Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över
Artikeln var publicerad 14 december 2001 och skrevs tillsammans med min efterträdare som kommunalråd i Uppsala
I även dessa frågor tål denna tolv år gamla artikel att upprepas
Vi
behöver en ny bostadspolitik
Det är regeringen som styr villkoren för
bostadsbyggande. Den som vill ha en bostad i Uppsala gör klokt i att rösta för
en ny rege-ring, skriver Harald Nordlund och Jan-Ove Jerrestål.
Den
svenska bostadspolitiken fungerar dåligt. Förklaringarna är flera och har sin
grund långt tillbaka i tiden. Bostadspolitiken har präglats av centralplanering,
förmynderi och subventioner. Vanliga kännetecken på planekonomi är långa köer,
krångel, svarta affärer, missnöjda konsumenter osv.
Hälften av Sveriges
befolkning bor i kommuner med bostadsbrist. I tillväxtområdena är det låga
bostadsbyggandet en besvärande flaskhals, medan i andra områden upp till tio
procent av lägenheterna står tomma.
Lägg om kursen
Nu måste
bostadspolitiken läggas om. Den måste inriktas på större utrymme för privat
ägande, färre krångliga regleringar, ökad konkurrens, tydligare
marknadsmekanismer och lägre beskattning. I Uppsala kommun planerar man att fram
till 2020 bygga 16 000 nya bostäder i tätorten - en uppgift som blir en
omöjlighet om inte radikala förändringar sker i den nationella bostadspolitiken.
Den som vill ha en bostad i Uppsala har därför goda skäl att nästa höst
se till att Sverige får en ny regering. De kommunala beslutsfattarna avgör inte
grundvillkoren för byggsektorn, nämligen beskattning, konkurrensregler och
övriga styrande bestämmelser.
Mer konkurrens
Konkurrensen inom
byggsektorn är nästan obefintlig. Detta leder till höga produktionskostnader som
i sin tur leder till höga boendekostnader.
Regeringen skjuter skulden på
marknaden och marknaden lägger skulden på regeringen. Nu vill regeringen rätta
till marknaden, som man menar hamnat fel, och anslår ett investeringsbidrag. Man
vill sätta press på produktionskostnaderna och alltså också på hyrorna.
Men minst en tredjedel av produktionskostnaden för ett hyreshus består
av kostnader som byggföretagen inte kan styra. Byggföretagen hävdar också att
bristen på nyproduktion av hyreslägenheter har sin grund i bruksvärdesprincipen.
Man kan inte få kostnadstäckning för nyproduktion. Samtidigt är man beredd att
konstatera att marknadshyror skulle orsaka segregation. Följden är att vi i dag
har segregation mellan områden med hyresrätter och områden med
bostadsrättsområden med olika pris-nivåer.
Friare hyressättning
Förutom att konkurrensen måste förbättras bör en friare hyressättning
för nyproducerade lägenheter införs. Allmännyttans roll i sammanhanget är
viktig. De kommunala bostadsbolagens funktion som förstahandsnorm vid
hyressättning måste upphävas.
I Sverige känner vi till endast två sätt
att förfoga över sin lägenhet, hyresrätt och bostadsrätt. Men varför kan vi i
Sverige inte äga vår lägenhet? Varför är det så svårt i Sverige att få friköpa
sin tomt?
Socialliberal bostadspolitik handlar också om sänkning av
beskattningen på boendet, att skapa ett byggvänligt skatteutjämningssystem, och
att reformera bostadsbidragen.
---
Harald Nordlund
Riksdagsledamot (fp)
Jan-Ove Jerrestål
Kommunalråd (fp)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar