga nyhetscykeln har gått vidare. 

Haralds Samhällsbrev är gratis för alla.

Om du tycker att de här texterna bidrar till ett bättre offentligt samtal får du gärna stödja utgivningen med en valfri Swishgåva 

Swish: 076‑016 32 44

  Haralds Samhällsbrev nr 6

260925

USA har tillgång till sjutton svenska militärbaser

USA har i dag obehindrad tillgång till sjutton militärbaser i Sverige. Delar av dessa reserveras för enbart USA-militär. USA har också tillgång till svenska flygplatser och hamnar och USA har rätt att lagra materiel i Sverige. Inget undantag finns för kärnvapen. De amerikanska soldater, som kan komma att befinna sig här får immunitet mot svenska lagar och ska lyda under USA:s lagar, vilket innebär att om amerikansk soldat begår brott inom dessa militärbaser ska detta hanteras av USA:s rättsväsende. Amerikanska styrkor har enligt avtalet rätt att röra sig fritt på svenskt område.

Du skojar, säger någon. Men allt detta måste du ha hittat på, säger en annan. Nej. Det, så kallade, DCA-avtalet, Defense Cooperation Agreement är ett avtal mellan Sverige och USA och reglerar försvarssamarbete mellan länderna. ”Avtalet är ett sätt att stärka och skapa förutsättningar för ett mer kontinuerligt samarbete mellan Sverige och USA när det gäller försvars- och säkerhetsfrågor. Enligt den svenska Nato-ansökan är avtalet ett resultat av ett försämrat säkerhetsläge i Europa, och enligt avtalet ser parterna att amerikanska styrkors närvaro bidrar till att stärka Sveriges och regionens säkerhet och stabilitet.” Liknande avtal med andra länder undantar kärnvapen i fråga om rätten att lagra materiel.

Syftet med avtalet kan på goda grunder ifrågasättas, dels i sak dels i fråga om hur avtalet kommit till.

Bland problem kopplade till avtalet nämns i olika kommentarer ett antal risker, som inte ägnats någon analys. Förutom nämnda uteblivna undantag för kärnvapen på svensk mark och möjliga konsekvenser därav saknas helt analys av möjliga effekter av att amerikanska soldater inte omfattas helt av svensk lagstiftning och analys av konsekvenser för mediefriheten som en följd av stark inblandning av amerikansk juridik inom Sverige. Detta, i sin tur, riskerar att inskränka den svenska suveräniteten.

Dessa nämnda problem förknippade med DCA-avtalet är stora och oöverblickbara då man inte analyserat effekterna och tydligt beskrivit för- och nackdelar.

Förutom de i sak tvivelaktiga delarna i DCA-avtalet är detta ur demokratisk synpunkt en total katastrof. Beslutet sägs dock vara fattat i demokratisk ordning. Denna utsaga är dock inte korrekt. Visserligen fattat genom beslut i riksdagen, men för att demokratikriteriet ska kunna anses uppfyllt måste beslut, i en fråga av denna vikt för Sverige, ha föregåtts av under lång tid förd offentlig debatt. Inte heller NATO-frågan fick en tillräcklig genomlysning innan beslutet om ansökan om medlemskap inlämnades.

Förutom att avtalet innebär stora oöverblickbara eftergifter för amerikansk militär verksamhet i Sverige är förslaget till avtal ur demokratisk synpunkt en fullständig katastrof. Ett mycket långtgående överlåtande av svenska militäranläggningar till USA ska genomföras utan en offentlig debatt. DCA är inte känt för alla och än färre vet vad DCA-avtalet innehåller. Inte heller NATO-frågan fick, innan beslutet om att säga ja till medlemsansökan den genomlysning, som frågan borde ha fått.

Sveriges roll i världen är nu helt förändrad. Från att ha varit pådrivande i strävanden efter att åstadkomma steg mot avskaffande av kärnvapen och en stark röst för freden är Sverige nu en del av en kärnvapenorganisation.

Varför blev det så här? Kan det vara så illa att om man gjorde svenska folket medvetet om innehållet i DCA-avtalet, och konsekvenser härav, man såg risker för att det skulle uppstå ett stort motstånd?

Vi måste nu få en debatt om avtalet, analyser av tänkbara effekter av detsamma och information till medborgarna.

Det är ett politiskt ansvar.

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd och riksdagsledamot                                            

                                                  Haralds Samhällsbrev är gratis för alla.

Om du tycker att de här texterna bidrar till ett bättre offentligt samtal får du gärna stödja utgivningen med en valfri Swishgåva – 30, 50 eller 100 kronor gör verklig skillnad.

                                                           Swish: 076‑016 32 44                                               

 (

 Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor 

som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör 

I dag skriver jag därför att jag fortfarande tror på det öppna samtalet. Demokratin behöver fler argument och färre slagord. Jag vill bidra med texter som förenar fakta, erfarenhet och eftertanke. I Haralds Samhällsbrev får du kommentarer och analyser om politik, vård, utbildning, äldrefrågor och de värden som bär ett socialliberalt samhälle: frihet, rättsstat, människovärde och ansvar.

Utgångspunkten är Uppsala, men perspektivet är nationellt. Min ambition är enkel: att skriva sådant som fortfarande är värt att läsa även när den dagliga nyhetscykeln har gått vidare. 

Haralds Samhällsbrev är gratis för alla.

Om du tycker att de här texterna bidrar till ett bättre offentligt samtal får du gärna stödja utgivningen med en valfri Swishgåva – 30, 50 eller 100 kronor gör verklig skillnad.

Swish: 076‑016 32 44