Emotik, en förutsättning för övrigt lärande

 

Gör Emotik till ett ämne i skolan

De ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper oss att förstå. Men de bilder som regelbundet förmedlas till oss visar att någonting mer behövs. Vi tycks behöva, någonting som det talas allt mer om, en livskompetens. Vi behöver ökad livskunskap. Livskunskap är enligt WHO ”en förmåga att på ett ändamålsenligt sätt möta och hantera vardagslivets olika krav och utmaningar”.

Carl-Gerhard Gottfries och Sven-Olof Olsson har i boken ”Emotik – emotionellt lärande i skolan” förklarat varför skolan behöver arbeta med emotionell utveckling för barn och ungdomar.

I sammanfattning är Gottfries och Olssons budskap:

* Vuxna måste ge barn och ungdomar handledning i socialt och

emotionellt lärande

* Sjuttio procent av kommunikationen mellan människor anses ske med det emotionella språket.

* Många barn har aldrig fått lära sig vad impulskontroll är och det påverkar deras förmåga att hantera olika livssituationer.

* Det finns i dag ingen systematisk utbildning i skolan om socialt och emotionellt lärande.

* Om man på ett tidigt stadium redan i förskolan ger barn undervisning i emotionell förmåga kunde kanske ungdomsbrottsligheten minska.

* Det borde finnas ett eget skolämne, Emotik.

* Mobbning måste betecknas som ett symtom på misslyckat emotionellt lärande.

* Brister i emotionell förmåga hämmar det intellektuella lärandet

Vilka tecken finns då på de bristerna? Tecknen är många. Inlärandet i svensk skola har försämrats (det inlärande, som mäts i PISA-rapporten). Rapporterna om att det inte råder ordning i klassrummen är många. Mobbning är ett stort problem. Meetoo - rörelsen har blottlagt brister i social kompetens och inlevelseförmåga. Kännande eller emotion ser vi i mimik och kroppsligt beteende. Skolan undervisar i minst tre verbala språk, men ingen undervisning finns i det emotionella språket. Läroämnet emotik bör införas i skolan. Lektioner kan omfatta träning av emotionellt språk, impulskontroll och etik och moral

Det finns starka bevis för att socialt och emotionellt lärande förbättrar skolprestationerna. Det finns studier, som visar att träning, under barnaåren, som stärker förmågan till självkontroll, har ett tydligt samband med god hälsa och mindre användning av droger senare i livet (främst Dunedinstudien i vilken över tusen barn i staden Dunedin följdes upp till drygt trettioårsåldern)

Argumenten för att införa ett skolämne Emotik är många och starka. Emotionella färdigheter underlättar intellektuellt lärande. Omvänt kan med fog antas att försämringar av skolresultat och resultat av IQ-mätningar har ett samband med brister i emotionella färdigheter.