Norrbottens-Kuriren i går

 

Debatt KD och L vilseleder

Publicerad 6 augusti 2026, kl 06.35

Harald Nordlund.Foto: Privat bild

Staten har ett omfattande ansvar för den normativa och ekonomiska styrningen av sjukvården medan regionerna har huvudansvaret för genomförandet.Nästan dagligen kan vi läsa om missnöje, som bottnar i kvalitets- och kvantitetsskillnader mellan landsdelar. Ansvaret för att undanröja dessa brister åvilar staten. Vad vi ser är ett totalt misslyckande från statens sida, skriver Harald Nordlund.

Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Uppdelningen av ansvaret är tydligt. Staten har ett omfattande ansvar för den normativa och ekonomiska styrningen av sjukvården medan regionerna har huvudansvaret för genomförandet.

Styrningen av sjukvården sker främst inom ramen för Hälso- och sjukvårdslagen. Andra verktyg utgörs av Patientsäkerhetslagen, förordningar, statsbidrag och ekonomiska styrmedel. Regionernas ansvar handlar om att organisera vården i den egna regionen, svara för den dagliga driften och fördela tillgängliga resurser.

Inom skolan gäller på motsvarande sätt att staten har ett mycket omfattande ansvar för att styra, även om kommunerna och enskilda huvudmän ansvarar för den dagliga verksamheten. Man brukar tala om att staten styr genom lagstiftning, ekonomi, tillsyn och kunskapsstyrning. Kommunernas ansvar omfattar, i första hand, att driva skolorna, det vill säga, anställa personal, fördela resurserna och organisera verksamheten. Utifrån gällande lagstiftning kan sålunda konstateras att staten har ett övergripande ansvar för styrningen av sjukvården och skolan.

Nästan dagligen kan vi läsa om missnöje, som bottnar i kvalitets- och kvantitetsskillnader mellan landsdelar. Ansvaret för att undanröja dessa brister åvilar alltså staten. Vad vi ser är ett totalt misslyckande från statens sida.
Hur vill då de olika partierna lösa problemet, det problem, som har rubriken statligt misslyckande? Jo, se och häpna. Två partier, Liberalerna och Kristdemokraterna, vill att staten, som misslyckats, ska ges utökat ansvar och Socialdemokraterna har uttryckt att statens styrning måste förbättras.

Liberalerna och Kristdemokraterna har bestämt sig för att göra denna fråga till den viktigaste i valrörelsen. Den argumentation man använder leder till slutsatsen att all offentlig verksamhet, skulle bli jämlik över landet om staten fick totalansvaret.
Att alltid åberopa organisatoriska förändringar, som lösningar på problem inom offentlig verksamhet, är i sig tecken på oförmåga och ovilja, hos en del politiker, att se och ta itu med de verkliga problemen.

Lösningen på problemet, bristen på styrning inom offentlig verksamhet, är att se till att vad som anges i lagstiftningen får genomslag i verkligheten. Viktigt är att vi inte tar Kristdemokraternas och Liberalernas diffusa förordande av förstatligande av sjukvården och skolan på allvar.