Inlägg
| ||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 15 juni
| ||||||||||||||||||||||||||
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20) Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för år 2022. Omfattande åtgärder har vidtagits de senaste åren med anledning av covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina. Under 2021 och 2022 har riksdagen beslutat om närmare 20 extra ändringsbudgetar utöver de ordinarie ändringsbudgetar som regeringen lämnar två gånger per år. För att kunna upprätthålla de offentliga finanserna på sikt framhåller riksdagen vikten av att Sverige går tillbaka till en stram och samlad budgetprocess efter kriserna. Riksdagen stödjer regeringens arbete med den långsiktiga kampen mot samhällsproblemen och för ett Sverige som är tryggt för alla. Politiken ska därför fortsätta att inriktas på att bekämpa våld och kriminalitet och bryta segregationen, skapa jobb i hela landet genom att driva på klimatomställningen och stärka den demokratiska kontrollen över välfärden. Riksdagen välkomnar regeringens stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Riksdagen håller med regeringen om att Sveriges försvarsförmåga ska öka och att upprustningen av totalförsvaret ska genomföras i snabbare takt. Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen med anledning av en granskningsrapport från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||
Nej till finansutskottets förslag med anledning av vårändringsbudgeten och en extra ändringsbudget (FiU21) Riksdagen sa nej till finansutskottets förslag med anledning av vårändringsbudgeten och en extra ändringsbudget om stöd till Ukraina. Detta innebär att förslagen i regeringens propositioner och finansutskottets utskottsinitiativ avslås. Riksdagen riktade vidare två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att den ska återkomma med förslag om att
| ||||||||||||||||||||||||||
Årsredovisning för staten 2021 (FiU30) Riksdagen har tagit del av Årsredovisningen för staten 2021 och Riksrevisionens granskning av Årsredovisningen för staten. Under 2021 fattade riksdagen vid elva tillfällen beslut om ändringar i statens budget och totalt anvisades 162 miljarder kronor i ändringsbudget. Riksdagen konstaterar att ändringsbudgetarna till stor del innehöll åtgärder för att mildra de negativa effekterna av covid-19-pandemin. Utfallet för utgifterna i statens budget blev 16,6 procent lägre än vad som totalt anvisades. Utfallet för inkomsterna blev 7,7 procent högre än beräknat. Enligt riksdagen har regeringen i Årsredovisning för staten 2021 förklarat skillnader mellan budgeterade belopp och utfallet, i enlighet med 10 kap. 6 § budgetlagen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||
Två redogörelser om riksdagens skrivelser har behandlats (KU21) Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2021. Konstitutionsutskottet, KU, ser positivt på att regeringen sedan flera år tillbaka ger en mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som regeringen har vidtagit efter riksdagens beslut. Utskottet ser positivt på denna utveckling men vill uppmärksamma regeringen på att ett utskott i år har påpekat brister i detta hänseende. Regeringen redovisar att tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. När det gäller inte slutbehandlade riksdagsskrivelser noterar utskottet att en av dem gäller tillkännagivandet om tjänstemannaansvar. Utskottet invänder inte mot detta, men avvaktar regeringens fortsatta arbete. KU tar inte ställning till regeringens redovisning när det gäller tillkännagivanden på andra utskotts områden. Dessa kan läsas i respektive utskotts yttranden över regeringens skrivelse respektive redogörelse. KU anser att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Hur lång tid regeringen behöver för att behandla riksdagens skrivelser måste bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. KU kan vid årets genomgång dock konstatera att ett större antal tillkännagivanden som beslutats under tidigare mandatperioder kvarstår som inte slutbehandlade. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. | ||||||||||||||||||||||||||
En skyldighet att lämna uppgifter till Institutet för mänskliga rättigheter ska införas (KU38) Statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att på begäran av Institutet för mänskliga rättigheter lämna uppgifter om vilka åtgärder som har gjorts i den egna verksamheten för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Riksdagen sa, med ett förtydligande, ja till regeringens förslag. Institutet för mänskliga rättigheter är sedan 1 januari 2022 en ny myndighet under regeringen. Institutets övergripande uppgift är att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Uppgifter från statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ingår i underlaget för institutets arbete. Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna uppgifter om mänskliga rättigheter inte ska gälla för domstolsliknande nämnder eller sådana organ i förvaltningsmyndigheter som har domstolsliknande uppgifter. Skyldigheten ska inte heller gälla för Justitiekanslern eller Riksrevisionen. Det ska i lagtexten även förtydligas att Riksdagens ombudsmän på samma sätt som Justitiekanslern och Riksrevisionen inte omfattas av uppgiftsskyldigheten. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022. | ||||||||||||||||||||||||||
Ett modernt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna (KU39) Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för ett modernt system för offentlig belöning. Systemet ska uppmärksamma och belöna förtjänstfulla insatser som är av stor betydelse för samhället och som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där hen verkar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om de allmänna flaggdagarna. Förslagen innebär att dagen för val till Europaparlamentet bör vara allmän flaggdag och att de kungliga flaggdagarna bör vara färre än i dag. | ||||||||||||||||||||||||||
Skrivelse om kommittéernas verksamhet under 2021 har behandlats (KU40) Enligt riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts av regeringen. Riksdagen har behandlat kommittéberättelsen, som innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, en redogörelse för deras arbete under den aktuella perioden, uppgifter om kostnader, och fördelning mellan män och kvinnor. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till 13 förslag i motioner om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlade bland annat om frågor om genomförande av EU-bestämmelser, kontinuerlig utvärdering av befintliga lagar och barns medverkan i statens offentliga utredningar. | ||||||||||||||||||||||||||
Ändring av indelning i utgiftsområden (KU42) Statens utgifter är grupperade i 27 olika utgiftsområden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra utgiftsområde för utgifter kring laddinfrastruktur och biogasstöd. Det ska innefattas i området Energi i stället för området Allmän Miljö- och naturvård. | ||||||||||||||||||||||||||
Svensk export av krigsmateriel under 2021 (UU9) Riksdagen lade regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll under 2021 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2021. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. | ||||||||||||||||||||||||||
Verksamheten i EU under 2021 (UU10) Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU. Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet under 2021. Regeringen redogör i skrivelsen bland annat för de diskussioner som förts om de lärdomar som kan dras från pandemin relaterat till EU:s beredskap. Regeringen betonar hur viktig en väl fungerande inre marknad med öppenhet mot omvärlden och samarbete med internationella partner är för EU:s konkurrens- och motståndskraft. Riksdagen välkomnar resonemanget och framhåller att det är fortsatt aktuellt i det kraftigt försämrade säkerhetsläge som Rysslands invasion av Ukraina innebär. Riksdagen framhåller även att respekten för de grundläggande värdena om demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras. Vidare anser riksdagen att unionen bör klargöra medlemskapsperspektivet för Ukraina, Georgien och Moldavien genom att benämna dem som potentiella kandidatländer till dess det finns underlag som motiverar att de kan ges status som kandidatländer. Som potentiella kandidatländer bör de tre länderna få tillgång till allt reformstöd som EU har att erbjuda blivande medlemsstater. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen har även behandlat trettio förslag i en följdmotion med anledning av skrivelsen och cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021 som rör EU-samarbetet. Riksdagen sa nej till motionsförslagen, i flera fall med hänvisning till att förslagen redan omfattas av den förda politiken. | ||||||||||||||||||||||||||
Ja till förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden (UU18) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Med produkter med dubbla användningsområden menas produkter eller teknik avsedd för civilt bruk, men som även kan användas för militära ändamål och för att tillverka massförstörelsevapen. De nya reglerna ger bland annat regeringen möjligheter att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Med tekniskt bistånd menas att bidra med kunskap eller information som är nödvändig för att producera eller använda en särskild teknik, produkt eller tjänst. Lagändringarna görs på grund av en ny EU-förordning som syftar till att göra kontrollen av produkter med dubbla användningsområden mer effektiv. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022. | ||||||||||||||||||||||||||
Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning (UbU29) Riksdagen sa ja till ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte. Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag. Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023. Riksdagen avslog också samtliga motionsyrkanden i ärendet | ||||||||||||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar