Bra sjukvård kan bli bättre

Under de senaste åren har vårdbehovet ökat snabbare än resurserna i vården. Samtidigt har fler sjukdomar botats med allt dyrare metoder och utrustning. Kvaliteten i den vård som ges har ökat påtagligt medan tillgängligheten till närsjukvård är långt ifrån bra med långa köer till specialistvård. Till det kommer att personalens arbetsförhållanden förefaller ha blivit mer ansträngda, många sparförsök har misslyckats och privata sidolösningar växer fram. Är lösningen mer pengar till vården? Jo, i vissa fall är det nog så. Men generellt gäller, enligt min uppfattning, att politiker måste vara beredda att tänka nytt. Sjukvården ska finansieras solidariskt, det vill säga skattevägen. Sjukvården ska finnas när människor behöver den och finnas nära människorna. Sjukvården ska vara tillgänglig för alla för att människor ska känna trygghet. En tydligare uppdelning av ansvaret mellan politiker och anställda krävs. Politiker ska besluta om skattens storlek och vårdens kvalitet, följa upp, utkräva ansvar och ta ansvar för de verksamheter som drivs i landstingets regi. Politikernas uppgift är att göra det möjligt att bedriva en bra sjukvård och att ta de övergripande beslut som behövs för att göra sjukvården tillgänglig för alla. Besluten i sjukvården ska tas nära verksamheterna. Förutom att effektiviteten ökar nås ett bättre lokalt inflytande. Vi vet att tillgängligheten ökar om vi möjliggör öppethållande på kvällstid på vårdcentralerna och tilldelar resurser för att anställa fler husläkare. Tillgängligheten gynnas även av att det finns olika utförare, privata och i landstingsregi. En bättre tillgänglig primärvård bidrar också till att specialistsjukvården avlastas. Pengar som i dag används för sjukskrivning på grund av köer till behandlingar och för läkemedel i stället för vård kan omfördelas för att öka tillgängligheten till vård och förkorta sjukskrivningar. Husläkaren ska ges möjlighet att ta ett helt ansvar för patienten, även till exempel sedan specialistsjukvården tagit över. Bättre koppling behövs mellan forskningen och husläkarna liksom att läkarna avlastas administrativa uppgifter för att öka patienttiden.