Haralds samhällsbrev 28 Emotik som skolämne

 Haralds samhällsbrev nr 28

Jag heter Harald Nordlund och har under större delen av mitt liv engagerat mig i samhällsfrågor som kommunpolitiker, riksdagsledamot, skribent och samhällsdebattör             

      

Socialliberala perspektiv på demokrati, politik och vardagsnära samhällsfrågor.

Emotik som skolämne

”Vi måste satsa på förbyggande insatser”, anger de politiska partierna

som recept mot den brist, som kan benämnas låg livskompetens. Frågar

man vad som avses med förebyggande insatser exemplifierar de med

inrättande av fler fritidsgårdar för ungdomar. Ibland sägs: ”vi måste

skapa meningsfull fritid för barn och unga.” När en ung människa visar tecken på avvikande beteende, sätt in resurser.

Fritidsgårdar är viktiga för tillskapande av meningsfull sysselsättning och

även för upplysning om vilka som är bra normer och vilka som är dåliga.

Vad dock våra politiker inte tycks vilja tala om är, just det, bristen på

livskompetens och emotionella färdigheter.

De ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper oss att förstå. Men de

bilder som regelbundet förmedlas till oss visar att någonting mer

behövs. Vi tycks behöva, någonting som det talas allt mer om, en

livskompetens. Vi behöver ökad livskunskap. Livskunskap är enligt

WHO ”en förmåga att på ett ändamålsenligt sätt möta och hantera

vardagslivets olika krav och utmaningar”.

Den arena, som måste anses naturlig för denna träning och

kunskapsinhämtning är skolan, enär emotionella färdigheter även

underlättar lärandet i andra ämnen.

* Vuxna måste ge barn och ungdomar handledning i socialt och

emotionellt lärande

* Sjuttio procent av kommunikationen mellan människor anses ske med

det emotionella språket.

* Många barn har aldrig fått lära sig vad impulskontroll är och det

påverkar deras förmåga att hantera olika livssituationer.

* Det finns i dag ingen systematisk utbildning i skolan om socialt och

emotionellt lärande.

* Om man på ett tidigt stadium redan i förskolan ger barn undervisning i

emotionell förmåga kunde kanske ungdomsbrottsligheten minska.

* Det borde finnas ett eget skolämne, Emotik.

* Mobbning måste betecknas som ett symtom på misslyckat emotionellt

lärande.

* Brister i emotionell förmåga hämmar det intellektuella lärandet

Vilka tecken finns då på de bristerna? Tecknen är många. Inlärandet i

svensk skola har försämrats (det inlärande, som mäts i PISA-rapporten).

Rapporterna om att det inte råder ordning i klassrummen är många.

Mobbning är ett stort problem. Meetoo - rörelsen har blottlagt brister i

social kompetens och inlevelseförmåga. Kännande eller emotion ser vi i

mimik och kroppsligt beteende. Skolan undervisar i minst tre verbala

språk, men ingen undervisning finns i det emotionella språket.

Läroämnet emotik bör införas i skolan. Lektioner kan omfatta träning av

emotionellt språk, impulskontroll och etik och moral

Det finns starka bevis för att socialt och emotionellt lärande förbättrar

skolprestationerna. Det finns studier, som visar att träning, under

barnaåren, som stärker förmågan till självkontroll, har ett tydligt

samband med god hälsa och mindre användning av droger senare i livet

(främst Dunedinstudien i vilken över tusen barn i staden Dunedin följdes

upp till drygt trettioårsåldern)

Argumenten för att införa ett skolämne Emotik är många och starka.

Emotionella färdigheter underlättar intellektuellt lärande. Omvänt kan

med fog antas att försämringar av skolresultat och resultat av IQ-

mätningar har ett samband med brister i emotionella färdigheter.

(Vill du stödja mitt skrivande? Haralds Samhällsbrev är i första hand gratis. Om du någon gång vill bidra med en valfri summa via Swish blir jag glad. Ex.: 1 kr/mån. (Swish: 076-016 32 44)