Riksda´n 13 maj

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 13 maj • Myndigheter får ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet (CU23) • Förändringar i lagar om tjänstepension och försäkring (FiU40) • Avtal mellan EU och USA om tillsynsregler för försäkring kan tillämpas i Sverige (FiU42) • Kvaliteten i nationalräkenskaperna har granskats (FiU43) • Riksbanken ska få delta i IMF:s finansieringslösning (FiU47) • Ytterligare skyddsåtgärder mot personer som utgör ett säkerhetshot behövs (JuU16) • Polisen och Tullverket bör få bättre förutsättningar inom vissa områden (JuU25) • Sex tillkännagivanden till regeringen om straffrättsliga frågor (JuU26) • Nej till motioner om processrätt (JuU27) • Förändringar i lagar om internationellt samarbete (JuU37) • Förbud mot att sprida bilder från rättegångar (JuU39) • Arbetet i kontrollgruppen för Europol under 2019 (JuU42) • Godkännande av tillfälliga ändringar i presstödet (KU13) • Riksrevisionens årsredovisning för 2019 har granskats (KU17) • Verksamhetsredogörelser från riksdagens nämnder har granskats (KU22) • Sekretesskydd ska gälla för stödförklaringar som lämnats enligt EU:s nya förordning om medborgarinitiativ (KU24) • Regeringen bör undersöka om licensjakten på varg kan utökas (MJU15) • Taket höjs för uppskov med skatt på vinst vid försäljning av privatbostäder (SkU18) • Ändring i skatteavtal med Schweiz (SkU26)
	Myndigheter får ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet (CU23)  Konsumentombudsmannen, Konsumentverket, Finansinspektionen och Läkemedelsverket ska få ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet. Förändringarna är en följd av en ny EU-förordning om samarbete mellan tillsynsmyndigheter på konsumentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Bland annat ska myndigheterna ha rätt att köpa produkter under dold identitet, så kallade testköp, för att upptäcka överträdelser av regler som skyddar konsumenterna. Vidare ska en näringsidkare som bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen på internet, exempelvis genom otillbörlig marknadsföring, kunna bli skyldig att visa ett varningsmeddelande på webbplatsen. Samma skyldighet ska också gälla för en värdtjänstleverantör eller internetleverantör. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.
	Förändringar i lagar om tjänstepension och försäkring (FiU40)  Vissa lagändringar ska göras för att bland annat förtydliga och komplettera genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet, ett EU-direktiv som genomfördes i svensk lag i december 2019. Ändringarna gäller pensionsstiftelser, tjänstepensionsföretag och försäkringsföretag. Lagändringarna innebär också att Solvens II-direktivets genomförande kompletteras på några punkter när det gäller försäkringsföretag. Vidare förtydligas och justeras den associationsrättsliga regleringen i försäkringsrörelselagen i några avseenden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.
	Avtal mellan EU och USA om tillsynsregler för försäkring kan tillämpas i Sverige (FiU42)  Det bilaterala avtalet mellan EU och USA om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring är direkt tillämpligt i Sverige, enligt ett förslag från regeringen. I avtalet, som började gälla i sin helhet 2018, finns bland annat bestämmelser om tillsynsmyndigheternas samarbete, informationsutbyte och olika roller vid global grupptillsyn. Avtalet omfattar också bestämmelser om krav som under vissa förutsättningar inte får ställas på återförsäkringsföretag från avtalsmotparten, EU respektive USA. Återförsäkring innebär att ett försäkringsföretag i sin tur tar ut en försäkring hos en annan försäkringsgivare, ett återförsäkringsföretag. Regeringen föreslår också att det införs upplysningar om avtalet i de svenska lagar som berörs av det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.
	Kvaliteten i nationalräkenskaperna har granskats (FiU43)  Riksrevisionen har granskat nationalräkenskaperna, som innehåller statistik som bland annat ligger till grund för finanspolitiken. I sin rapport konstaterar Riksrevisionen att kvaliteten i nationalräkenskaperna är tillräckligt god, men att några saker bör förbättras. Därför lämnar revisionen rekommendationer till Statistiska centralbyrån, SCB, och till regeringen. Bland annat att SCB löpande bör utvärdera tillförlitligheten i nationalräkenskapernas preliminära utfall av statens skatteintäkter, samt arbeta för att eventuella brister åtgärdas. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen konstaterar att regeringen ställer sig bakom Riksrevisionens rekommendation att statistiken för nationalräkenskaperna bör distribueras direkt från SCB. Riksdagen utgår även från att SCB kommer att ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer när myndigheten sammanställer nationalräkenskaperna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Riksbanken ska få delta i IMF:s finansieringslösning (FiU47)  Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få delta i finansieringen av en avskrivning av Somalias skulder till Internationella valutafonden (IMF). Beslutet innebär att Riksbanken godkänner att IMF använder 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) som finns i interna reservkonton hos IMF. SDR är IMF:s särskilda valutaenhet, och 1,6 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 21 miljoner kronor. Alla medlemsländer som deltar måste ge sitt godkännande. Somalia har under lång tid legat efter med ränte- och skuldbetalningar till IMF. Det har i sin tur lett till att landet har haft svårt att få nya lån eller bistånd i olika former. En skuldavskrivning skulle hjälpa Somalias ekonomiska utveckling.
	Ytterligare skyddsåtgärder mot personer som utgör ett säkerhetshot behövs (JuU16)  För närvarande finns ett antal individer kvar i konfliktområdet i Syrien och Irak som har rest från Sverige för att ansluta sig till terrorklassade organisationer. Vad som händer med dessa individer framöver kommer troligen att ha en inverkan på hotet mot Sverige och Europa. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll och utvecklingen av den internationella terrorismen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Enligt riksdagen ska utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt om de av någon anledning inte kan utvisas. Riksdagen anser att en ny utredning bör se över ytterligare åtgärder för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att skyndsamt tillsätta en sådan utredning.
	Polisen och Tullverket bör få bättre förutsättningar inom vissa områden (JuU25)  Riksdagen riktade fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området polisfrågor: • Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag på hur polisens verksamhet ytterligare kan renodlas så att polisen kan använda sin tid så effektivt som möjligt. • Regeringen bör skyndsamt återkomma med ett lagförslag om att avskaffa kravet på danstillstånd, vilket i dag handläggs av polisen. Lagförslaget bör kunna börja gälla när coronapandemin är över. • Regeringen bör genomföra fler åtgärder för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism, exempelvis genom att införa en egen brottskod för detta. • Regeringen bör ge Tullverket i uppdrag att intensifiera sitt arbete mot organiserad brottslighet. Tullverket bör också få ökade befogenheter att stoppa och kvarhålla gods och personer. Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden.
	Sex tillkännagivanden till regeringen om straffrättsliga frågor (JuU26)  Riksdagen riktade sex uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. I korthet handlar förslagen om följande frågor: • Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett lagförslag som kriminaliserar att uppmana, instruera eller på annat sätt hjälpa någon att begå självmord. • Minimistraffet för våldtäkt av normalgraden bör höjas till fängelse i tre år. • Regeringen bör skyndsamt lämna ett förslag om en ny särskild brottsrubricering för inbrottsstöld med minimistraff fängelse i ett år. • Minimistraffet för grov stöld bör skärpas till fängelse i ett år. • Straffet för övergrepp i rättssak bör skärpas. • Som en åtgärd mot grov organiserad brottslighet bör regeringen återkomma med ett förslag om vistelseförbud. Riksdagens tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 190 motioner om straffrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej övriga motioner, i första hand med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.
	Nej till motioner om processrätt (JuU27)  Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 inom området processrätt, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, tvångsmedel under förundersökning, häktning, domstolarnas självständighet, jourdomstolar och snabbare lagföring.
	Förändringar i lagar om internationellt samarbete (JuU37)  Den 1 juli 2020 börjar nya regler gälla som ger Kriminalvården större möjligheter att arbeta med kontroll- och stödåtgärder till personer som är villkorligt frigivna. Regeringen anser att reglerna så långt som möjligt ska vara lika oavsett om det rör sig om en utländsk eller svensk dom och föreslår därför följdändringar i tre lagar om internationellt samarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.
