Inlägg
| ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||
Riksdagsbeslut 13 oktober
| ||||||||||
Svenska lagar anpassas till EU-regler om gräsrotsfinansiering (FiU7) Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag att anpassa svenska lagar till EU-regler om gräsrotsfinansiering. EU-reglerna ska underlätta finansiering av företag genom gräsrotsfinansieringstjänster mellan länder i hela EU. Gräsrotsfinansiering är en metod för att finansiera projekt där mindre belopp samlas in från ett större antal personer. Överföringen av pengar sker med hjälp av leverantörer av så kallade gräsrotsfinansieringstjänster, ofta via en plattform på internet. EU-reglerna omfattar krav på tjänsternas organisation, drift, öppenhet och marknadsföringskommunikation samt godkännande och tillsyn av leverantörerna. Enligt regeringens förslag ska Finansinspektionen ansvara för tillsynen av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 10 november 2021. | ||||||||||
Granskning av framtida inkomster från energi- och miljöskatter (FiU8) Riksrevisionen har granskat om regeringen har tagit hänsyn till utvecklingen på klimat- och energiområdet i sina långsiktiga prognoser för ekonomin. Riksrevisionen anser att regeringen överskattar inkomsterna från miljö- och energiskatter i framtiden. Regeringen bör därför utveckla metoden för att beräkna inkomsterna på lång sikt, så att den bättre fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet. Annars finns det risk att regeringens underlag till riksdagen ger en felaktig bild över de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen tycker att det är viktigt att regeringens bedömningar är så korrekta som möjligt. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer ändra sin beräkningsmetod för inkomsterna från energi- och miljöskatter utifrån granskningen. Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. | ||||||||||
Tillfälligt minskad skatt för arbetsinkomster för år 2021 och 2022 (SkU2) Regeringen har föreslagit en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för åren 2021 och 2022. Tanken är att kompensera dem som har låga till medelhöga arbetsinkomster för ökade arbetskostnader som kan uppstå på grund av coronapandemin. Den som har arbetsinkomster som är högre än 60 000 kr och som är lägre än 500 000 kr om året ska kunna få skatteminskningen, som ska ske med en fast summa. Då blir minskningen av skatten procentuellt störst för personer med låga inkomster, men även de som har medelhöga inkomster får den. Vid arbetsinkomster från och med 240 000 kronor till och med 300 000 kronor ska skatteminskningen vara 2 250 kronor, som är det högsta beloppet. Mellan 60 000 kr och 240 000 kr trappas skattereduktionen upp och mellan 300 000 kr och 500 000 kr trappas den ned. De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna ska användas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. De ska sluta gälla den 31 december 2022. | ||||||||||
Skattereduktion för investeringar i inventarier under år 2021 (SkU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny, tillfällig lag om skattereduktion för investeringar i inventarier som görs under år 2021. Coronapandemin har lett till att investeringstakten hos företagen minskat, enligt regeringen. Denna lag hjälper till att tidigarelägga och öka investeringar i maskiner och andra inventarier och på så sätt bidra till en återhämtning av ekonomin. Skatteavdraget får göras av fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet och som investerar i sin verksamhet genom att köpa inventarier under år 2021. Skattereduktionen blir 3,9 procent av anskaffningsvärdet för inventarierna. Den nya lagen gäller från den 1 januari 2022 till och med år 2024 | ||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar