Rksda´n 17 november

 

	17 november 2021
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 17 november • Reglerna som gäller upphandling ska förenklas (FiU14) • Processen med projektbidrag för krisberedskap ska förbättras (FöU3) • Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (JuU5) • Möjligheterna att använda tidiga förhör som bevis ska utökas (JuU6) • Fler mål i domstolar ska kunna avgöras på handlingarna (JuU7) • Straffet för våld och kränkningar i nära relationer ska skärpas (JuU8) • Ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli återbetalningsskyldiga (KU3) • Sekretess hos kommissionen som granskar arbetet med att få två svenska medborgare frigivna utomlands (KU8) • Skrivelse om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor (UbU3)
	Reglerna som gäller upphandling ska förenklas (FiU14)  Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra i flera lagar som gäller upphandling. Regelverket ska förenklas för offentliga upphandlingar under EU:s så kallade tröskelvärden. De nya reglerna ska också omfatta upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster samt så kallade B-tjänster. Myndigheter som upphandlar ska inte behöva efterannonsera upphandlingar under ett visst belopp. De nya reglerna börjar gälla den 1 februari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör utvärdera lagstiftningen kring offentliga upphandlingar och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar.
	Processen med projektbidrag för krisberedskap ska förbättras (FöU3)  Riksdagen vill se en förbättrad process vid tilldelning av det projektbidrag som myndigheter kan ansöka om för utvecklingsprojekt inom krisberedskap. Pengarna till bidraget kommer från anslag 2:4 Krisberedskap och det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ansvarar för att fördela dem mellan de myndigheter som ansökt. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att göra en oberoende översyn av hur hela processen med projektbidrag kan bli mer ändamålsenlig, transparent och långsiktig. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens tidigare granskning av hur väl pengarna från anslag 2:4 Krisberedskap används. I granskningen konstaterades bland annat en risk för att projektbidraget går till myndigheternas ordinarie verksamhet inom området och inte till utvecklingsprojekt. I sin skrivelse hänvisar regeringen till pågående arbete för att förbättra processen, men riksdagen anser inte att det är tillräckligt och har därför gjort detta tillkännagivande. Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (JuU5)  Regeringen har lagt fram ett förslag som bland annat innebär att om en person som är 18–20 år har begått ett brott, och det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år för brottet, så ska det inte tas särskild hänsyn till den unga åldern när straffet bestäms. Detta gäller också om brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma unga myndiga lagöverträdare till fängelse. De särskilda påföljderna för unga ska i stort sett bara gälla personer som inte har fyllt 18 år när de har begått ett brott. Den som är över 18 år ska bara kunna dömas till någon av ungdomspåföljderna om det finns särskilda skäl för det. Vidare ska allvarliga brott som mord eller våldtäkt mot barn inte kunna preskriberas om brottet begicks av någon som fyllt 18 år. Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör återkomma med ett förslag till riksdagen om att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare ska slopas för alla typer av brott.
	Möjligheterna att använda tidiga förhör som bevis ska utökas (JuU6)  Det ska bli möjligt att i större utsträckning använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör som bevis. Regeringens förslag handlar bland annat om att utöka möjligheterna att • tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis • ta upp bevis i domstol före huvudförhandling, t.ex. i stora brottmål eller om det kan antas få betydelse för frågan om att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner • använda skriftliga vittnesberättelser, så kallade vittnesattester, som bevis. Syftet med regeringens förslag är att göra handläggningen av framför allt stora brottmål mer modern, flexibel och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om dessa förslag. Utskottet anser bland annat att • det bör övervägas om inte kravet ska tas bort på att parterna måste godkänna en skriftlig vittnesberättelse, en så kallad vittnesattest, för att den ska få läggas fram som bevis • en berättelse som lämnats vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet och som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning ska få användas som bevis i rättegången om det inte är uppenbart olämpligt med hänsyn till sakens prövning.
	Fler mål i domstolar ska kunna avgöras på handlingarna (JuU7)  Tingsrätten och hovrätten ska få ökade möjligheter att avgöra brott- och tvistemål utifrån skriftliga handlingar, det vill säga utan huvudförhandling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska leda till effektivare domstolar och ökad rättssäkerhet. För att få avgöra ett mål utifrån skriftliga handlingar i tingsrätten krävs i dag att det inte finns anledning till någon annan påföljd, alltså straff för det misstänkta brottet, än böter. Enligt förslaget ska möjligheten även gälla när påföljden för det misstänkta brottet är villkorlig dom eller villkorlig dom i förening med böter. I hovrätten finns det i praktiken endast ett begränsat utrymme att avgöra mål utifrån skriftliga handlingar. Enligt förslaget ska hovrätten alltid få avgöra ett tvistemål, en tvist mellan två parter, utan huvudförhandling om en sådan är obehövlig. I familjemål ska möjligheten dock användas med försiktighet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.
	Straffet för våld och kränkningar i nära relationer ska skärpas (JuU8)  För att stärka skyddet mot våld och andra kränkningar i nära relationer har regeringen föreslagit lagändringar för att skärpa straffen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär bland annat att • minimistraffet för grov fridskränkning respektive kvinnofridskränkning ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år • förtalsbrott ska kunna ingå i brotten fridskränkningsbrott respektive olaga förföljelse • utvidgat kontaktförbud ska enklare än i dag kunna förenas med villkor om så kallad fotboja. Utvidgat kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får vara i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hen brukar vara. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. I korthet handlar de om: • Maxstraffet för fridskränkningsbrotten bör höjas. • Regeringen bör tillsätta en utredning som presenterar förslag på hur kontaktförbud ska kunna utfärdas vid fler situationer än i dag. • Utredningen ska även lämna förslag på hur fotboja ska kunna användas oftare vid kontaktförbud, särskilt vid våld i nära relationer. • Utredningen ska slutligen föreslå hur särskilt utvidgat kontaktförbud ska användas oftare och hur det geografiska området tydligare än i dag ska kunna omfatta ett större område, som en kommun.
	Ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli återbetalningsskyldiga (KU3)  Riksdagsstyrelsen har föreslagit ändringar i ett antal regler för riksdagens arbete. En av ändringarna innebär att ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli skyldiga att betala tillbaka sitt arvode. En annan ändring är att en riksdagsledamot som lämnar sin partigrupp därmed även automatiskt ska lämna de uppdrag i utskott och andra riksdagsorgan som ledamoten valts till av kammaren. Riksdagen sa ja till dessa och merparten av riksdagsstyrelsens övriga förslag. Riksdagen beslutade också om ändringar i vissa av förslagen. Merparten av regeländringarna ska börja gälla den 1 januari 2022.
	Sekretess hos kommissionen som granskar arbetet med att få två svenska medborgare frigivna utomlands (KU8)  Regeringen har föreslagit att uppgifter om enskilda personers personliga eller ekonomiska förhållanden ska omfattas av sekretess hos den kommission som fått i uppdrag att granska regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att få de svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Lagändringen börjar gälla den 15 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Skrivelse om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor (UbU3)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens styrning av utbyggnadsuppdrag inte har lett till någon större ökning av högskoleutbildade inom bristyrken. Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att göra en analys av måluppfyllelse och att förtydliga utbyggnadsuppdrag riktade mot samhällsbyggnad. Regeringen anser också att utbyggnaderna har tagit längre tid att genomföra än planerat men att de har fått effekt. Antalet studenter i högskolan har ökat och är nu rekordstort. Regeringen har successivt förändrat villkoren för uppdragen för att öka möjligheterna att bygga ut lärar- och förskollärarutbildningar samt hälso- och sjukvårdsutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att göra en analys av måluppfyllelse av utbyggnadsuppdragen i dialog med lärosätena