Riksda´n 2 december

 

	2 december 2020
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 2 december • 5,5 miljarder till bostadsförsörjning och byggande (CU1) • Revision av det elektroniska rapporteringsformatet för års- och koncernredovisningar (CU4) • Möjligt att hålla digitala bolags- och föreningsstämmor även under 2021 (CU5) • 15,9 miljarder till riksdagen, regeringen och länsstyrelserna (KU1) • Regeringen bör skyndsamt åtgärda problemet med export av miljöbilar (MJU3) • Nya regler för handel med vissa utsläpp av växthusgaser (MJU4) • Nya regler för skyddsjakt på varg (MJU5) • 12,4 miljarder till skatt, tull och exekution (SkU1) • Omvänd skattskyldighet för moms ska införas vid viss handel (SkU7) • Skatten på drivmedel påverkas inte av BNP-utvecklingen under 2021 (SkU13) • Sänkt skatt på inkomster och förlängd period med expertskatt (SkU14) • Gratis vaccinering mot pneumokocker för äldre och riskgrupper (SoU11)
	5,5 miljarder till bostadsförsörjning och byggande (CU1)  Drygt 5,5 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar, 3,1 miljarder kronor, går till investeringsstöd för att ordna hyresbostäder och bostäder för studerande. Cirka 900 miljoner kronor går till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer och Lantmäteriet får cirka 700 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till 15 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Revision av det elektroniska rapporteringsformatet för års- och koncernredovisningar (CU4)  EU:s så kallade öppenhetsdirektiv slår fast att vissa noterade företag ska upprätta års- och koncernredovisningar i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Det enhetliga formatet regleras närmare i EU-kommissionens Esef-förordning. Förordningen är bindande och ska tillämpas på redovisningar som gäller det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2020 eller senare. Nu har regeringen föreslagit följdändringar i svenska lagar som innebär att revisionsberättelsen för de företag som berörs ska innehålla information om huruvida års- och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Esef-förordningens krav på enhetligt format. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.
	Möjligt att hålla digitala bolags- och föreningsstämmor även under 2021 (CU5)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förlänga den tillfälliga lagen som gör det möjligt att hålla bolags- och föreningsstämmor utan att delta fysiskt. Bestämmelserna innebär att en stämma kan hållas antingen digitalt i kombination med poströstning eller genom att aktieägare och medlemmar deltar enbart genom poströstning. Eftersom coronapandemin gör att det inte går att förutse när stämmor kan hållas i normal ordning, förlängs den tillfälliga lagens giltighetstid till den 31 december 2021.
	15,9 miljarder till riksdagen, regeringen och länsstyrelserna (KU1)  Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för år 2021 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,9 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Förslaget bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa vidare ja till en investeringsplan för riksdagens fastigheter och till att JO får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. När det gäller presstödet sa riksdagen ja till att stödskalan för distributionsstöd slopas och att stödnivån höjs till 20 öre per exemplar. Riksdagen godkände att Datainspektionen ska byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Lagändringarna om detta börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat organisationen av Regeringskansliet och utrikesförvaltningen. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Regeringen bör skyndsamt åtgärda problemet med export av miljöbilar (MJU3)  Riksdagen uppmanade genom ett tillkännagivande regeringen att skyndsamt åtgärda problemet med export av miljöbilar. Enligt riksdagen är det ett allvarligt problem att subventionerade klimatbonusbilar exporteras utomlands. Förslaget om tillkännagivande kom i motioner i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar, alltså personbilar med vissa miljöegenskaper. Riksrevisionen konstaterar i rapporten att det i stor utsträckning saknas konsekvensanalyser både av miljöeffekter och samhällsekonomi inför beslut om nya eller förändrade styrmedel som ska öka andelen miljöbilar. Den övergripande slutsatsen är att styrmedlen för köp och ägande av miljöbilar framstår som kostsamma i jämförelse med andra åtgärder som används för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp, och att de har införts utan att regeringen tagit fram samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Nya regler för handel med vissa utsläpp av växthusgaser (MJU4)  EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Den 1 januari 2021 går systemet in i den fjärde så kallade handelsperioden. Ett antal nya bestämmelser börjar då att gälla. Regeringen föreslår dels att en ny lag om vissa utsläpp av växthusgaser ersätter lagen om handel med utsläppsrätter, dels vissa ändringar i miljöbalken. De föreslagna bestämmelserna syftar till att anpassa svensk lagstiftning inför den fjärde handelsperioden som inleds inom kort. De föreslagna bestämmelserna syftar även till att skapa ett tydligare och mer lättillämpat regelverk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.
	Nya regler för skyddsjakt på varg (MJU5)  Riksdagen vill att regeringen ska se över och föreslå nya bestämmelser för skyddsjakt på varg och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att • ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram nya rekommendationer för skyddsjakt på varg som gör det möjligt att fatta beslut om skyddsjakt på ett helt revir • göra det tryggare, enklare och snabbare för personer att ansöka om skyddsjakt • se över sekretessbestämmelserna i samband med skyddsjakt och licensjakt • se till att staten tar ett större ansvar för skyddsjakt • utreda förutsättningarna för att bekosta utbildning av certifierade besiktningshundar genom viltskadeanslaget. Förslaget om tillkännagivanden är ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram ett förslag till riksdagsbeslut.
	12,4 miljarder till skatt, tull och exekution (SkU1)  Cirka 12,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar, cirka 8 miljarder går till Skatteverket. Cirka 2,3 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag, samt en motion om Kronofogdemyndighetens verksamhet från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
	Omvänd skattskyldighet för moms ska införas vid viss handel (SkU7)  Omvänd skattskyldighet för moms ska införas vid nationell handel med bland annat mobiltelefoner. I de fallen ska köparen vara skyldig att redovisa och betala utgående moms på varan i stället för säljaren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den omvända skattskyldigheten ska bara gälla om fakturan överstiger 100 000 kronor. De nya reglerna gäller inte försäljning till privatpersoner. Syftet med ändringen är att förhindra omfattande momsbedrägerier som leder till stora skattebortfall. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021.
	Skatten på drivmedel påverkas inte av BNP-utvecklingen under 2021 (SkU13)  Den årliga BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel pausas under 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska motverka ökade priser på bensin och diesel som kan uppstå till följd av större inblandning av biodrivmedel inom reduktionsplikten. Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste blanda i en viss andel biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel är drivmedel som framställts av förnybar råvara och som för närvarande är dyrare än andra drivmedel. Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel som bensin och diesel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte med hänsyn till utvecklingen av bruttonationalprodukten, BNP. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.
	Sänkt skatt på inkomster och förlängd period med expertskatt (SkU14)  Skatten ska sänkas för alla som har en inkomst på över 40 000 kronor per år från exempelvis arbete, sjukförsäkringsförmåner och pension. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att skatten sänks med upp till 1 500 kronor per person och år 2021. Full skattesänkning med 1 500 kronor ges till dem som har en inkomst på minst 240 000 kronor per år, eller 20 000 kronor per månad, vilket ungefär motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Under 2022 och 2023 ska skattesänkningen öka. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att förlänga perioden för så kallad expertskatt från tre år till fem år. Expertskatt är en skattelättnad som gäller experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.
	Gratis vaccinering mot pneumokocker för äldre och riskgrupper (SoU11)  Personer som är 75 år och äldre samt personer som tillhör en medicinsk riskgrupp bör få gratis vaccination mot pneumokocker. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att se till att alla regioner kan erbjuda det. Pneumokocker är en typ av bakterier som kan orsaka flera sjukdomar, bland annat lunginflammation och hjärnhinneinflammation. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som är över 65 år eller tillhör vissa riskgrupper vaccinerar sig mot pneumokocker. Regionerna beslutar själva om de ska följa dessa rekommendationer och om vaccinationen ska vara gratis. Riksdagen tycker att vaccinationerna ska vara gratis i hela landet för personer som är 75 år och äldre samt för personer som tillhör en medicinsk riskgrupp. Beslutet om tillkännagivande bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det innebär att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller motion från någon riksdagsledamot.