Inlägg
| ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 8 juni
| ||||||||||||||||||||
Ja till ändrade regler om arbetsrätt och nya stöd för omställning (AU12) Regeringen har lämnat förslag om ändringar i arbetsrätten samt om nya former av stöd för arbetstagares omställning på arbetsmarknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringens förslag som gäller arbetsrätten innebär att lagen om anställningsskydd, LAS, ändras på flera punkter. Som exempel ska en uppsägning från arbetsgivarens sida grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl ska kunna vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Andra förändringar är att alla arbetsgivare får undanta tre arbetstagare från turordningen vid arbetsbrist och att en anställning inte ska bestå vid tvist om giltigheten av en uppsägning. För att ge arbetstagare ett bättre skydd vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad införs turordning och omställningstid. Anställningsavtal ska som huvudregel gälla på heltid och en ny anställningsform, särskild visstidsanställning, införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt statligt studiestöd, omställningsstudiestöd. Stödet ska göra det möjligt för fler vuxna yrkesverksamma att förbättra sin kompetens genom studier och på så sätt stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd införs också. Syftet med det stödet är att stärka enskilda personers ställning på arbetsmarknaden. Regeringens förslag har sin grund i en överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet. De flesta lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022. | ||||||||||||||||||||
Ja till sekretess för kommissioner (KU24) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Bakgrunden är sanningskommissioner som ska utreda den assimileringspolitik som den svenska staten förde under 1800- och 1900-talet – och som ska synliggöra minoritetens erfarenheter. Kommissionernas granskning rör tornedalingar, kväner, lantalaiset och det samiska folket. Statligt tillsatta kommissioner räknas som myndigheter och enligt tryckfrihetsförordningen blir handlingarna då offentliga. Känsliga personuppgifter om fysisk eller psykisk hälsa, familjeförhållanden och särbehandlingar kan på så vis bli offentliga. Riksdagen håller därför med regeringen om att en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ska omfattas av sekretess. Lagändringarna ska börja gälla från 15 juli 2022. | ||||||||||||||||||||
Utländsk finansiering av religiös extremism bör förhindras (KU29) Riksdagen anser att en utredning bör få i uppdrag att överväga möjliga åtgärder för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Tillkännagivandet gjordes i samband med att utskottet behandlade cirka 100 förslag om fri- och rättigheter och förebyggande av våldsbejakande extremism i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.
| ||||||||||||||||||||
Riksdagens nämnder har redogjort för sin verksamhet (KU41) Riksdagens åtta nämnder har överlämnat sina verksamhetsredogörelser för 2021 till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Enligt riksdagen uppfyller samtliga nämnders redogörelser de krav och önskemål som satts upp. | ||||||||||||||||||||
Skrivelse om utvecklingen på it-området när det gäller integritet och ny teknik (KU43) Integritetsskyddsmyndigheten, Imy, ska vart fjärde år lämna en redovisning till regeringen om utvecklingen på it-området när det gäller frågor om integritet och ny teknik. I en skrivelse till riksdagen kommenterar regeringen de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som Imy gör i sin redovisning, Integritetsskyddsrapport 2020. Riksdagen värdesätter den nya ordningen att Integritetsskyddsmyndigheten vart fjärde år överlämnar en redovisning till regeringen om de här frågorna och att regeringen i en skrivelse till riksdagen kommenterar redovisningen. Riksdagen framhåller att det är viktigt att frågorna bevakas och noterar att regeringen avser att bedriva ett systematiskt och aktivt arbete med att följa utvecklingen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. | ||||||||||||||||||||
Nordiskt samarbete under 2021 (UU5) Nordiskt samarbete under 2021 har behandlats i en skrivelse från regeringen och i en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation. I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2021, med fokus på verksamheten i nordiska ministerrådet. Skrivelsen innehåller information om det nordiska samarbetet under covid-19 och samarbetet i Barentsrådet och Arktiska rådet. Redogörelsen presenterar Nordiska rådets svenska delegations verksamhet under det danska ordförandeskapet 2021. Två prioriterade områden för Nordiska rådet var hanteringen av covid-19 och det framtida nordiska krissamarbetet. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Cirka 90 motionsförslag har behandlats i samband med ärendet. Förslagen handlar bland annat om områdena energi, miljö och utrikes-och säkerhetspolitik. Riksdagen sa nej till motionsförslagen. | ||||||||||||||||||||
Ja till förskola för fler barn (UbU24) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Förslagens syfte är att öka deltagandet i förskolan genom att varje hemkommun blir skyldig att ta kontakt med vårdnadshavarna. Från att barnet ska fylla tre år, och sedan löpande till och med att barnet fyller sex år, ska kommunerna upplysa om förskolans syfte och barnens rätt till förskola. Det ska även bli obligatoriskt för kommunerna att erbjuda förskola bland annat till barn som har bott i Sverige under en kort tid. Barn som ska fylla tre år ska ha en reserverad plats på förskolan, även om inte vårdnadshavarna har ansökt om det. Kommunerna ska också sträva efter att ge ett sådant erbjudande till andra barn som har behov av en förskoleplats för att bättre kunna lära sig svenska. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022, och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023. | ||||||||||||||||||||
Ja till ökad trygghet och studiero i skolan (UbU28) Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att öka tryggheten och studieron i skolan. Förslagen syftar till att nå högre kunskapsresultat och innebär bland annat att
Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022. | ||||||||||||||||||||
Nej till regeringsförslag om ändrad ersättning till skolor (UbU32) Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Det innebär bland annat att ersättning till huvudmän som driver friskolor ska ges med ett grundbelopp i form av en basersättning och en strukturersättning, samt att det ska göras avdrag från basersättningen för merkostnader som kommunerna har som en följd av sitt ansvar att anordna utbildning enligt skollagen. Riksdagen sa nej till regeringens förslag. Riksdagen menar att regeringens förslag om att ändra reglerna för fördelningen av resurser till skolorna riskerar att skapa ett otydligare system än dagens och öka skillnaderna i villkor mellan kommunala och fristående skolor. Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
Det andra förslaget om tillkännagivande som rör skolpengen var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till förslaget och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga. I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även fem förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner | ||||||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar