21 mars 2018
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 21 mars • Barnäktenskap bör inte kunna erkännas i Sverige (CU8) • Ny gemensam lag för inrikes och internationell järnvägstrafik (CU12) • Skrivelse om Internationella valutafondens verksamhet har granskats (FiU22) • Regeringen bör arbeta för att minska återfall i brott (JuU16) • Svenska ambassader och konsulat ska ge skydd till EU-medborgare och deras familjemedlemmar (JuU28) • Regeringen bör arbeta för lika villkor och tillsyn inom tandvården i pågående utredning (SoU7) • Kvaliteten på Socialtjänstens yttranden i förundersökningar bör höjas (SoU13) • Regeringen bör föreslå enklare biståndsprövning för äldre (SoU14) • Ersättning till vissa personer som har ändrat könstillhörighet (SoU19)
	Barnäktenskap bör inte kunna erkännas i Sverige (CU8)  Riksdagen tycker inte att nuvarande lagstiftning kring utländska barnäktenskap är tillräcklig. Därför har riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att återkomma med ett lagförslag som innebär att barnäktenskap aldrig erkänns i Sverige. Riksdagen tycker inte heller att nuvarande lagstiftning kring utländska polygama äktenskap är tillräcklig. Det finns i Sverige drygt 150 personer som är gifta med fler än en person. Riksdagen riktade därför även en uppmaning till regeringen om att utreda hur regelverket kan ändras för att säkerställa att månggifte inte erkänns här. Riksdagen sa också nej till övriga motionsförslag om familjerätt som behandlades samtidigt.
	Ny gemensam lag för inrikes och internationell järnvägstrafik (CU12)  En ny gemensam lag för inrikes och internationell järnvägstrafik införs. Tanken är att modernisera reglerna och att anpassa dem så att internationella bestämmelser för järnvägstrafik även gäller inrikes i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen innehåller exempelvis regler för skadeståndsansvar vid resor med tunnelbana eller spårväg och när utomstående skadas till följd av järnvägs-, tunnelbane- eller spårvägstrafik. Den omfattar också regler för vilket ansvar järnvägsföretag, alltså företag som driver trafik på järnväg, har om gods som transporteras skadas eller försenas. Dessutom innehåller lagen regler som ger järnvägsföretag möjlighet att få kostnader för förseningar ersatta av infrastrukturförvaltaren, alltså den aktör som sköter och underhåller järnvägen, om förseningen beror på brister i själva järnvägen. Den nya lagen börjar gälla 1 juli 2018.
	Skrivelse om Internationella valutafondens verksamhet har granskats (FiU22)  Finansutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). Skrivelsen är en följd av ett tillkännagivande 2017 då riksdagen uppmanade regeringen att lämna en särskild skrivelse som redovisar arbetet inom IMF och andra internationella finansiella institutioner där Sverige är medlem. Utskottet välkomnar skrivelsen och håller med regeringen om att det är viktigt att värna ett starkt IMF med tillräckliga resurser för att främja global finansiell stabilitet och att IMF i sin verksamhet tar lärdomar från tidigare finanskriser samt bygger kapacitet för att hantera nya riskområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till 77 förslag i motioner inom området finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor och hänvisar till att det pågår arbete i flera av frågorna som tas upp i motionerna. Motionerna handlar bland annat om hushållens skuldsättning, kontanthantering och betaltjänster samt struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden.
	Regeringen bör arbeta för att minska återfall i brott (JuU16)  Många personer som döms för brott återfaller i kriminalitet efter att de avtjänat sitt straff. Riksdagen tycker därför att regeringen borde arbeta mer för att förebygga återfall i brott. Riksdagen riktar tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde: • Arbeta för att unga gängkriminella ska få möjlighet till bättre anpassade frivårdsinsatser för att förebygga återfall i brott. • Tillsätta en utredning för att utvärdera det återfallsförebyggande arbetet inom Kriminalvården. • Arbeta för att post till intagna kontrolleras av kriminalvårdspersonal i hög utsträckning. Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Svenska ambassader och konsulat ska ge skydd till EU-medborgare och deras familjemedlemmar (JuU28) Medborgare i EU-länder och deras familjemedlemmar ska få rätt till samma konsulära skydd, alltså hjälp från svenska ambassader och konsulat, som svenska medborgare i länder utanför EU. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att svensk lagstiftning ändras och anpassas till bindande EU-regler om att EU-medborgare som vistas i ett land utanför EU, där landet som de är medborgare i inte har ambassader eller konsulat, ska kunna få konsulärt skydd från andra EU-länder. Lagändringarna innebär att EU-medborgare och deras familjemedlemmar, på samma villkor som svenska medborgare, får rätt att ta del av ekonomiskt bistånd och katastrofinsatser från svenska ambassader och konsulat i länder utanför EU. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2018.
	Regeringen bör arbeta för lika villkor och tillsyn inom tandvården i pågående utredning (SoU7)  Riksrevisionen rekommenderar i en rapport att Försäkringskassan får ökade möjligheter till sanktioner och kontroll av det statliga tandvårdsstödet. Regeringen instämmer och håller på att utreda hur Försäkringskassan ska kunna hindra tandvårdsgivare som använder tandvårdsstödet felaktigt från att få tillgång till det elektroniska system som hanterar utbetalningar från stödet. Riksdagen håller med om att Försäkringskassan bör få ökade kontroll- och sanktionsmöjligheter. I den pågående utredningen om att stoppa tandvårdsgivare som missköter sig från ersättningssystemet bör regeringens utgångspunkt vara att lika villkor samt likvärdig tillsyn och uppföljning ska gälla för alla vårdgivare, oavsett driftsform. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, om detta till regeringen. Riksdagens ställningstagande kom när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Kvaliteten på Socialtjänstens yttranden i förundersökningar bör höjas (SoU13)  Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare. • Regeringen borde utreda om det finns ett behov av att socialtjänsten oftare närvarar vid inledande förhör med unga som misstänks för brott. Utskottet menar att det finns större möjligheter till en snabbare utredning om den ungas levnadsomständigheter om socialtjänsten medverkar. • Regeringen borde arbeta för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar om unga håller en hög kvalitet. Yttrandet baseras på en social utredning av personen och används som underlag innan en åklagare tar beslut om att väcka åtal mot en person under 18 år. Förslagen om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/2018 om socialtjänstfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Regeringen bör föreslå enklare biståndsprövning för äldre (SoU14)  Riksdagen anser att äldres delaktighet och självbestämmande i den vardagliga omsorgen behöver öka. En del i detta är att förenkla kommunernas prövning av hjälp och bistånd till äldre. Äldre som bara behöver till exempel trygghetslarm, enklare service eller sociala insatser i mindre omfattning ska inte behöva gå igenom en stor biståndsprövning. Kommunerna ska inte behöva använda mycket tid och resurser till detta. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att så fort som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om förenklad biståndsprövning för äldre. Riksdagens ställningstagande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av frågorna.
	Ersättning till vissa personer som har ändrat könstillhörighet (SoU19)  Personer som har ansökt om att få ändra sin könstillhörighet, under den tid det fanns krav på att de inte skulle ha någon fortplantningsförmåga, ska få ersättning av staten under vissa förutsättningar. Det gäller de som ansökt om ändrad könstillhörighet under 1 juli 1972-30 juni 2013 och fått ansökan beviljad. Kravet på att personer som vill ändra könstillhörighet inte ska ha någon fortplantningsförmåga togs bort den 1 juli 2013. Ersättningen är 225 000 kr per person. Ansökan om ersättning ska göras skriftligen av personen själv och den lämnas till och prövas av Kammarkollegiet. Ansökan ska ha kommit in senast den 1 maj 2020. Det görs också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Vid ansökan om ersättning kommer uppgifter om hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden kopplade till personen som ansökt om denna ersättning att ska vara sekretessbelagda. Uppgiften kan bara lämnas ut om det står klart att inte personen eller någon som är närstående till personen lider men. Sekretessen gäller i högst 70 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar att gälla den 1 maj 2018