Riksda´n 22 juni

 

	22 juni 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 22 juni • Hållbara vattentjänster (CU29) • Myndighetsbeslut om återkrav ska kunna drivas in snabbare (CU30) • Nytt skadestånd vid överträdelser av grundläggande fri- och rättigheter (CU31) • Byggprocessen ska göras mer förutsägbar genom att underlätta användandet av standardiserade processer (CU35) • Uppskov med behandling av ärenden (FiU41) • Extra ändringsbudget: Ja till vårändringsbudgeten och stöd till Ukraina (FiU49) • Extra ändringsbudget: Retroaktiv sänkning av skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (FiU50) • Starkare sekretess i domstolar för kontaktuppgifter till privatpersoner (JuU46) • En oberoende kommission ska utreda påskupploppen (JuU51) • En rättelse i rättegångsbalken (JuU52) • Kritik mot EU-förslag om regler vid EU-parlamentsval (KU45) • Tydligare regler för ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (MJU30) • Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 (MJU31) • Kritik mot EU-förslag om att införa ett avdrag för eget kapital och en begränsning av avdrag för räntor för företag (SkU34) • Fler åtgärder mot fordonsmålvakter (TU18) • Nya regler för klampning av fordon (TU20) • Uppskov med behandling av ärenden (UU21)
	Hållbara vattentjänster (CU29)  Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om allmänna vattentjänster. De lagändringar som riksdagen sa ja till innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Dessutom ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan. Riksdagen sa nej till en lagändring om små enskilda avloppsanläggningar. Regeringen får inte rätt att besluta om nya föreskrifter om kontroll av anläggningarna. Riksdagen anser att det finns en risk för att nya föreskrifterna skulle kunna medföra omotiverade kostnader för fastighetsägare som inte vägs upp av en motsvarande positiv nytta för miljön. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp. Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
	Myndighetsbeslut om återkrav ska kunna drivas in snabbare (CU30)  Regeringen har föreslagit att myndighetsbeslut om återkrav av felaktiga utbetalningar av olika ersättningar och stöd ska kunna verkställas enklare och snabbare än vad som sker i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att förvaltningsmyndigheter, till exempel Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, som har beslutat om att kräva tillbaka felaktigt utbetald ersättning direkt kan vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få beslutet verkställt genom utmätning. I dagsläget gäller att om den enskilde inte betalar tillbaka så måste myndigheter driva en särskild process i allmän domstol eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, för att sedan kunna få beslutet verkställt. Enligt den nya regeln i utsökningsbalken ska förvaltningsmyndigheters beslut som gäller betalningsskyldighet utgöra så kallade exekutionstitlar. Det betyder att Kronofogdemyndigheten kan verkställa beslutet omedelbart. Samma sak ska gälla a-kassornas beslut om återkrav. Det är endast beslut som går att överklaga som omfattas av förslaget. Som huvudregel ska besluten också ha fått laga kraft innan de får verkställas. Det innebär att tiden för att överklaga beslutet måste ha gått ut innan beslutet om återkrav får verkställas. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag som gäller barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott. En sådan ansökan ska få göras av endast en av barnets vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är den som ska betala skadeståndet eller om det finns andra särskilda skäl. Reglerna börjar gälla den 1 september 2022. För Centrala studiestödsnämnden, CSN, ska de nya reglerna tillämpas på beslut som meddelas efter den 31 augusti 2025.
	Nytt skadestånd vid överträdelser av grundläggande fri- och rättigheter (CU31)  En person ska enligt en ny bestämmelse kunna få skadestånd från staten eller en kommun om hen drabbats av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Ett sådant så kallat grundlagsskadestånd ska bara betalas i den utsträckning det är nödvändigt för att gottgöra överträdelsen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Redan idag kan en person få skadestånd för sådana överträdelser, men med den nya bestämmelsen blir reglerna tydligare och skyddet för den enskilde starkare. Lagändringen ska börja gälla den 1 augusti 2022.
	Byggprocessen ska göras mer förutsägbar genom att underlätta användandet av standardiserade processer (CU35)  Certifierade byggprojekteringsföretag ska införas som en ny aktör i lov- och byggprocessen i syfte att underlätta repeterbara processer i bostadsbyggandet och göra byggprocessen mer förutsägbar och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. En ny aktör införs i lagen: certifierat byggprojekteringsföretag. Mer specifikt innebär förslaget att om en byggherre vid nybyggnad av den typ av bostadshus som framgår av myndighetsföreskrifter, har använt ett certifierat byggprojekteringsföretag för projekteringen, ska utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet inte prövas av byggnadsnämnden inför beslut om bygglov. Vidare ska utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt de tekniska egenskapskraven inte prövas av byggnadsnämnden inför beslut om startbesked. Det certifierade byggprojekteringsföretagets kunskap och erfarenhet ska alltså utgöra en garanti för att projekteringshandlingarna för bostadsbyggnaden uppfyller statens krav. Målet med förslaget är öka förutsägbarheten i byggprocessen, särskilt för de aktörer som vill bygga med standardiserade processer för projektering och produktion. Att använda standardiserade processer och återanvända samma byggnadsutformning i flera byggprojekt är även ett sätt att sänka byggkostnaderna. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022. Riksdagen sa nej till sex förslag i följdmotioner.
	Uppskov med behandling av ärenden (FiU41)  Efter förslag från finansutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden får skjutas upp till det första riksmötet i nästa valperiod. Det gäller proposition 2021/22:251 Samverkan mot penningtvätt och terrorism, skrivelse 2021/22:130 AP-fondernas verksamhet till och med 2021 och skrivelse 2021/22:247 Sveriges genomförande av Agenda 2030 samt redogörelse 2021/22:RR5 Riksrevisorns årliga rapport. Även motioner som kan väckas med anledning av dessa ärenden får skjutas upp till nästa riksmöte.
	Extra ändringsbudget: Ja till vårändringsbudgeten och stöd till Ukraina (FiU49)  Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar i en extra ändringsbudget för 2022, som innehåller vårändringsbudgeten för 2022 och stöd till Ukraina. Riksdagen ja till alla lagändringarna. Tre av de regeringsförslag som riksdagen sa ja till är • ett samlat förslag på pensionsområdet med en höjning av garantipensionen och höjt bostadstillägg för pensionärer, som börjar tillämpas den 1 augusti 2022 • sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, som börjar gälla den 1 juli 2022 • ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av ökade levnadsomkostnader, som börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om att Sverige ska hjälpa Ukraina med ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet. Sammantaget innebär förslagen att anslagen i statens budget för år 2022 ökar med ungefär 33 miljarder kronor. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag från finansutskottet om ändringar av statens budget för 2022, utom när det gäller utskottets förslag om ytterligare stöd till Ukraina utöver vad regeringen föreslagit. Finansutskottets förslag till beslut var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det var utskottet som tog initiativ till det och att det inte kom från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.
	Extra ändringsbudget: Retroaktiv sänkning av skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (FiU50)  Företag som bedriver jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska ges rätt till en retroaktivt förstärkt sänkning av skatten på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar. Det föreslår regeringen i en extra ändringsbudget för 2022 och riksdagen sa ja till förslaget. Priset på flera viktiga varor inom jord- och skogsbruket har ökat kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina. Regeringen har mot bakgrund av detta sedan tidigare föreslagit en tillfälligt utökad sänkning av koldioxid- och energiskatten på diesel i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet under tiden den 1 juli 2022 till den 30 juni 2023. Med hänsyn till den allvarliga situationen som nu råder föreslår regeringen att de berörda företagen retroaktivt ges rätt till en förstärkt skattesänkning för den diesel som förbrukats från och med den 1 januari 2022. Förslagen innebär att inkomsterna i statens budget beräknas minska med 0,5 miljarder kronor under 2022. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.
	Starkare sekretess i domstolar för kontaktuppgifter till privatpersoner (JuU46)  Regeringen har lagt fram ett förslag som bland annat innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. De uppgifter som ska skyddas av sekretess är • bostadsadress eller andra jämförbara uppgifter som kan visa var en person bor • telefonnummer, e-postadress eller andra jämförbara uppgifter som kan användas för att komma i kontakt med en person • personnummer. Sekretessen ska inte gälla för den som är åtalad eller som det ställs krav mot i en rättegång. Riksdagen sa ja till huvuddelen av regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2023. Riksdagen beslutade också om en övergångsbestämmelse som innebär att lagändringarna inte ska gälla retroaktivt, det vill säga bakåt i tiden. Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en bedömning av hur mycket kostnaderna ökar som en följd av lagändringarna.
	En oberoende kommission ska utreda påskupploppen (JuU51)  En oberoende granskningskommission bör få i uppdrag att utreda Polismyndighetens och regeringens agerande under de så kallade påskupploppen. Det menar riksdagen och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta. Upploppen skedde i bland annat Linköping, Norrköping och Örebro i samband med att den danske politikern Rasmus Paludan ansökt om tillstånd för att bränna Koranen under ett antal manifestationer. Riksdagen anser att den utredning som Polismyndigheten tillsatt inte är tillräcklig. Både regeringen och Polismyndigheten kommer att behöva granskas och där har en oberoende granskningskommission helt andra möjligheter till självständig granskning. Därför menar riksdagen att en sådan oberoende kommission ska granska agerandet på ett antal punkter. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion som annars är det vanliga.
	En rättelse i rättegångsbalken (JuU52)  Efter förslag från justitieutskottet beslutade riksdagen om en ändring i rättegångsbalken. Ändringen görs för att rätta en felaktig hänvisning i lagen. Ändringen börjar gälla den 15 juli 2022.
	Kritik mot EU-förslag om regler vid EU-parlamentsval (KU45)  Riksdagen har prövat ett förslag från Europaparlamentet som gäller en förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Riksdagen anser att flera delar av förslaget gäller frågor som medlemsländerna själva bör besluta om och att förslaget i dessa delar därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Grundtanken är att val till Europaparlamentet ska gå till på samma sätt som vid nationella val och att formerna för genomförandet därför måste få vara olika i de olika medlemsländerna. Exempelvis finns det inte skäl att på EU-nivå bestämma hur och när valkampanjer ska bedrivas eller vad partierna ska ta hänsyn till när de väljer ut kandidater. Detsamma gäller det föreslagna förbudet mot att bedriva opinionsundersökningar under en viss period – en sådan reglering bedömer riksdagen kan utgöra en begränsning av grundläggande fri- och rättigheter. Mot bakgrund av bland annat detta lämnar riksdagen invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen påpekar i yttrandet också att det saknades information om att riksdagen har möjlighet att lämna ett motiverat yttrande, trots att sådan information ska lämnas samtidigt som förslaget kommer till riksdagen.
	Tydligare regler för ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (MJU30)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att • en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk • ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs • det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen • uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig • tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år. Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.
	Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 (MJU31)  Den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
	Kritik mot EU-förslag om att införa ett avdrag för eget kapital och en begränsning av avdrag för räntor för företag (SkU34)  EU-kommissionen har lämnat förslag på nya regler om skatteavdrag för företag. Syftet är att minska den snedvridning som kommissionen anser finns när företag finansieras med lån i stället för med eget kapital. Enligt förslaget ska det införas ett avdrag för kostnaden för finansiering med eget kapital. Det ska också införas en begränsning i möjligheten att göra avdrag för räntekostnader. Förslaget omfattar alla företag i EU som är skyldiga att betala bolagsskatt. Finansiella företag omfattas dock inte av åtgärderna. Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget innebär en begränsning i Sveriges handlingsfrihet att utforma företagsskatteregler som är anpassade efter landets egna förutsättningar. Riksdagen anser att medlemsländerna är bättre lämpade att bedöma och överblicka hur företagsbeskattningen bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål. Sammanfattningsvis anser riksdagen att kommissionen inte har visat att förslaget är nödvändigt för att uppnå målet. Kommissionen har heller inte tillräckligt motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet. Riksdagen anser att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.
	Fler åtgärder mot fordonsmålvakter (TU18)  Riksdagen sa ja till lagändringar för att åtgärda problem med fordonsmålvakter och den brottslighet som hänger samman med dessa. Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheter att få in skatter och avgifter från dem. Lagändringarna innebär att fordon ska kunna flyttas i fler fall, att man inte ska kunna komma undan ett flyttningsbeslut genom att anmäla ägarbyte samt att man för att återfå ett fordon som flyttats på grund av skulder måste betala samtliga fordonsskulder och att flyttade fordon ska kunna säljas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
	Nya regler för klampning av fordon (TU20)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att fordon som körs av utländska transportföretag ska kunna låsas fast med så kallad klampning om korrekta papper inte kan visas upp vid en kontroll. Syftet är bland annat att säkerställa att utländska förare betalar avgifter när de inte följer reglerna och att främja en sund konkurrens mellan aktörerna. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022. Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden med uppmaningar till regeringen att den bör • tillsätta en utredning som ser över om den nuvarande tidsgränsen kan tas bort och låta klampningen gälla till dess att skälet för klampningen har åtgärdats • se över behovet av att i större utsträckning samordna arbetet mellan olika myndigheter som kontrollerar yrkestrafiken.
	Uppskov med behandling av ärenden (UU21)  Efter förslag från utrikesutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller skrivelse 2021/22:236 Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utrikesutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.