|
|
|
|
|
Riksdagsbeslut 29 november
| • | Pengar till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (CU1) |
| • | Förtroendet för den finansiella marknaden ska stärkas med ny EU-förordning (FiU15) |
| • | Pengar till regeringen, länsstyrelserna och riksdagen (KU1) |
| • | Pengar till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket (SkU1) |
| • | Momsreglerna för fartyg förändras (SkU3) |
| • | Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen justeras (SkU4) |
| • | Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Kina (SkU5) |
| |
|
|
Drygt 6,9 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar går till investeringsstöd för att anordna hyresbostäder och bostäder för studerande, 3,2 miljarder kronor. 1,3 miljarder kronor går till stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande och 1 miljard kronor går till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
| |
|
|
EU:s förordning om referensvärden ska tillämpas i Sverige från och med den 1 januari 2018. För att det ska bli möjligt behöver den svenska lagen anpassas. Bland annat ska en ny lag med kompletterande bestämmelser införas.
Syftet med EU-bestämmelserna är att säkerställa att de index som används som referensvärden för finansiella instrument och avtal, eller för att mäta investeringsfonders resultat, är rättvisande och inte har manipulerats. Finansinspektionen är behörig myndighet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den nya lagen och ändringarna i lagen om bank- och finansieringsrörelse börjar gälla den 1 januari 2018. Övriga lagändringar börjar gälla den 3 januari 2018.
| |
|
|
14,5 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,7 miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får 900 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
| |
|
|
11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till Kronofogdemyndigheten, och Tullverket får 1,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
| |
|
|
Regler om undantag för att betala moms när det gäller fartyg förändras. I dag finns det inget krav på att fartyg måste framföras på öppna havet för att undantas från skattskyldigheten. Undantaget ska efter ändringen gälla för fartyg som används på öppna havet och som fraktar passagerare mot betalning, som används för handels-, industri-, eller fiskeriverksamhet och fartyg som används för sjöräddning, assistans eller kustfiske.
Syftet med ändringen är att anpassa den svenska lagen till EU:s lagstiftning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
| |
|
|
Regeringen föreslår en justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att delägare som är verksamma även i ett dotterbolag i en koncern ibland ska räknas som en enda delägare vid bedömningen av om moderbolaget är ett fåmansföretag. Den justering som nu görs innebär att man vid bedömningen även ska ta hänsyn till sådana delägare som är verksamma i andra företag som äger företaget eller som ägs av företaget som bedömningen avser.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. I tillkännagivandet uppmanas regeringen att presentera en konsekvensanalys av den beslutade ändringen för riksdagen innan den 1 juli 2019.
| |
|
|
För att skapa bättre konkurrensvillkor för svenska företag ska det göras ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Kina.
Ändringarna innebär att Sverige och Kina inte ska ta ut skatter på de intäkter som ett luft- eller sjötransportföretag förvärvar i den internationella trafiken i det andra landet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen genomförs den dag regeringen bestämmer.
| |
|
|
Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet från riksdagen. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare.
Du kan inte svara på detta mejl.
|
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar