Inlägg
Varför är det så svårt att få politiker att nappa på tankar uttryckta i nedanstående artikel? Ibland är svaret att tankar inte är röstvinnande. I detta fall är jag övertygad om, förutom starka sakliga skäl, att frågan är röstvinnande.
180121
Emotik
som skolämne
Ökat
välstånd, ökade kunskaper, globalisering, fler kontakter världen
över, ökade möjligheter till självständiga val i livet har
starkt påverkat människors levnadsförhållanden. Bland annat nya
medier har bidragit härtill. Men dessa har också närmat oss till
våld och krig. Hur ska vi förhålla oss till denna verklighet? Hur
ska vi kunna förstå?
De
ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper oss att förstå. Men de
bilder som regelbundet förmedlas till oss visar att någonting mer
behövs. Vi tycks behöva, någonting som det talas allt mer om, en
livskompetens. Vi behöver ökad livskunskap. Livskunskap är enligt
WHO ”en förmåga att på ett ändamålsenligt sätt möta och
hantera vardagslivets olika krav och utmaningar”.
Carl-Gerhard
Gottfries och Sven-Olof Olsson har i boken ”Emotik – emotionellt
lärande i skolan” förklarat varför skolan behöver arbeta med
emotionell utveckling för barn och ungdomar. Emotik som
grundförutsättning för ökad livskunskap.
I
sammanfattning är Gottfries och Olssons budskap:
*
Vuxna måste ge barn och ungdomar handledning i socialt och
emotionellt
lärande
*
Sjuttio procent av kommunikationen mellan människor anses ske med
det emotionella språket.
*
Många barn har aldrig fått lära sig vad impulskontroll är och det
påverkar deras förmåga att hantera olika livssituationer.
*
Det finns i dag ingen systematisk utbildning i skolan om socialt och
emotionellt lärande.
*
Om man på ett tidigt stadium redan i förskolan ger barn
undervisning i emotionell förmåga kunde kanske
ungdomsbrottsligheten minska.
*
Det borde finnas ett eget skolämne, Emotik.
*
Mobbning måste betecknas som ett symtom på misslyckat emotionellt
lärande.
*
Brister i emotionell förmåga hämmar det intellektuella lärandet
Vilka
tecken finns då på de bristerna? Tecknen är många. Inlärandet i
svensk skola har försämrats (det inlärande, som mäts i
PISA-rapporten). Rapporterna om att det inte råder ordning i
klassrummen är många. Mobbning är ett stort problem. Meetoo -
rörelsen har blottlagt brister i social kompetens och
inlevelseförmåga. Attityden till olikheter i fråga om, till
exempel, hudfärg, etnicitet m.m. tar sig i en del fall uttryck i
form av aggression. Ohämmat uppträdande i, till exempel, skolan och
på bussen och tåget är andra tecken på otillräcklig fostran från
föräldrar och skola. Kännande eller emotion ser vi i mimik och
kroppsligt beteende. Skolan
undervisar i minst tre verbala språk, men ingen undervisning finns i
det emotionella språket. Läroämnet emotik bör införas i skolan.
Lektioner kan omfatta träning av emotionellt språk, impulskontroll
och etik och moral
Livskunskap
är ingenting man föds med utan, något som man utvecklar i samspel
med hemmet, skolan och i mötet med andra människor och som något
som gör tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull.
Det
finns starka bevis för att socialt och emotionellt lärande, som är
en viktig del av livskunskap, förbättrar skolprestationerna. Det
finns studier, som visar att träning, under barnaåren, som stärker
förmågan till självkontroll har ett tydligt samband med god hälsa
och mindre användning av droger senare i livet (främst
Dunedinstudien i vilken över tusen barn i staden Dunedin följdes
upp till drygt trettioårsåldern)
Vi
bör således fråga oss om brist på mjuka kompetenser kan vara en
delförklaring till paradoxen att unga har problem att hitta jobb
samtidigt som arbetsgivare har svårt att rekrytera även till jobb
utan krav på högre utbildning.
Även
Världsbanken betonar värdet av socialt emotionellt lärande i
skolan. I dokumentet Learning and Resilience: The Crucial Role of
Social and Emotional Well-being in Contexts of Adversity publicerat i
december 2013 betonar man vikten av att arbeta med socialt
emotionellt lärande i skolan i områden som drabbats av olika
kriser. Man slår fast att barn med sociala och emotionella
färdigheter lyckas bättre i skolan, har bättre relationer med
kamrater och vuxna och har bättre mental hälsa.
Argumenten
för att införa ett skolämne Emotik är många och starka.
Emotionella färdigheter underlättar intellektuellt lärande. Omvänt
kan med fog antas att försämringar av skolresultat och resultat av
IQ-mätningar har ett samband med brister i emotionella färdigheter.
Harald
Nordlund
f.d.
kommunalråd. Riksdagsledamot, landstingspolitiker (L)
Uppsala
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar