Riksda´n 13 februari

	Riksdagsbeslut 13 februari • Finanspolisen ska ge tydligare återkoppling vid misstänkt penningtvätt (FiU32) • Nej till motioner om Försvarsmaktens personal (FöU8) • Styrningen av rättskedjan har granskats (JuU14) • Svensk och norsk polis ska kunna samarbeta i krissituationer (JuU18) • Nej till motioner om äldrefrågor (SoU4)
	Finanspolisen ska ge tydligare återkoppling vid misstänkt penningtvätt (FiU32)  Banker och liknande verksamheter ska få tydligare återkoppling från Finanspolisen när de har rapporterat in misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Finanspolisen återkopplar redan i dag till verksamheter som har anmält misstankar. Med de nya reglerna ska bankerna när det är möjligt få lämplig återkoppling om hur effektiva deras åtgärder mot, och inrapportering av, misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism har varit. Syftet är att ytterligare öka och sprida kunskapen om de här frågorna bland bankerna. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2020.
	Nej till motioner om Försvarsmaktens personal (FöU8)  Riksdagen sa nej till cirka 10 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som rör Försvarsmaktens personal. Motionerna handlar bland annat om personalförsörjning, frivilligorganisationer, mönstring och rekryteringsfrågor inom försvaret.
	Styrningen av rättskedjan har granskats (JuU14)  Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskning av hur rättskedjan styrs. Rättskedjan omfattar polis, åklagare, allmänna domstolar och kriminalvård. Riksrevisionens granskning visar att regeringens och myndigheternas styrning inte tar tillräcklig hänsyn till konsekvenser och effektivitet i hela rättskedjan. Riksrevisionen ger rekommendationer till regeringen som bland annat handlar om att ha ett mer långsiktigt fokus i styrningen av rättskedjan och att öka helhetsperspektivet i kontakterna med myndigheterna. Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens rekommendationer och konstaterade att granskningen är ett värdefullt underlag i arbetet med att vidareutveckla styrningen av myndigheterna i rättskedjan. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Svensk och norsk polis ska kunna samarbeta i krissituationer (JuU18)  I en krissituation ska särskilda insatsgrupper från svensk och norsk polis kunna bistå varandra. Biståndet kan bestå av utrustning, expertis eller i att tjänstemän hjälper till att genomföra en operation i grannlandet. I de fall då tjänstemän arbetar i grannlandet ska de kunna få polisiära befogenheter där. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Eftersom lagändringen innebär att myndighetsutövning kan överlåtas till en annan stat behövde beslutet fattas med kvalificerad majoritet i riksdagen. Kvalificerad majoritet innebär att minst tre fjärdedelar av de röstande och minst 175 ledamöter röstar ja till förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.
	Nej till motioner om äldrefrågor (SoU4)  Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om äldrefrågor från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om en äldrelag, en reformering av äldreomsorgen och äldres rätt till särskilt boende. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är de utredningar och det arbete som redan pågår inom området