torsdag 29 augusti 2013

En ny bostadspolitik

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över

Artikeln var publicerad 14 december 2001 och skrevs tillsammans med min efterträdare som kommunalråd i Uppsala

I även dessa frågor tål denna tolv år gamla artikel att upprepas

Vi behöver en ny bostadspolitik

Det är regeringen som styr villkoren för bostadsbyggande. Den som vill ha en bostad i Uppsala gör klokt i att rösta för en ny rege-ring, skriver Harald Nordlund och Jan-Ove Jerrestål.

Den svenska bostadspolitiken fungerar dåligt. Förklaringarna är flera och har sin grund långt tillbaka i tiden. Bostadspolitiken har präglats av centralplanering, förmynderi och subventioner. Vanliga kännetecken på planekonomi är långa köer, krångel, svarta affärer, missnöjda konsumenter osv.

Hälften av Sveriges befolkning bor i kommuner med bostadsbrist. I tillväxtområdena är det låga bostadsbyggandet en besvärande flaskhals, medan i andra områden upp till tio procent av lägenheterna står tomma.

Lägg om kursen

Nu måste bostadspolitiken läggas om. Den måste inriktas på större utrymme för privat ägande, färre krångliga regleringar, ökad konkurrens, tydligare marknadsmekanismer och lägre beskattning. I Uppsala kommun planerar man att fram till 2020 bygga 16 000 nya bostäder i tätorten - en uppgift som blir en omöjlighet om inte radikala förändringar sker i den nationella bostadspolitiken.

Den som vill ha en bostad i Uppsala har därför goda skäl att nästa höst se till att Sverige får en ny regering. De kommunala beslutsfattarna avgör inte grundvillkoren för byggsektorn, nämligen beskattning, konkurrensregler och övriga styrande bestämmelser.

Mer konkurrens

Konkurrensen inom byggsektorn är nästan obefintlig. Detta leder till höga produktionskostnader som i sin tur leder till höga boendekostnader.

Regeringen skjuter skulden på marknaden och marknaden lägger skulden på regeringen. Nu vill regeringen rätta till marknaden, som man menar hamnat fel, och anslår ett investeringsbidrag. Man vill sätta press på produktionskostnaderna och alltså också på hyrorna.

Men minst en tredjedel av produktionskostnaden för ett hyreshus består av kostnader som byggföretagen inte kan styra. Byggföretagen hävdar också att bristen på nyproduktion av hyreslägenheter har sin grund i bruksvärdesprincipen. Man kan inte få kostnadstäckning för nyproduktion. Samtidigt är man beredd att konstatera att marknadshyror skulle orsaka segregation. Följden är att vi i dag har segregation mellan områden med hyresrätter och områden med bostadsrättsområden med olika pris-nivåer.

Friare hyressättning

Förutom att konkurrensen måste förbättras bör en friare hyressättning för nyproducerade lägenheter införs. Allmännyttans roll i sammanhanget är viktig. De kommunala bostadsbolagens funktion som förstahandsnorm vid hyressättning måste upphävas.

I Sverige känner vi till endast två sätt att förfoga över sin lägenhet, hyresrätt och bostadsrätt. Men varför kan vi i Sverige inte äga vår lägenhet? Varför är det så svårt i Sverige att få friköpa sin tomt?

Socialliberal bostadspolitik handlar också om sänkning av beskattningen på boendet, att skapa ett byggvänligt skatteutjämningssystem, och att reformera bostadsbidragen.

---

Harald Nordlund

Riksdagsledamot (fp)

Jan-Ove Jerrestål

Kommunalråd (fp)

Inga kommentarer: