Riksda´n 1 juni

 

	1 juni 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 1 juni • Ny lag om tillgängliggörande av öppna data för offentlig sektor (FiU27) • Ja till effektivare överprövning av offentliga upphandlingar (FiU29) • Hållbarhetskraven på Sjätte AP-fonden skärps (FiU33) • Anpassningar till EU-regler om säkerställda obligationer ska göras (FiU37) • Ja till tydligare regler kring betaltjänster (FiU38) • Nya regler om informationsutbyte om brottmålsdomar i EU (JuU37) • Ja till vilande grundlagsförslag om Riksbanken (KU15) • Riksdagens coronakommittés uppföljning har behandlats (KU23) • En ny växtskyddslag (MJU25) • Nej till att ändra strandskyddet (MJU27) • En skrivelse och redogörelse om OSSE 2021 har behandlats (UU12) • Ja till förslag om extra studietid och utökad lovskola (UbU30) • Tydligare regelverk för resursskolorna (UbU31)
	Ny lag om tillgängliggörande av öppna data för offentlig sektor (FiU27)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data. Den nya lagen ska gälla när en myndighet, ett organ som jämställs med en myndighet eller ett offentligt företag tillgängliggör data för vidareutnyttjande. I lagen regleras bland annat vilka format som olika data ska göras tillgängliga i, avgifter och exklusiva rättigheter samt villkor för när data görs tillgängliga. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2022.
	Ja till effektivare överprövning av offentliga upphandlingar (FiU29)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar. Förslagen innebär bland annat att • det för mål om överprövning av en upphandling ska införas ett krav på skyndsamhet samt preklusionsfrister. det vill säga preciserade tidsfrister, i förvaltningsrätten och kammarrätten • En ansökan om överprövning av ett avtals giltighet som inte är styrt av ett direktiv ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom 30 dagar från det att samlad information om genomförda upphandlingar, i den så kallade efterannonsen, har publicerats • talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den dag då leverantören fick kännedom eller borde ha fått kännedom om att ett avtal har slutits • det ska införas tidsgränser på fem och tre år vid beslut om uteslutning av en leverantör på grund av brott eller missförhållanden i övrigt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.
	Hållbarhetskraven på Sjätte AP-fonden skärps (FiU33)  Sjätte AP-fonden förvaltar en del av buffertkapitalet i inkomstpensionssystemet. Riksdagen sade ja till ett nytt mål för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet. Det nya målet innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Det innebär att miljöaspekter, sociala hänsyn och bolagens styrning ska väga tungt när Sjätte AP-fonden gör sina placeringar. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022.
	Anpassningar till EU-regler om säkerställda obligationer ska göras (FiU37)  Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag till EU:s direktiv om utgivning av säkerställda obligationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för många kreditinstitut och underlättar finansiering av framför allt hypotekslån i form av bostadskrediter och offentliga lån. Det övergripande syftet med direktivet är att främja utvecklingen av marknaden för säkerställda obligationer inom EU. De harmoniserade reglerna ska också säkerställa att obligationerna uppfyller vissa kvalitetskrav för att investeringar i dem ska få fortsätta behandlas förmånligt i kapitaltäckningsregelverket för banker. Lagändringarna börjar gälla den 8 juli 2022 med vissa ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.
	Ja till tydligare regler kring betaltjänster (FiU38)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förtydliga vissa regler som gäller vid betaltjänster. Betaltjänstlagen ändras så att det bland annat blir tydligare att leverantörer av betaltjänster ska kunna bevisa att en betalare har godkänt transaktionen och att en betalningsorder har utförts korrekt. Bakgrunden är att EU-kommissionen har ifrågasatt om EU:s andra så kallade betaltjänstdirektiv har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2022.
	Nya regler om informationsutbyte om brottmålsdomar i EU (JuU37)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om Ecris-TCN, ett system som baseras på EU:s medlemsstaters nationella kriminalregister som Sverige varit anslutet till sedan 2013. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll, lagen om belastningsregister, fängelselagen, brottsdata-lagen och lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Syftet med förslagen är att det ska bli möjligt för EU:s medlemsstater att få reda på vilka andra medlemsstater som har uppgifter i sina kriminalregister om en tredjelandsmedborgare. Riksdagen avslog motionsyrkanden om hantering av fingeravtryck på tredjelandsmedborgare. Den nya lagen och lagändringarna som gäller anpassningar till förordningen om Ecris-TCN föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Övriga lagändringar föreslås börjar gälla den 28 juni 2022.
	Ja till vilande grundlagsförslag om Riksbanken (KU15)  Regeringen har föreslagit ändringar i regeringsformen i fråga om Riksbanken. Ändringarna innebär bland annat att Riksbankens uppgifter förtydligas samt utökade möjligheter för riksdagen att ge Riksbanken rätt att meddela föreskrifter inom dess verksamhetsområden. Regeringen föreslår också en ändring i riksdagsordningen i syfte att göra det tydligare att finansutskottet ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa ja till förslagen som vilande. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Huvudregeln är att ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt. Regeringen har också föreslagit en ny riksbankslag samt vissa andra lagändringar. Enligt konstitutionsutskottet har dessa förslag, samt förslagen i en följdmotion, ett samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen. De bör därför behandlas av riksdagen först i samband med att riksdagen slutligt behandlar förslagen till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Riksdagen beslutade därför att skjuta upp behandlingen av dessa förslag till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Ändringarna i grundlagen och övriga lagar ska enligt regeringens förslag börja gälla den 1 januari 2023.
	Riksdagens coronakommittés uppföljning har behandlats (KU23)  Riksdagen har behandlat en framställning från riksdagsstyrelsen som handlar om den uppföljning som Riksdagens coronakommitté gjort. Kommittén har bestått av en grupp med ledamöter från samtliga riksdagspartier som följt upp riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete under coronapandemin under främst 2020. Kommittén har lämnat en rad förslag på sådant som riksdagen och Riksdagsförvaltningen bör överväga inför kommande kriser i fredstid. Kommittén anser bland annat att det bör övervägas att införa en ramreglering för riksdagens arbete i kris. Regleringen kan exempelvis innehålla bestämmelser om beslut på distans och hur en delegation som kan agera under vissa extraordinära omständigheter kan skapas. Kommittén anser också att det kan finnas skäl att överväga hur riksdagen mer systematiskt kan följa upp riksdagens bemyndiganden till regeringen, det vill säga hur det fungerat då riksdagen gett regeringen rätt att införa vissa regler i samhället. Utöver dessa exempel har Riksdagens coronakommitté redovisat ytterligare överväganden.  Riksdagen lade riksdagsstyrelsens framställning om Riksdagens coronakommittés uppföljning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	En ny växtskyddslag (MJU25)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan. Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare. Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om: • utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen • tillståndsprövningar av växtskyddsmedel • det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden • godkännandeprocessen för glyfosat • Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier • den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter. • verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.   Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.
	Nej till att ändra strandskyddet (MJU27)  Riksdagen sa nej till förslag från regeringen om att lätta på strandskyddet i så kallade strandnära utvecklingsområden. Ett sådant område kännetecknas bland annat av att tillgången till obebyggt strandskyddat område är god, såväl inom området som i den omgivande trakten. I förslaget ingår en minskning av strandskyddsområdet vid små insjöar och smala vattendrag, till 25 meter. Regeringen vill också att det ska bli lättare att få dispens för att kunna upphäva även det återstående strandskyddet vid dessa vatten. Regeringens förslag innebär också att strandskyddet ska stärkas och förtydligas, bland annat i områden som har särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt. Bakom riksdagens beslut om nej till regeringens förslag står motioner som lämnats in med anledning av regeringens förslag. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, inklusive förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021.
	En skrivelse och redogörelse om OSSE 2021 har behandlats (UU12)  I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion. Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
	Ja till förslag om extra studietid och utökad lovskola (UbU30)  Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Lagändringarna innebär bland annat att elever i årskurs 4–9 i grundskolan ska erbjudas extra studietid. Under denna studietid ska de kunna få hjälp med läxor och annat skolarbete. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka och deltagandet ska vara frivilligt. Studietiden ska anordnas under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag vid den skolenhet som eleven tillhör. Vidare ska den lagstadgade lovskolan utökas med 25 timmar. Den utökade lovskolan ska erbjudas elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.
	Tydligare regelverk för resursskolorna (UbU31)  Det behövs tydligare regler för resursskolor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för resursskolor. Beslutet innebär att resursskolornas verksamhet inom grundskolan och grundsärskolan kommer att regleras i skollagen. Det är kommunen som, efter en ansökan från vårdnadshavare eller ibland av elevens rektor, ska besluta om en elev ska placeras i en resursskola. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå en i resursskola prioriteras. Dessutom ska en elev ha rätt att gå kvar i resursskolan så länge som hen behöver det. Benämningen resursskola införs i skollagen för kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan. Den införs också för skolorna med enskild huvudman som begränsar sin utbildning till elever som är i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan. Riksdagen vill att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur finansieringen av resursskolorna i Sverige långsiktigt ska se ut. Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor kommer att tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli 2023