torsdag 1 februari 2018

Vilket ämne har vi nästa lektion? Jo, Emotik

Varför är det så svårt att få politiker att nappa på tankar uttryckta i nedanstående artikel? Ibland är svaret att tankar inte är röstvinnande. I detta fall är jag övertygad om, förutom starka sakliga skäl, att frågan är röstvinnande.


180121


Emotik som skolämne

Ökat välstånd, ökade kunskaper, globalisering, fler kontakter världen över, ökade möjligheter till självständiga val i livet har starkt påverkat människors levnadsförhållanden. Bland annat nya medier har bidragit härtill. Men dessa har också närmat oss till våld och krig. Hur ska vi förhålla oss till denna verklighet? Hur ska vi kunna förstå?

De ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper oss att förstå. Men de bilder som regelbundet förmedlas till oss visar att någonting mer behövs. Vi tycks behöva, någonting som det talas allt mer om, en livskompetens. Vi behöver ökad livskunskap. Livskunskap är enligt WHO ”en förmåga att på ett ändamålsenligt sätt möta och hantera vardagslivets olika krav och utmaningar”.
Carl-Gerhard Gottfries och Sven-Olof Olsson har i boken ”Emotik – emotionellt lärande i skolan” förklarat varför skolan behöver arbeta med emotionell utveckling för barn och ungdomar. Emotik som grundförutsättning för ökad livskunskap.
I sammanfattning är Gottfries och Olssons budskap:
* Vuxna måste ge barn och ungdomar handledning i socialt och
emotionellt lärande
* Sjuttio procent av kommunikationen mellan människor anses ske med det emotionella språket.
* Många barn har aldrig fått lära sig vad impulskontroll är och det påverkar deras förmåga att hantera olika livssituationer.
* Det finns i dag ingen systematisk utbildning i skolan om socialt och emotionellt lärande.
* Om man på ett tidigt stadium redan i förskolan ger barn undervisning i emotionell förmåga kunde kanske ungdomsbrottsligheten minska.
* Det borde finnas ett eget skolämne, Emotik.
* Mobbning måste betecknas som ett symtom på misslyckat emotionellt lärande.
* Brister i emotionell förmåga hämmar det intellektuella lärandet

Vilka tecken finns då på de bristerna? Tecknen är många. Inlärandet i svensk skola har försämrats (det inlärande, som mäts i PISA-rapporten). Rapporterna om att det inte råder ordning i klassrummen är många. Mobbning är ett stort problem. Meetoo - rörelsen har blottlagt brister i social kompetens och inlevelseförmåga. Attityden till olikheter i fråga om, till exempel, hudfärg, etnicitet m.m. tar sig i en del fall uttryck i form av aggression. Ohämmat uppträdande i, till exempel, skolan och på bussen och tåget är andra tecken på otillräcklig fostran från föräldrar och skola. Kännande eller emotion ser vi i mimik och kroppsligt beteende. Skolan undervisar i minst tre verbala språk, men ingen undervisning finns i det emotionella språket. Läroämnet emotik bör införas i skolan. Lektioner kan omfatta träning av emotionellt språk, impulskontroll och etik och moral
Livskunskap är ingenting man föds med utan, något som man utvecklar i samspel med hemmet, skolan och i mötet med andra människor och som något som gör tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull.
Det finns starka bevis för att socialt och emotionellt lärande, som är en viktig del av livskunskap, förbättrar skolprestationerna. Det finns studier, som visar att träning, under barnaåren, som stärker förmågan till självkontroll har ett tydligt samband med god hälsa och mindre användning av droger senare i livet (främst Dunedinstudien i vilken över tusen barn i staden Dunedin följdes upp till drygt trettioårsåldern)
Vi bör således fråga oss om brist på mjuka kompetenser kan vara en delförklaring till paradoxen att unga har problem att hitta jobb samtidigt som arbetsgivare har svårt att rekrytera även till jobb utan krav på högre utbildning.
Även Världsbanken betonar värdet av socialt emotionellt lärande i skolan. I dokumentet Learning and Resilience: The Crucial Role of Social and Emotional Well-being in Contexts of Adversity publicerat i december 2013 betonar man vikten av att arbeta med socialt emotionellt lärande i skolan i områden som drabbats av olika kriser. Man slår fast att barn med sociala och emotionella färdigheter lyckas bättre i skolan, har bättre relationer med kamrater och vuxna och har bättre mental hälsa.

Argumenten för att införa ett skolämne Emotik är många och starka. Emotionella färdigheter underlättar intellektuellt lärande. Omvänt kan med fog antas att försämringar av skolresultat och resultat av IQ-mätningar har ett samband med brister i emotionella färdigheter.

Harald Nordlund
f.d. kommunalråd. Riksdagsledamot, landstingspolitiker (L)
Uppsala







Skicka en kommentar