Inlägg
| ||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 21 oktober
| ||||||||||||||||||||||||||||
Granskning av arbetssätt och effektivitet hos Arbetsförmedlingen (AU3) Riksrevisionen har granskat om det finns skillnader mellan olika arbetsförmedlares arbetssätt och resultat som innebär att det finns möjligheter att öka effektiviteten i förmedlingsverksamheten. Slutsatsen av granskningen är att det finns skillnader och att de påverkar resultatet i verksamheten. Riksrevisionen rekommenderar därför Arbetsförmedlingen att – när förutsättningarna för Arbetsförmedlingens framtida uppdrag är klara – utveckla ett arbetssätt med inriktning på sökaktiviteter, exempelvis genom internutbildning. Revisionen rekommenderar också Arbetsförmedlingen att kostsamma insatser ska tilldelas mer enhetligt och träffsäkert. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör kunna vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingen i arbetet med att utveckla mer enhetliga och träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Riksdagen noterar också att revisionen inte lämnar någon rekommendation till regeringen. Riksdagen sa nej till ett motionsförslag som väckts med anledning av granskningsrapporten från Riksrevisionen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||
ILO:s hundraårsdeklaration för framtidens arbetsliv (AU4) Regeringen har i en skrivelse informerat riksdagen om Internationella arbetsorganisationen, ILO:s hundraårsdeklaration för framtidens arbetsliv. I deklarationen presenteras 17 punkter för hur ILO ska arbeta för att bidra till en rättvis övergång till framtidens arbetsliv och därmed en rättvis och hållbar framtid. ILO ska bland annat arbeta för livslångt lärande och anständiga arbetsvillkor och fortsätta arbetet för att få bort barn- och tvångsarbete. Riksdagen framhöll det positiva i att ILO:s deklaration bland annat betonar jämställdhet, förmåga till omställning och social dialog. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||
Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9) Finansutskottet har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2020. Den årliga rapporten bygger på iakttagelser som gäller brister och problem som berör flera myndigheter, politikområden och verksamheter. Riksrevisorns årliga rapport fyller en viktig funktion för riksdagen och ger förutsättningar för riksdagen att diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året. För att ytterligare belysa revisorns samlade iakttagelser ordnade utskottet i september 2020 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten samt Riksrevisionens uppföljningsrapport 2020. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||
Tillfällig ändring i AP-fondernas placeringsregler med anledning av covid-19 (FiU12) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig ändring i placeringsreglerna för fyra av de allmänna pensionsfonderna, de så kallade AP-fonderna, med anledning av covid-19. Ändringen gäller Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden och innebär att den så kallade röstandelsbegränsningen, den högsta möjliga ägarandelen som fonderna har i ett bolag, höjs från nuvarande 10 procent till 15 procent av aktierna. Villkoret är att AP-fonderna deltar vid en nyemission i bolaget. En nyemission är när ett bolag, för att exempelvis motverka en försämrad ekonomisk situation, utfärdar och säljer nya aktier. Syftet med de tillfälligt ändrade reglerna är att ge AP-fonderna, som är långsiktiga investerare och ägare, en ökad möjlighet att delta i emissioner i svenska bolag som behöver kapital för att till exempel hantera en försämrad lönsamhet till följd av coronapandemin. Lagändringen börjar gälla den 1 november 2020 och upphör den sista juni 2021. | ||||||||||||||||||||||||||||
Förändringar som gäller OTC-derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering (FiU29) Regeringen har föreslagit lagändringar till följd av förändringar i två EU-förordningar. Den ena ändringen gäller lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Följden av lagändringen blir att Finansinspektionen i fler fall än i dag kan ta ut en särskild avgift av den som inte följer förordningen. Förslaget gäller också en ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning. Ändringen får till följd att Finansinspektionen kan ingripa mot en motpart som inte följer förordningen, även om motparten inte är en juridisk person. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||
Riksbanken får ändra sin kredit till IMF (FiU31) Internationella valutafonden, IMF, finansierar sin utlåning med insatskapital från medlemsländerna, de kompletterande finansieringsformerna NAB (New Arrangement to Borrow) och bilaterala avtal med ett antal medlemsländer, varav Sverige är ett. IMF har beslutat att fördubbla medlemsländernas åtaganden i NAB och minska de bilaterala åtagandena, om det godkänns av medlemsländerna. Riksdagen sa ja till att Riksbanken ökar Sveriges åtagande i NAB och förlänger deltagandet i NAB med ytterligare fem år. Riksdagen godkände samtidigt att Riksbanken ingår ett nytt bilateralt avtal med IMF som innebär minskad kredit, när utökningen av NAB börjar gälla. Förändringen innebär att Sveriges totala åtaganden för IMF minskar med motsvarande cirka 21,9 miljarder kronor. | ||||||||||||||||||||||||||||
Kommunala räddningstjänster ska bli mer effektiva (FöU3) Regeringen föreslår lagändringar så att landets kommunala räddningstjänster mer effektivt och samstämt kan hantera framtida utmaningar, till exempel skogsbränder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna innebär bland annat att
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Kommunerna får dock till den 1 januari 2022 på sig för att uppfylla vissa av kraven. Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över möjligheten att införa undantag i a-kassereglerna för deltidsbrandmän. Det eftersom en person som är arbetslös men som är aktiv som deltidsbrandman riskerar att få lägre a-kassa. Förslaget om tillkännagivande bygger bland annat på motioner från den allmänna motionstiden 2020/21. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag och följdmotioner. | ||||||||||||||||||||||||||||
Radio- och tv-lagen ska moderniseras (KU3) Regeringen vill modernisera radio- och tv-lagen. Bland annat ska bestämmelser om videodelningsplattformar, till exempel Youtube, införas eftersom plattformarna konkurrerar med tv-sändningar och beställ-tv. Reglerna om tv-sändningar och beställ-tv ska också ändras i vissa delar. Exempelvis ska kravet på tillgänglighet och skyddet av minderåriga börja gälla för beställ-tv. Även reglerna för produktplacering och reklam ändras och blir mer flexibla. Regeringen vill också ta bort nuvarande tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv ur sändningstillstånden för public service-företagen, om företagen begär det. Syftet är att göra ett utvidgat självreglerande system möjligt, där frågor om enskilda publicitetsskador prövas av Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd. Lagändringarna genomförs främst som en följd av vissa förändringar i EU:s så kallade AV-direktiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020. Ändringarna kopplat till tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv börjar gälla den 1 januari 2021, om företagen begär det. | ||||||||||||||||||||||||||||
Sekretess för vissa integritetskänsliga uppgifter i Finansinspektionen (KU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa sekretess för vissa integritetskänsliga uppgifter som Finansinspektionen har tillgång till. Lagändringarna innebär att sekretess ska gälla i Finansinspektionen för uppgifter om bland annat anställdas innehav av finansiella instrument, till exempel aktier och obligationer. Även uppgifter som kan avslöja identiteten på en person som har anmälts för överträdelser av vissa regler som gäller kreditinstitut, till exempel banker och andra företag på kreditmarknaden, ska omfattas av sekretess och tystnadsplikt. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||
EU-kommissionens vitbok om utländska subventioner har granskats (NU8) Riksdagen har granskat EU-kommissionens vitbok, policydokument, om att skapa lika villkor för utländska subventioner på den inre marknaden. Vitboken innehåller bland annat en analys av de rättsliga instrument som redan finns för att hantera utländska subventioner. Den innehåller också ett förslag på hur olika typer av snedvridningar på EU-marknaden kan hanteras. Riksdagen instämmer i kommissionens analys att det kan finnas ett behov av att kunna stoppa metoder inom handel och investeringar som innebär en snedvridning av EU:s inre marknad och som undergräver regler om konkurrens på lika villkor. Åtgärderna behöver dock ha en bra balans mellan att säkra europeiska intressen och en inre marknad som förblir attraktiv för global handel. Enligt riksdagen behöver idéerna i vitboken kompletteras innan ett konkret lagförslag läggs fram. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||
Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget (SkU2) Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med RUT-avdraget har infriats. Myndigheten ser att det har skett i viss mån i två avseenden: de som har köpt RUT-tjänster har kunnat öka sin arbetstid och vissa grupper har fått fastare förankring på arbetsmarknaden. Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att se över om RUT-reformen är självfinansierad och hur den påverkar sysselsättningen på lång sikt. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen att den generellt inte tar hänsyn till så kallade dynamiska effekter i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna. Regeringen menar att det är svårt att i förväg och teoretiskt försöka beräkna hur reformer kommer att påverka sysselsättning och skatteinkomster via företag och individers förändrade beteenden. Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning att Riksrevisionens granskning har bidragit till en ökad kunskap om RUT-avdragets effekter och välkomnar att regeringen har för avsikt att löpande följa den vidare kunskapsutvecklingen av RUT-avdragets sammantagna effekter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||||||||||||||||||||
Ändring av regler för delegation och informationsutbyte på skatteområdet (SkU4) Regeringen föreslår ändrade regler för Skatteverkets informationsutbyte och för delegation i Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär lagändringar som ska bidra till att skadlig skattekonkurrens, som kan urholka länders skattebaser, motverkas. Bland annat ska Skatteverket ta in fler uppgifter vid förhandsbesked i skattefrågor och vid ansökningar om så kallad tonnagebeskattning, en schablonskatt på inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet. Dessutom införs undantag i reglerna för när Skatteverket ska överföra så kallade land-för-land-rapporter till andra stater och jurisdiktioner. Land-för-land-rapporter lämnas av multinationella företagskoncerner som har en omsättning som överstiger sju miljarder kronor. Förslaget innebär också att Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden får ökade möjligheter att delegera, alltså överlämna, rätten att fatta beslut i vissa ärenden. Syftet är att bidra till en effektivare handläggning av ärenden. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||
Sänkt skatt för personer i glesbygd (SkU6) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka skatten för personer i glest befolkade kommuner i främst Norrland och nordvästra Svealand. Förslaget innebär att boende i glest befolkade områden får en skattereduktion, alltså en skattesänkning, på 1 675 kronor per år. Den föreslagna skattereduktionen gäller drygt 70 kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Värmlands län och Västra Götalands län. Syftet med lagändringen är att bidra till en levande landsbygd och skapa bättre förutsättningar för personer som bor och betalar skatt i glesbygdskommuner. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2020 och gäller retroaktivt för hela 2020 | ||||||||||||||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar