Riksda´n 15 december

 

till mig

Kan du inte läsa detta mejl korrekt, klicka här 15 december 2020 Beslut i korthet   Riksdagsbeslut 15 december • 7,8 miljarder till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1) • EU-förslag om minimilöner hotar den svenska modellen (AU6) • Ja till regeringens förslag om totalförsvaret under 2021–2025 (FöU4) • 22,6 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) • 4,2 miljarder till regional utveckling (NU2) • 37,7 miljarder till ekonomisk trygghet för äldre (SfU2) • 104 miljarder till ekonomisk trygghet till familjer och barn (SfU3) • 73,9 miljarder till kommunikationer (TU1) • Sverige bör uttala en Nato-option (UFöU4) 7,8 miljarder till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)  Cirka 7,8 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till området jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 6,2 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden, det vill säga befogenhet för regeringen att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. EU-förslag om minimilöner hotar den svenska modellen (AU6)  EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till EU-lag som innehåller ett ramverk för minimilöner i EU. Riksdagen har prövat lagförslaget enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Riksdagen framhåller att EU-fördraget är tydligt med att det är medlemsländerna själva som sköter frågor om löneförhållanden och att EU inte har befogenhet att lagstifta på området. Kommissionens förslag innebär ett verkligt hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen eftersom både lönerna i Sverige och den svenska kollektivavtalsmodellen kommer att kunna prövas av EU-domstolen. Riksdagens uppfattning är att åtgärder som rör lönebildning sköts bäst på nationell nivå, eftersom förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan de olika EU-länderna. Det finns inget mervärde i att vidta åtgärder på EU-nivå när det gäller lönebildning. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och avser att lämna synpunkter i ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner. Ja till regeringens förslag om totalförsvaret under 2021–2025 (FöU4)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om • ett övergripande mål för totalförsvaret • nya mål för det militära och civila försvaret • inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation • förändringar i Försvarsmaktens grundorganisation, vilket bland annat innebär att ett antal regementen återinrättas • lagändringar med anledning av namnbyte på Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en utredning som får i uppgift att lämna förslag om hur en modern civilplikt ska se ut. 22,6 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)  Cirka 22,6 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, cirka 7,2 miljarder kronor och cirka 5,3 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur det särskilda kontot under Samefonden får användas. Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland dessa alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 4,2 miljarder till regional utveckling (NU2)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 4,2 miljarder kronor för år 2021. I den summan ingår även pengar från EU till regionalpolitiska satsningar. Störst del av utgifterna går till Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2014–2020 samt till regionala tillväxtåtgärder. Dessa två områden får cirka 1,8 miljarder kronor vardera. Cirka 400 miljoner går till transportbidrag och 150 miljoner till Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning för perioden 2014–2020. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 37,7 miljarder till ekonomisk trygghet för äldre (SfU2)  Cirka 37,7 miljarder kronor ur statens budget för 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. 14,1 miljarder ska användas till garantipension till ålderspension, 9,3 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10,3 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Knappt 2 miljarder går till den nya förmånen inkomstpensionstillägg. Pensionsmyndigheten får 778 miljoner kronor i anslag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i olika budgetmotioner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa förmånen inkomstpensionstillägg, från och med den 1 februari 2021. Riksdagen sa också ja till förslag som regeringen lämnat om fortsatt utbetalning av garantipension för vissa personer bosatta inom EES-området, Schweiz samt Storbritannien. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 104 miljarder till ekonomisk trygghet till familjer och barn (SfU3)  Knappt 104 miljarder kronor ur statens budget 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, 47,6 miljarder kronor. Cirka 33,7 miljarder kronor går till barnbidrag och 8 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i olika budgetmotioner. Riksdagen sa också ja till förslag från regeringen om att beloppen som betalas ut i underhållsstöd ska höjas. Beloppen höjs för underhållsstöd från och med juli 2021. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen. 73,9 miljarder till kommunikationer (TU1)  Cirka 73,9 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Mest pengar, cirka 30,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 28 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen. Riksdagen sa ockå ja till regeringens förslag om exempelvis låneramar och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen. Sverige bör uttala en Nato-option (UFöU4)  Sverige bör, likt Finland, uttala en Nato-option för att stärka det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Nato-optionen innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato och noggrant ger akt på förändringar i den internationella säkerhetspolitiska miljön. Förslaget om tillkännagivande kom i motioner när riksdagen behandlade de säkerhetspolitiska delarna i regeringens förslag om försvarspolitisk inriktning. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner, bland annat ett nittiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Anledningen är bland annat regeringens bedömningar och ställningstaganden. Motionerna handlar till exempel om övergripande säkerhetspolitiska bedömningar, säkerhetspolitiska samarbeten, internationella militära insatser och massförstörelsevapen.