	Förbud mot att sprida bilder från rättegångar (JuU39)  I dag är det förbjudet att fotografera under rättegångar men det finns inget förbud mot att sprida de bilder som ändå kan ha tagits. Regeringen har föreslagit en lagändring som gör det förbjudet även att sprida bilder från rättegångar. Förbudet syftar främst till att rättegångar ska kunna hållas under ordnade former och att personer ska kunna känna sig trygga i rättssalen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.
	Arbetet i kontrollgruppen för Europol under 2019 (JuU42)  Riksdagen har behandlat en redogörelse för arbetet inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationen under 2019. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en kontrollgrupp bestående av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Under 2019 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, budget och fleråriga programdokument, tillsynen av polisbyråns behandling av personuppgifter samt om kontrollgruppens interna arbetsordning. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Godkännande av tillfälliga ändringar i presstödet (KU13)  Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i presstödet för att minska de ekonomiska konsekvenserna för medierna i samband med utbrottet av coronaviruset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att riksdagen godkänner regeringens förslag om att beslutade driftsstöd till tidningsföretag för 2020 ska kunna betalas ut i förskott och att kravet på en dagstidning att ha viss andel eget redaktionellt innehåll slopas tillfälligt under en period under 2020.
	Riksrevisionens årsredovisning för 2019 har granskats (KU17)  Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2019. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden. Riksdagen välkomnade det arbete som Riksrevisionen gjort för att förbättra exempelvis effektivitetsgranskningar och kvalitetssäkring samt framhöll värdet av att myndigheten arbetar med värdegrundsfrågor. Riksdagen välkomnade också att Riksrevisionen har minskat riskvärdet när det gäller att göra prognoser över användningen av förvaltningsanslaget. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Verksamhetsredogörelser från riksdagens nämnder har granskats (KU22)  Riksdagen har granskat verksamhetsredogörelser för 2019 från riksdagens åtta nämndmyndigheter. Det är redogörelser från Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden), Partibidragsnämnden, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Riksdagens överklagandenämnd, Statsrådsarvodesnämnden och Valprövningsnämnden. Verksamhetsredogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal samt övriga kostnader. De innehåller även information om arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och beslut som fattades under året. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Sekretesskydd ska gälla för stödförklaringar som lämnats enligt EU:s nya förordning om medborgarinitiativ (KU24)  Medborgarinitiativ är ett sätt för EU-medborgare att påverka genom att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagförslag. För att skydda de personer som skriver under ett medborgarinitiativ ska uppgifter om deras personliga förhållanden omfattas av sekretess, om det inte står klart av uppgifterna kan röjas utan att de som uppgifterna rör lider men. Sekretessen ska gälla i högst 70 år. Bestämmelsen om sekretess gäller stödförklaringar som lämnats enligt 2011 års EU-förordning. Regeringen föreslår nu en lagändring som innebär att samma sekretesskydd ska gälla för stödförklaringar som har lämnats enligt den nya EU-förordningen som började gälla den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2020.
	Regeringen bör undersöka om licensjakten på varg kan utökas (MJU15)  Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas. Riksdagens tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade drygt 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, jakt på säl, rovdjurspolitik, allemansrätten samt skyddad skog och mark.
	Taket höjs för uppskov med skatt på vinst vid försäljning av privatbostäder (SkU18)  En person som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. Nu har regeringen föreslagit att taket för det maximala uppskovsbeloppet höjs från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för försäljningar av privatbostäder som görs efter den 30 juni 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.
	Ändring i skatteavtal med Schweiz (SkU26)  Sedan 1965 finns ett skatteavtal mellan Sverige och Schweiz för att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. Inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) har ett projekt bedrivits för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det så kallade BEPS-projektet. Till följd av arbetet i BEPS-projektet föreslår regeringen att det införs nya minimistandarder i skatteavtalet. Regeringen föreslår också en ny bestämmelse som ska förhindra avtalsmissbruk och ändrade bestämmelser om tvistlösning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya bestämmelserna ska börja gälla