Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över.
Den här artikeln var publicerad 18 juli 2001
Bygg nya hyreslägenheter
Regeringens engångsinsats skapar
ingen hållbar lösning på den allvarliga brist på hyresbostäder som många av
landets kommuner har, anser Harald Nordlund.
Marknaden klarar av
att bygga bostäder bara för de välbeställda, anser regeringen som vill anslå 2,5
miljarder för att öka byggandet av hyresbostäder för ungdomar, småhushåll och
familjer med normala inkomster. Statsrådet Lövdén vill utmana landets kommuner
och säger sig ha svårt att tro att de kan stå emot.
Regeringen är oroad
över att det byggs för lite hyreslägenheter och det är jag med. Där slutar
likheterna.
Marknaden får skulden
Regeringen skjuter skulden på
marknaden och det är inte förvånande att marknaden i sin tur lägger skulden på
regeringen. Då går regeringen in för att rätta till marknaden som hamnat fel och
anslår ett investeringsbidrag. Bidraget ska utformas så att det sätter press på
produktionskostnaderna och därmed även på hyrorna.
Produktionskostnaderna för en hyresfastighet ser ut så här:
Köp
av tomtmark 3-5 procent.
Kommunala avgifter, bygg-lov, gatuersättning
3-5 procent.
Pantbrev 2 procent.
Räntor och krediter 3 procent.
Kontrollbesiktning, administrativ försäkring och entreprenadsäkerhet 5-7
procent.
Moms 17-18 procent.
Arbetsgivaravgifter ,egna, ej
underentreprenad, 2,5 procent.
Summan blir här 33,5- 42,5 procent av
snittkostnaden och då finns inga egentliga byggkostnader medtagna - inte en
bräda, inte en spik, inte en fönsterkarm och ingen lön till byggnadsarbetarna.
Uppgifterna kommer från ett av våra största byggföretag.
Det är lätt att
konstatera att minst en tredjedel av produktionskostnaden för ett hyreshus
består av kostnader som byggföretagen inte kan styra. Den största delen av dessa
kostnader styrs och fastställs av stat och kommun och en mindre del av
finansinstitutioner. De sistnämnda är i hög utsträckning styrda av lagstiftning.
Nu vill regeringen alltså återbörda en del av dessa medel till
bostadsbyggande under, vad jag förstår, en begränsad tid, för att komma till
rätta med den mest akuta bristen på hyreslägenheter.
Stötande
segregation
Byggföretagen hävdar att bristen på nyproduktion av
hyreslägenheter ytterst har sin grund i bruksvärdesprincipen. Det är en
omöjlighet att få kostnadstäckning för nyproduktion. Samtidigt tillstår man att
fria marknadshyror skulle skapa en oönskad och mycket stötande segregation.
Konsekvensen blir att vi i dag har segregation mellan områden med hyresrätter
och områden med bostadsrätter och dessutom mellan bostadsrättsområden med olika
prisnivåer.
Att mot denna bakgrund föreslå en engångsinsats för ett par
år, låt vara med ett betydande belopp, skapar enligt min mening ingen långsiktig
eller hållbar lösning på den allvarliga brist på hyresbostäder som många av
landets kommuner har.
-
Harald Nordlund
Riksdagsledamot
(fp)
UNT 18/7 2001
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar