Inlägg
| ||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 17 december
| ||||||||||||||||||
17,5 miljarder till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) Cirka 17,5 miljarder kronor ut statens budget för år 2021 ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, 14,1 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Cirka 760 miljoner kronor går till Statens servicecenter och Finansinspektionen får cirka 655 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa också ja till förslagen om bemyndiganden, investeringsplaner och ett nytt övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystem. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||
153,5 miljarder i allmänna bidrag till kommuner (FiU3) Cirka 153,5 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, drygt 148,5 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||
165 miljoner kronor till utgiftsområdet statsskuldsräntor (FiU4) Cirka 165 miljoner kronor ur statens budget för 2021 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor. Mest pengar, cirka 145 miljoner kronor, går till Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Pengar går också till räntor på statsskulden och till oförutsedda utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||
45 miljarder till EU-avgiften (FiU5) Cirka 45 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||
Sverige ska genomföra FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling (FiU28) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för Sveriges genomförande av FN:s så kallade Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan är en handlingsplan med mål och delmål för att skapa ett hållbart samhälle för alla människor, planeten och välståndet. Det svenska målet lyder att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför. Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att lämna en skrivelse till riksdagen vartannat år om hur arbetet går med att genomföra Agenda 2030. Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandling av motioner. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i följdmotioner och motioner inom området från allmänna motionstiden 2020. | ||||||||||||||||||
9,3 miljarder till migrationsområdet (SfU4) Cirka 9,3 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Mest pengar, cirka 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och drygt 2,8 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 770 miljoner kronor. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||
102 miljarder till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1) Cirka 102 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar, cirka 32 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmåner. Cirka 24,5 miljarder kronor går till statlig assistansersättning och området folkhälsa och sjukvård får cirka 16,8 miljarder kronor. I utgiftsområdet ryms också anslag till myndigheter, bland annat Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Det med den ändringen att riksdagen ger regeringen befogenhet att för 2021 besluta att Folkhälsomyndigheten får öka upplåningen i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar. Lånen får uppgå till 4,5 miljarder kronor inklusive tidigare lån, vilket är 2,5 miljarder kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||
En ny pandemilag behövs (SoU18) En tillfällig lag som ger möjlighet till mer träffsäkra åtgärder behövs för att begränsa spridningen av covid-19. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag till en tillfällig lag. Den ska reglera hur människor får samlas vid en epidemi eller pandemi, hur nedstängningar av verksamheter får ske och att kompensation ska ges till de verksamheter som berörs. Enligt riksdagen ska lagen börja gälla senast under första kvartalet 2021. Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion | ||||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar