torsdag 12 april 2018

Riksda´n 11 april


logotyp: Sveriges riksdag
11 april 2018

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 11 april

Bostadsanpassningsbidraget förtydligas genom ny lag (CU6)
Nej till motioner om planering och byggande (CU16)
Nej till motioner om fastighetsrätt (CU18)
Ändrade regler för Riksrevisionen (KU15)
Kommunerna bör få tydligare roll i brottsförebyggande arbete (KU33)
Skapande skola borde vidareutvecklas (KrU6)

Bostadsanpassningsbidraget förtydligas genom ny lag (CU6) 

Bostadsanpassningsbidraget anpassas bland annat till den funktionshinderpolitik som gäller i dag i och med att det införs en ny lag. Till stora delar innebär det inga praktiska förändringar från lagen om bostadsanpassningsbidrag som gäller i dag, men vissa bestämmelser förtydligas.
Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att människor med funktionsnedsättning ska kunna anpassa sin bostad för att på det sättet ha möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Anledningen till att det tas fram en ny lag är för att den ska anpassas
till den funktionshinderpolitik som gäller i dag
så att den sökande sätts i centrum
så att kommunernas handläggning förenklas
så att lagen uppfattas som förutsägbar och tydlig.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Nej till motioner om planering och byggande (CU16) 

Riksdagen sa nej till motioner inom området planering och byggande, med mera. Förslagen handlar bland annat om riksintressesystemet och behovet av bostäder, en översyn av plan- och bygglagen, studentbostäder, byggnaders inomhusmiljö och kontroller vid nybyggnation. Andra förslag rör medborgarinflytande i stadsplaneringen, riktlinjer i planarbetet, statliga byggbolag samt så kallad BID-samverkan - en metod för samverkan mellan privat och offentlig sektor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden samt att riksdagen står fast vid sina tidigare ställningstaganden i vissa frågor.

Nej till motioner om fastighetsrätt (CU18) 

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner om fastighetsrätt. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, tomträtt och andelstal i vägsamfälligheter.

Ändrade regler för Riksrevisionen (KU15) 

Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Kommunerna bör få tydligare roll i brottsförebyggande arbete (KU33) 

Kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver bli tydligare. I dag har kommunerna ett uttryckligt ansvar för unga och stöd till brottsoffer. Däremot är det otydligt vilken roll kommunerna har överlag för att arbeta förebyggande mot brott, till exempel med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Skapande skola borde vidareutvecklas (KrU6) 

Fler barn och unga borde komma i kontakt med kultur i skolan med hjälp av satsningen Skapande skola. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidareutveckla Skapande skola.
Satsningen Skapande skola startade 2008 med syfte att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet och nå fler barn än de som redan är kulturellt aktiva på fritiden. Utvärderingar har visat att satsningen har nått många och det är något som riksdagen tycker är positivt. Däremot finns det saker att utveckla, till exempel att mindre kommuner i dag inte söker bidraget i samma utsträckning som större kommuner.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner
Skicka en kommentar