måndag 23 april 2018

Riksda´n 19 april


logotyp: Sveriges riksdag
19 april 2018

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 19 april

Våld mot blåljuspersonal borde ha minimistraff på sex månader (JuU14)
Möjlighet förhöra barn utan att underrätta föräldrarna bör övervägas (JuU17)
Oberoende utvärderingar bör göras av innovations- och företagsstöd (NU12)
Ja till ändringar i ellagen (NU17)

Våld mot blåljuspersonal borde ha minimistraff på sex månader (JuU14) 

Det borde vara ett minimistraff på sex månaders fängelse för våld mot blåljuspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal, straffet för rattfylleri bör skärpas och det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde:
Ge ytterligare ett uppdrag till blåljusutredningen om att bl.a. ta fram ett lagstiftningsförslag om att brott mot hälso- och sjukvårdspersonal och andra vitala samhällsfunktioner borde straffas med minst sex månaders fängelse.
Göra en översyn av straffskalorna för rattfylleri, grovt rattfylleri och olovlig körning.
Införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv och införa en särskild straffskärpningsgrund för hedersmotiv vid brott.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om straffrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Möjlighet förhöra barn utan att underrätta föräldrarna bör övervägas (JuU17) 

I dag är möjligheten begränsad att förhöra barn som kan ha utsatts för brott, utan att berätta det för vårdnadshavarna. Om ett barn är utsatt för till exempel hedersrelaterad brottslighet finns en risk att barnets situation försämras om familjen får reda på förhöret.
Regeringen bör därför överväga att göra det möjligt att skjuta upp eller låta bli att underrätta vårdnadshavare om förhör med barn som misstänks ha utsatts för brott, om det riskerar att försämra för barnet. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.
Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Oberoende utvärderingar bör göras av innovations- och företagsstöd (NU12) 

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området näringspolitik:
Regeringen bör tydliggöra att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och företagande.
Regeringen bör bedriva ett fortsatt arbete för att korta handläggningstider på myndigheter där tydliga handläggningstider utgör en central del och vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i arbetet.
Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner inom området näringspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riskkapital, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Ja till ändringar i ellagen (NU17) 

Regeringen ska få bestämma om regler som kompletterar EU:s nätkoder för el. Regeringen kan också välja att delegera den här rätten till en myndighet.
EU:s nätkoder innehåller tvingande regler som syftar till att se till att det europeiska elsystemet är driftsäkert och sammanlänkat. Regeringen har föreslagit ändringar i ellagen som innebär att regeringen eller en myndighet kan komplettera dessa regler.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 201

Inga kommentarer: