Nu är vi nära ett tvåpartisystem. Debattören Sig-Björn Ljunggren har ägnat några artiklar åt frågan om det är det vi vill ha. Men vem är vi? Förmodligen menar han de flesta medborgare. Därom vet vi inget. Jag delar i stort Ljunggrens syn, men saknar ett resonemang om varför vi hamnat i detta elände. Ett resonemang om drivkrafterna. Längtan efter att få genomföra en viss politik var förut starkare än längtan efter en viss position. Längtan har nu bytts till det omvända. Partiorganisationerna har gått på talet om vikten av att störta motståndaren och inte sett drivkraften, och till synes den enda, hos vissa personer att få, till exempel, kliva upp på en regeringstaburett.
Alliansbildningar innebär att ett parti säger, å ena sidan, att de i alliansen ingående partierna är överens om det mesta, å andra sidan, att väljarna bör rösta på just det egna partiet. Är detta hederligt?
lördag 5 december 2009
Stig-Björn Ljunggren och tvåpartisystem
Labels:
Tvåpartisystem
Skriver om politik och kommenterar vardagshändelser.
Jag ställer gärna upp som inledare i samtalsgrupper, alternativt föredragshållare, om, i första hand, politisk styrning, patientsäkerhet och natur och miljö.
Jag kan också hjälpa till vid upprättande av skrivelser till, till exempel, myndigheter. Ställer mig också till förfogande för att påverka politiker i viss fråga.
harald.nordlund@swipnet.se
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar