fredag 23 augusti 2013

Bygg nya hyreslägenheter

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över.

Den här artikeln var publicerad 18 juli 2001

Bygg nya hyreslägenheter

Regeringens engångsinsats skapar ingen hållbar lösning på den allvarliga brist på hyresbostäder som många av landets kommuner har, anser Harald Nordlund.

Marknaden klarar av att bygga bostäder bara för de välbeställda, anser regeringen som vill anslå 2,5 miljarder för att öka byggandet av hyresbostäder för ungdomar, småhushåll och familjer med normala inkomster. Statsrådet Lövdén vill utmana landets kommuner och säger sig ha svårt att tro att de kan stå emot.

Regeringen är oroad över att det byggs för lite hyreslägenheter och det är jag med. Där slutar likheterna.

Marknaden får skulden

Regeringen skjuter skulden på marknaden och det är inte förvånande att marknaden i sin tur lägger skulden på regeringen. Då går regeringen in för att rätta till marknaden som hamnat fel och anslår ett investeringsbidrag. Bidraget ska utformas så att det sätter press på produktionskostnaderna och därmed även på hyrorna.

Produktionskostnaderna för en hyresfastighet ser ut så här:

Köp av tomtmark 3-5 procent.

Kommunala avgifter, bygg-lov, gatuersättning 3-5 procent.

Pantbrev 2 procent.

Räntor och krediter 3 procent.

Kontrollbesiktning, administrativ försäkring och entreprenadsäkerhet 5-7 procent.

Moms 17-18 procent.

Arbetsgivaravgifter ,egna, ej underentreprenad, 2,5 procent.

Summan blir här 33,5- 42,5 procent av snittkostnaden och då finns inga egentliga byggkostnader medtagna - inte en bräda, inte en spik, inte en fönsterkarm och ingen lön till byggnadsarbetarna. Uppgifterna kommer från ett av våra största byggföretag.

Det är lätt att konstatera att minst en tredjedel av produktionskostnaden för ett hyreshus består av kostnader som byggföretagen inte kan styra. Den största delen av dessa kostnader styrs och fastställs av stat och kommun och en mindre del av finansinstitutioner. De sistnämnda är i hög utsträckning styrda av lagstiftning.

Nu vill regeringen alltså återbörda en del av dessa medel till bostadsbyggande under, vad jag förstår, en begränsad tid, för att komma till rätta med den mest akuta bristen på hyreslägenheter.

Stötande segregation

Byggföretagen hävdar att bristen på nyproduktion av hyreslägenheter ytterst har sin grund i bruksvärdesprincipen. Det är en omöjlighet att få kostnadstäckning för nyproduktion. Samtidigt tillstår man att fria marknadshyror skulle skapa en oönskad och mycket stötande segregation. Konsekvensen blir att vi i dag har segregation mellan områden med hyresrätter och områden med bostadsrätter och dessutom mellan bostadsrättsområden med olika prisnivåer.

Att mot denna bakgrund föreslå en engångsinsats för ett par år, låt vara med ett betydande belopp, skapar enligt min mening ingen långsiktig eller hållbar lösning på den allvarliga brist på hyresbostäder som många av landets kommuner har.

-

Harald Nordlund

Riksdagsledamot (fp)

UNT 18/7 2001

Inga kommentarer: