Inlägg
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 9 december
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
Reglerna om kapitaltäckning ska anpassas till nya EU-bestämmelser (FiU37) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna om kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna innebär att svensk rätt anpassas till nya EU-bestämmelser på området. Merparten av lagändringarna ska börja gälla den 29 december 2020. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingskreditinstitut. Det med tanke på institutens särskilda verksamhet, affärsmodell och ändamål med sin kreditgivning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Drygt 71 miljarder till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1) Drygt 71 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Mest pengar, cirka 42 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Cirka 18 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen godkände också att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden inom utgiftsområdet som motsvarar cirka 91,7 miljarder kronor. Vidare godkände riksdagen investeringsplanerna för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Riksdagen gav också regeringen rätt att tillsvidare och under vissa förutsättningar exportera flygplanet JAS 39 C/D Gripen. Riksdagen sa samtidigt nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 på området, bland annat alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
56,4 miljarder till rättsväsendet (JuU1) Cirka 56,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 30,5 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 10,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 6,4 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa därmed också nej till alternativa budgetförslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Utskick av Riksdagsförvaltningens författningssamling upphör (KU12) Riksdagsförvaltningens författningssamling, RFS, ska inte längre skickas ut till riksdagsledamöterna i tryckt form enligt ett förslag från riksdagsstyrelsen. RFS innehåller författningar som Riksdagsförvaltningen eller någon annan förvaltningsmyndighet under riksdagen än Riksbanken och Riksrevisionen har beslutat om. Anledningen till förändringen är bland annat att RFS från och med november 2020 kommer att publiceras på riksdagens webbplats och webbplatsen lagrummet.se. Förändringen görs i författningssamlingslagen. Riksdagsstyrelsen föreslår även några språkliga förändringar i samma lag. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
17,8 miljarder till kultur, medier, trossamfund och fritid för år 2021 (KrU1) Riksdagen sa ja till att 17,8 miljarder kronor går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget för år 2021, enligt regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Mest pengar inom områdets anslag går till folkbildning, drygt 4,5 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,7 miljarder till regional kulturverksamhet. Vidare får de statliga bolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio drygt 5 miljarder kronor, 3 miljarder kronor respektive 454 miljoner kronor fördelade från det så kallade public service-kontot. Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat ekonomiska bemyndiganden och en ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst som börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa nej till 30 förslag och framförallt alternativa budgetförslag på området i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är en del av steg två i beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Flerbarnstillägget i barnbidraget har granskats (SfU9) Riksrevisionen har granskat träffsäkerheten och kostnadseffektiviteten i barnbidragets flerbarnstillägg. I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över flerbarnstillägget för att bland annat förbättra den ekonomiska familjepolitikens fördelningsmässiga förmåga att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen anser att rapporten ger viktig kunskap om flerbarnstilläggets effekter men håller med regeringen om att behovet av en översyn tillgodoses av den pågående utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd som även omfattar en översyn av flerbarnstillägget. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Regeringen bör ta helhetsgrepp om återgång i arbete för den som nekats sjukpenning (SfU10) Riksrevisionen har granskat om processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning fungerar effektivt. Bland annat gjorde revisionen iakttagelserna att det finns brister i rutinerna hos de arbetsgivare som granskats och att övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen inte fungerar effektivt. Mot bakgrund av det har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Regeringen instämmer i iakttagelserna och rekommendationerna och det gör även riksdagen. Dock anser riksdagen även att regeringen snarast behöver ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgången i arbete för den som nekats sjukpenning. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen lade också Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Riksdagen vill förlänga ersättningsperioden till riskgrupper (SfU11) Ersättningsperioden till riskgrupper med anledning av coronaviruset bör förlängas 90 dagar och kunna betalas ut till och med mars 2021. Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag som möjliggör en förlängd ersättningsperiod. De individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp om de smittas av covid-19 kan söka ersättning under perioden 1 juli till 31 december 2020. Ersättningarna i fråga är viss sjukpenning i förebyggande syfte, viss smittbärarpenning och viss tillfällig föräldrapenning. Riksdagen anser att ersättning till riskgrupper ska kunna betalas ut för ytterligare högst 90 dagar, och med totalt 274 dagar under perioden den 1 juli 2020 till 31 mars 2021. Enligt riksdagen är det ytterst viktigt att det inte uppstår ett glapp i utbetalningen av ersättning till riskgrupper mellan två ersättningsperioder. Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslaget till riksdagsbeslut. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Riksdagen motsätter sig sänkta försörjningskrav för permanent uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen (SfU12) Justitiedepartementet har föreslagit att kraven på försörjningsförmåga för att få permanent uppehållstillstånd i vissa fall ska sänkas tillfälligt. För att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige enligt den så kallade tillfälliga lagen krävs idag att personen ska ha en anställning som varar i minst två år. Justitiedepartementets förslag till förordningsändring innebär att en tidsbegränsad anställning som är avsedd att vara under minst ett år räcker för ett permanent uppehållstillstånd. Förändringen kan göras utan beslut i riksdagen, men riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att inte genomföra förändringen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Vaccination mot covid-19 ska ingå i nationella vaccinationsregistret (SoU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att lagen om register över nationella vaccinationsprogram även ska innehålla vaccinationer mot sjukdomen covid-19. I förslaget ingår också att den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen mot covid-19 även ska lämna uppgift om vaccinationens dosnummer till registret. Andra bestämmelser handlar om vilka uppgifter som ska lämnas till registret, hur dessa får behandlas i registret och vem som ska lämna uppgifterna. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Fortsatta smittskyddsåtgärder på restauranger och barer (SoU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang eller bar, har ansvar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset. Eftersom spridningen av coronaviruset fortsätter ska lagens giltighetstid förlängas till den 31 maj 2021. Lagen ska fortsätta att gälla för vissa ärenden eller mål i domstol trots att den har upphört den 31 maj, om ärendet eller målet har inletts dessförinnan. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Svenska deltagandet i militär insats i Afghanistan förlängs (UFöU1) Sveriges deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 50 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med Sveriges insats är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka deras förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Svenska deltagandet i militär insats i Irak förlängs (UFöU2) Sveriges deltagande i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det övergripande målet med Sveriges insats är att stärka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Svenska deltagandet i FN-insatsen i Mali förlängs (UFöU3) Sveriges deltagande i den pågående FN-insatsen i Mali ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska väpnade styrkan ska normalt bestå av cirka 220 personer men ska tillfälligt kunna förstärkas till högst 470 personer. Deltagandet gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med Sveriges insats är att bidra till att förbättra säkerheten och den långsiktiga stabiliteten i Mali. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Riksrevisionen granskade lärosätens holdingbolag (UbU6) Riksrevisionen har granskat holdingbolag vid Sveriges universitet och högskolor. De tycker att regeringen inte gett lärosätena tillräckliga förutsättningar för en aktiv och professionell förvaltning av bolagen. Riksrevisionen föreslår bland annat att regeringen ska göra det mer tydligt vilka verksamheter som kan ägas av holdingbolagen och hur deras rapporter ska utvecklas. De granskade lärosätena föreslås också utveckla sina bolags arbete, uppföljningar och styrning. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Regeringen håller i stort med om granskningens iakttagelser och analys, och tänker bland annat förbättra redovisningen till riksdagen om holdingbolagens verksamhet. Riksdagen välkomnar regeringens initiativ. Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Holdingbolagen är aktiebolag som verkar genom att äga, förvalta och sälja andelar i andra bolag. Lärosätenas holdingbolag ska bidra till att forskningsresultat och innovationer kommersialiseras så att de kommer till nytta i samhället. I dag finns 18 holdingbolag som förvaltas av olika lärosäten i Sverige. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar