Det borde handla mer om attitydförändringar

Kanske är det lättare att ändra attityder i Norge än det är i Sverige. Partierna här talar lagstiftning för att framstå som diskrimineringens bekämpare, men vad gör partierna för att ändra attityder? Titta på nomineringarna inför de fyra valen i år. I nedanstående citat hämtat från Dagens Samhälle, talar man om medellivslängd. Jag tycker nog det är mer relevant att titta på genomsnttliga livslängden. "Alla kan inte arbeta med allt", sägs här. Ja, hur menar man? Klart är väl att "Inte alla kan arbeta med allt" "55+ behövs på svensk arbetsmarknad Medellivslängden ökar och befolkningen blir allt äldre. Sett till hälsan finns goda förutsättningar för att fler i åldersgruppen 55 år eller äldre ska kunna arbeta. Trots det är arbetsmarknaden inte anpassad för att på bästa sätt ta tillvara arbetskraften i denna åldersgrupp. Arbetsmarknadsutskottet har låtit undersöka förutsättningarna för ett längre arbetsliv i en ny rapport. Vilka kroppsliga och kognitiva förutsättningar finns för att arbeta länge? Hur är arbetsmarknaden utformad för att tillvarata erfaren arbetskraft? Det är huvudfrågorna i rapporten "Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och arbetsmarknadens förutsättningar" som arbetsmarknadsutskottet låtit ta fram. Forskningen är enig om att personer som är 55 år eller äldre i dag är mer högpresterande än tidigare generationer. Det gäller både fysiskt och kognitivt, det vill säga förmågan att bearbeta information, tillämpa kunskap och minnas. Alla kan inte arbeta med allt hur länge som helst, men många kan arbeta med mycket och längre än vad som nu är fallet. Positiva och negativa attityder Däremot är arbetsmarknaden inte alltid anpassad för att på bästa sätt ta tillvara arbetskraft i åldern 55+. Arbetsgivare lyfter ofta fram positiva egenskaper hos arbetstagare över 55 år, som ökad kunskap, erfarenhet, social förmåga, pålitlighet och noggrannhet. Trots detta kan äldre arbetskraft ha svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Ett hinder är att det ibland finns negativa attityder till äldre personer som vill fortsätta arbeta eller återvända till arbetslivet. Att den kronologiska åldern är ett dåligt mått på arbetsförmåga är också något som förbises. Åldersmedvetet ledarskap Forskning inom området visar att förändringar på flera nivåer är nödvändiga om de äldres deltagande på arbetsmarknaden ska kunna öka. Det gäller förändringar på individnivå såväl som på arbetsplats- och samhällsnivå. Ett mer åldersmedvetet ledarskap kan vara ett steg på vägen för att motverka negativa attityder. I till exempel Norge har ett aktivt arbete för att förändra attityderna till äldre arbetskraft gett resultat. Behov av förbättrad arbetsmiljö Vidare finns behov av en förbättrad arbetsmiljö med större flexibilitet och anpassning för att möta individers olika förutsättningar. Här finns dock kunskapsluckor kring bransch- och yrkesspecifika problem. Till exempel är kunskapen dålig om vad som orsakar pensionsuttag i förtid inom vissa yrken och hur man kan förebygga problem i särskilt utsatta delar av arbetsmarknaden. Mer kunskap behövs också om mekanismerna bakom åldersdiskriminering. Sverige ligger inte i framkant vad gäller forskning om äldre arbetskraft, konstaterar rapporten. Rapporten är en del av arbetsmarknadsutskottets arbete med forsknings- och framtidsfrågor och har tagits fram av Riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningssekretariat."