Inlägg
Låt Alliansen vila i frid
Ett tydligt ideologiskt framtonat socialliberalt parti har inte stor samhörighet med dagens högerpartier, skriver Harald Nordlund.
I en ledarkrönika i UNT, den 28:e januari, framfördes tankar kring möjligheterna till en kommande koalition mellan Miljöpartiet och de tidigare Allianspartierna. Resonemanget utgår främst från matematik. Konstellationen skulle få en stabil majoritet är huvudargumentet i krönikan.
Utöver matematiken anges viljan; viljan hos den tidigare Alliansen att regera tillsammans ska inte underskattas, menar krönikören. Ett tredje argument i krönikan är att SD med en sådan här koalition kan hållas utanför inflytande.
Men politikens innehåll? Är inte den det viktigaste? Krönikan saknar en analys kring detta. Den fråga, som härvid måste ställas är: hur ska ett profilerat socialliberalt parti kunna samregera med ett Moderaterna, som, tycks det, efter Reinfeldteran, tagit kliv åt höger och som kan tänka sig samregera med Sverigedemokraterna och med ett Kristdemokraterna, vars politik till stora delar sammanfaller med Sverigedemokraternas.
Jag kan se en tilltalande tanke med rubriken "Dags för Miljöpartiet liberalerna". Dock inte som en del av en koalition, som den ledarkrönikan pläderar för. En socialliberalism som bygger på solidaritet med de mest utsatta i samhället, solidaritet med fattiga och förföljda i andra länder och solidaritet med kommande generationer. En politik vars mål är att skapa ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet tillika i fråga om ickevåld.
Ett tydligt ideologiskt framtonat socialliberalt parti har inte stor samhörighet med dagens högerpartier. Skiljelinjen handlar främst om högerns inriktning på låga skatter, sociala insatser riktade till fattiga, en grundtrygghet, som ställs mot välfärdsstaten med höga skatter och standardtrygghet, minskad ekonomisk ojämlikhet, och i fråga om internationella åtaganden.
Låt den gamla och nu avlidna Alliansen vila i frid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar