Inlägg
| ||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 16 juni
| ||||||||||||||||||||||
Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2019–2021 (FiU24) Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2019–2021. Finansutskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen fortsatte att påverkas av coronapandemin. Trots en fortsatt smittspridning tilltog den ekonomiska återhämtningen och Sveriges BNP låg i slutet av 2021 på en högre nivå än innan pandemin. Riksbanken fortsatte att köpa tillgångar under 2021, vilket i kombination med andra politiska och ekonomiska åtgärder bidrog till den starka ekonomiska återhämtningen. Sedan pandemins utbrott har Riksbanken köpt tillgångar för 650 miljarder kronor, framför allt i så kallade säkerställda obligationer, med bostäder som säkerhet. Enligt utskottet behövs ytterligare utvärderingar och studier över köpens effektivitet och eventuella sidoeffekter. Utskottet konstaterar också att priserna steg kraftigt under 2021 på grund av stigande energipriser och flaskhalsar i produktionen i spåren av pandemin. Vid slutet av året låg inflationstakten på strax under fyra procent, den högsta nivå som noterats sedan 1993. Inflationen fortsatta sedan att stiga under 2022 till följd av ökade energipriser och andra följder av Rysslands invasion av Ukraina. Riksdagen godkände det som finansutskottet anfört om penningpolitiken för perioden 2019–2021. | ||||||||||||||||||||||
Kritik mot Ekobrottsmyndighetens arbete (JuU45) Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem. Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en åklagarmyndighet med uppdrag att bekämpa ekonomisk brottslighet. Riksrevisionen har granskat om EBM arbetar effektivt mot den organiserade ekobrottsligheten. Granskningen visar att det finns flera omständigheter som gör att EBM inte fullt ut kan arbeta effektivt mot ekobrottsligheten. Enligt Riksrevisionen har myndigheten brister i sin interna styrning och informationsdelning. Dessutom anser Riksrevisionen att regeringen inte gett EBM de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta effektivt. Riksrevisionen ger flera rekommendationer på hur EBM:s arbete skulle kunna förbättras. Riksdagen riktar tre uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Uppmaningarna innebär att regeringen ska göra en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion och utreda frågan om direktåtkomst för EBM till vissa register. Dessutom ska ansvarsförhållandena mellan EBM och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamhet klargöras. Riksdagsbeslutet innebär att regeringens skrivelse läggs till handlingarna. | ||||||||||||||||||||||
Ny lag ska komplettera EU-regler om gräns- och kustbevakning (JuU47) Regeringen har föreslagit en ny lag med bestämmelser som ska komplettera EU:s förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen. Bestämmelserna gäller bland annat vilka befogenheter som utländska tjänstemän som tjänstgör i Sverige enligt förordningen ska kunna ha. Regeringen har också föreslagit förtydliganden i reglerna om att en vuxen person ska underrättas när barn som misstänks för brott grips, anhålls eller häktas. Ändringarna ska göra att de svenska reglerna följer EU:s försvarardirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022. | ||||||||||||||||||||||
Ja till skärpta krav kring miljöfarlig verksamhet (MJU26) Regeringen har lagt fram förslag om utvinningsverksamhet, avfallshantering och producentansvar. Riksdagen sa ja till förslagen. Förslagen innebär bland annat krav på att den som sysslar med miljöfarlig anmälningspliktig verksamhet ska kunna lämna garantier för att kostnader för en eventuell återställning ska kunna betalas. Förslagen innebär också att straff ska kunna utdömas när avfall överlämnas till någon som inte har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för avfallshanteringen. Regeringens förslag är tänkta att förbättra avfallshanteringen, men också att leva upp till EU:s utvinningsavfallsdirektiv. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som bland annat ska undersöka brister i tillsynsarbetet på avfallsområdet och lämna förslag på vilka resurser och förstärkningar det finns behov av. Lagändringarna i de delar som gäller utvinningsverksamhet börjar gälla den 1 juli 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023. | ||||||||||||||||||||||
Ja till ändringar i tullfrihetslagen (SkU31) Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att genomföra ett antal ändringar i tullfrihetslagen. Ändringarna handlar i huvudsak om att den svenska lagstiftningen justeras med anledning av Lissabonföredraget och andra gällande EU-förordningar. Beslutet innebär bland annat att regeringen får rätt att meddela föreskrifter om villkor för användning och avyttring av vissa varor för att frihet från tull ska gälla EU:s institutioner och organ samt personer knutna till dessa. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2022. | ||||||||||||||||||||||
Nej till motioner om högskolan (UbU19) Riksdagen sa nej till cirka 280 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om dimensionering och utbyggnad av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa lärar- och studentfrågor. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att åtgärder redan vidtagits eller att det redan finns gällande bestämmelser på området. | ||||||||||||||||||||||
Arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå (UbU25) Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde. Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025. Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner. | ||||||||||||||||||||||
Möjlighet till in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet (UbU26) För att förhindra fusk vid högskoleprovet vill regeringen införa in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitering av provdeltagarna. Riksdagen sa ja till lagförslaget. I sitt förslag konstaterar regeringen att fusket med elektroniska hjälpmedel vid högskoleprovet har fortsatt och att ytterligare åtgärder behövs för att komma till rätta med problemet. Förslaget innebär att samtliga provdeltagare utom personer under 15 år ska kontrolleras vid in- eller utpassering till och från de lokaler där provet skrivs och där kontroller upprättats. Kontrollerna ska få utföras i så många lokaler som bedöms vara nödvändigt för att fusk med elektroniska hjälpmedel ska kunna motverkas. Enligt förslaget ska kontrollerna göras av ordningsvakter. Kontrollerna ska i första hand göras med metalldetektor, till exempel genom att provdeltagarna passerar genom en larmbåge. Om det finns särskilda skäl kan en manuell kroppsvisitation göras. Vid en kroppsvisitering kan kläder, väskor eller andra föremål som en provdeltagare har med sig undersökas, däremot innebär det ingen undersökning av själva kroppen. Om en provdeltagare vägrar gå igenom en kontroll ska personen kunna stoppas från att komma in i provlokalen. Om det handlar om en utpasseringskontroll så ska provdeltagaren dessutom stängas av från att göra provet under kommande två år, om det inte finns synnerliga skäl. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. Det innebär att bestämmelserna kommer att kunna tillämpas vid högskoleprovet hösten 2023. Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att överväga och vid behov återkomma med ett utvecklande förslag för att motverka fusk på högskoleprovet. Regeringen bör överväga nya och andra tekniska lösningar om det på ett rimligt sätt kan bidra till att motverka fusk. | ||||||||||||||||||||||
Nej till merparten av regeringens förslag om skolval (UbU33) Riksdagen sa nej till merparten av regeringens förslag om ett mer likvärdigt skolval. Förslaget innebär bland annat förändringar i urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Exempelvis ska kötid inte få användas som urvalsgrund enligt förslaget. Regeringen föreslår också att huvudmän för skolorna aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever. Riksdagen menar att regeringens förslag har stora brister. Bland annat är det otydligt för huvudmän och rektorer och skulle begränsa föräldrars möjlighet att välja skola. Dock sa riksdagen ja till den del av regeringens förslag som handlar om urvalsgrunden i resursskolor. Förslaget innebär att om det inte finns plats för alla sökande till kommunala resursskolor med förskoleklass eller fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska de elever prioriteras som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval. | ||||||||||||||||||||||
Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2021 har granskats (UbU34) Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2021 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av verksamheten. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för 2021. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga redogörelserna till handlingarna | ||||||||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar