Riksda´n 14 juni

 

	14 juni 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 14 juni • Tryggare bostadsrätt (CU24) • Regional fysisk planering i Hallands län (CU25) • Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål (CU26) • Byggnadsnämndens tillsyn ska effektiviseras (CU32) • Stärkt integritet inom idrottens arbete mot dopning (KrU10) • Nya bötesstraff för felaktig återvinning av fartyg (MJU29) • Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter (SfU26) • Ändringar i reglerna om efterlevandestöd till barn (SfU27) • Skärpta regler för utvisning på grund av brott (SfU28) • Uppmaningar till regeringen om hälso- och sjukvården (SoU15) • Ja till att slopa bosättningsprincipen vid sprututbyte (SoU28) • Ny lag om sammanhållen dokumentation för vård- och omsorgsgivare (SoU30) • Europarådets svenska delegation har redogjort för sin verksamhet (UU13) • Nej till en motion om Nato och arbetet mot kärnvapen (UU20)
	Tryggare bostadsrätt (CU24)  Riksdagen sa ja till ändringar i bostadsrättslagen som ska stärka det rättsliga skyddet för den som köper eller äger en bostadsrätt. Bland annat stärks skyddet för köparen kring förhandsavtal och upplåtelseavtal, samt att krav på ekonomisk plan och intygsgivare skärps. Dessutom ska en medlem i en bostadsrättsförening inte kunna ha mer än en röst på föreningsstämman.  Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 förutom i den del som avser den ekonomiska planen och intygsgivarna, som börjar gälla den 1 januari 2024. Riksdagen riktar också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas och återkomma med ett förslag. Riksdagen riktar även ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas ytterligare. Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.
	Regional fysisk planering i Hallands län (CU25)  Enligt plan- och bygglagen ska regional fysisk planering ske i Stockholms län och i Skåne län. Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att regional fysisk planering också ska ske i Hallands län. När en region växer kraftigt ställs enligt regeringen stora krav på regional samordning för att klara mål och strategier när det gäller exempelvis bostadsförsörjning och utbyggnad av kollektivtrafik. Enligt regeringen har behovet av regional planering ökat i Hallands län. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i plan- och bygglagen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.
	Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål (CU26)  I EU har en ny Bryssel II-förordning antagits som gäller frågor om äktenskapsskillnad, föräldraansvar och internationella bortföranden av barn. Förordningen syftar bland annat till att stärka barnens och föräldrarnas rättssäkerhet i tvister där barn är inblandade och det finns en internationell anknytning samt till att effektivisera det rättsliga förfarandet. EU-förordningen börjar tillämpas fullt ut den 1 augusti 2022. Regeringen har lagt fram ett förslag till en ny lag som kompletterar bestämmelserna i Bryssel II-förordningen. Den nya lagen behövs för att EU-förordningen ska kunna tillämpas i den svenska rättsordningen. Riksdagen sa ja till den nya lagen som träder i kraft den 1 augusti 2022.
	Byggnadsnämndens tillsyn ska effektiviseras (CU32)  Ändringar i plan- och bygglagen ska göras för att förenkla, förtydliga och effektivisera byggnadsnämndens tillsynsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen föreslår bland annat att tillsynsmyndighetens möjlighet att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen ska utvidgas. Det ska införas en presumtionsregel för vem som ansvarar för att åtgärda ett enkelt avhjälpt hinder. Vidare ska det uttryckligen framgå av lagen att ett rivningsföreläggande ska föregås av ett föreläggande att sätta det aktuella byggnadsverket i stånd. Med föreläggande menas att den som föreläggs har en skyldighet att göra något. Byggnadsnämndens möjlighet att förelägga om stängsel vid säkerhetsbrister ska utökas. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022. Riksdagen sa nej till fem förslag i motioner.
	Stärkt integritet inom idrottens arbete mot dopning (KrU10)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för behandling av personuppgifter i idrottens arbete mot dopning. Förslagen innebär att det införs en ny lag som reglerar behandlingen av personuppgifter i det arbete som utförs på grund av världsantidopningskoden. Syftet är att göra det möjligt att behandla vissa uppgifter på ett ändamålsenligt sätt, och att skydda enskilda idrottsutövare gentemot kränkningar av personlig integritet. Den nya lagen ska börja gälla från 1 augusti 2022.
	Nya bötesstraff för felaktig återvinning av fartyg (MJU29)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning. Bestämmelserna innebär att fartygsägare kan få böter om de lämnar vilseledande eller oriktiga uppgifter när fartygets återvinningsplan upprättas. Driftsansvariga för återvinningsanläggningarna kan få böter om ett fartyg återvinns på ett annat sätt än vad som är bestämt enligt fartygets återvinningsplan. Lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022. Riksdagen har också behandlat cirka 220 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av förslagen ligger till grund för uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena rör frågor om • klassificering av jordbruket • proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning • äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd • arbetet med grön infrastruktur • tidsfrist vid miljöprövning • djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel • Århuskonventionens talerättsregler. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
	Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter (SfU26)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om höjt bostadstillägg till pensionärer, och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen. Regeringen har föreslagit en lagändring som innebär att konsumtionsstödet inom bostadstillägget till pensionärer höjs med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta, per månad. En lagändring har också föreslagits för att säkerställa att pensionärer som betalar avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen får del av höjningen. Lagändringen gällande bostadstillägget börjar gälla den 1 juli 2022 och ska börja tillämpas första gången för bostadstillägg som avser augusti 2022. Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner.
	Ändringar i reglerna om efterlevandestöd till barn (SfU27)  Efterlevandestöd ska inte ges till barn och unga vars boende och uppehälle bekostas av det allmänna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringen ska utjämna skillnaderna mellan underhållsstöd respektive efterlevandestöd. Den börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur bedömningen av arbetsförmågan för behovsanställda ska göras i vissa sjukpenningärenden. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2022.
	Skärpta regler för utvisning på grund av brott (SfU28)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta regler för utvisning på grund av brott. Regeringens förslag innebär bland annat att • utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag • det ska ställas högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad • kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige ska tas bort • förbudet mot att i vissa fall utvisa den som kom till Sverige som ung tas bort och ska ersättas med kvalificerade krav för utvisning • domstolen inte längre ska beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och valet av påföljd • återreseförbuden blir längre och ska börja löpa vid dagen för utresa. Regeringen föreslår även att det ska ges ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som har begått brott och att skyddet mot återkallelse av uppehållstillstånd ska stärkas för den som har blivit utsatt för våld eller allvarliga kränkningar i en nära relation. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022. Riksdagen riktar även uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om bland annat att • återfallsbrottslighet lättare ska kunna leda till utvisning • återkomma med förslag om inhibition vid icke bestående verkställighetshinder, så att en utvisning kan verkställas så snart det inte längre finns något hinder • den som har utvisats på grund av brott mot familjemedlem inte ska kunna återvända till Sverige på grund av anknytning till brottsoffren.
	Uppmaningar till regeringen om hälso- och sjukvården (SoU15)  Riksdagen har behandlat cirka 430 förslag om hälso- och sjukvård i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av motionsförslagen ligger till grund för ett antal uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena handlar om att • stärka den medicinska kompetensen och personalförsörjningen inom äldreomsorgen • ha ett större fokus på barn i anhörigstödet inom hälso- och sjukvården • utreda hur ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME kan inrättas • förstärka de tidiga insatserna för psykisk hälsa inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) • följa upp och analysera arbetet med en jämställd vård och bland annat föreslå konkreta åtgärder • öka kunskapen om patientens delaktighet, så kallat brukarinflytande, hos kommuner, regioner och andra myndigheter • skapa förutsättningar för minskade vårdköer genom utökad samverkan mellan sjukvården och Försäkringskassan. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
	Ja till att slopa bosättningsprincipen vid sprututbyte (SoU28)  Kravet på att vara bosatt i en region för att kunna delta i sprututbytesverksamhet där bör tas bort. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget. Kravet infördes bland annat för att underlätta tillståndsgivningen och för att fler regioner skulle vilja erbjuda sprututbytesverksamhet. Numera bedriver de flesta av landets regioner sprututbytesverksamhet och regeringen bedömer att kravet på bosättning inom regionen, den så kallade bosättningsprincipen, har spelat ut sin roll. Förslaget förväntas öka tillgängligheten till sprututbyten och därigenom underlätta ett effektivt smittskyddsarbete. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.
	Ny lag om sammanhållen dokumentation för vård- och omsorgsgivare (SoU30)  Riksdagen sa ja till ny lag om sammanhållen dokumentation för vård- och omsorgsgivare. Den nya lagen innebär att vårdgivare får tillgång till personuppgifter direkt eller på annat sätt elektroniskt hos andra vård- och omsorgsgivare. I lagen införs åtgärder för att för att stärka integriteten för vårdtagare samt starkare skydd för barns samtycke till behandling av personuppgifter. Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag i frågan.
	Europarådets svenska delegation har redogjort för sin verksamhet (UU13)  Sveriges delegation till Europarådets parlamentariska församling har överlämnat sin verksamhetsredogörelse för 2021 till riksdagen. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Av redogörelsen framgår att arbetet i Europarådets parlamentariska församling under 2021 har kunnat fortgå i full styrka. Samtliga fyra delsessioner har genomförts. Enligt redogörelsen har svenska ledamöter hållit 44 anföranden i plenum. Den svenska delegationen har haft det högsta deltagandet vid voteringar vid delsessioner och den fjärde högsta närvaron.
	Nej till en motion om Nato och arbetet mot kärnvapen (UU20)  I maj 2022 ansökte Sverige om medlemskap i Nato. Regeringens beslut om att ansöka om Natomedlemskap bygger på den säkerhetspolitiska analys som redovisas i rapporten Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige. Med anledning av Sveriges Natoansökan har en motion lagts fram i riksdagen om att Sverige exempelvis bör förbjuda införsel av kärnvapen till Sverige, att Sverige inte ska ingå i gruppen för kärnvapenplanering inom Nato och att Sverige inte ska vara en del av det samarbete som innebär att kärnvapen placeras på kärnvapenfria länders territorium. Sverige ska enligt motionen inte heller ha permanenta Natotrupper i landet. Riksdagen konstaterade att de frågor som tas upp motionen har diskuterats i den parlamentariska arbetsgrupp som under våren haft överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Riksdagen sa nej till motionen, med hänvisning till arbete som pågår och tidigare ställningstaganden som riksdagen har gjort. Riksdagen avgjorde ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas. Enligt riksdagsordningen får motioner väckas med anledning av händelser av större vikt och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato anses vara en sådan händelse