Liberaler på upptrampad stig

Häromdagen publicerade UNT, efter en del tekniskt strul, den här artikeln i sin webupplaga.

Liberaler på upptrampad stig

Liberalerna har haft sitt landsmöte. Många är vi som inför mötet hade stora förhoppningar om att nu skulle återgången till en tydlig socialliberal profilering påbörjas. Blev det så?

I partiledarens tal finns flera exempel på att Liberalerna är det parti, som mest enträget kämpar för att synliggöra etiketten Sveriges socialliberala parti. Partiledarens tydlighet i fråga om de många uppropen från kvinnor, som vittnar om kränkningar och övergrepp är ett exempel. Det handlar om attityder, som måste förändras och om männens ansvar och det handlar om hur pojkar ”får med sig värderingar och attityder, som respekterar kvinnor”.

Internationalismen, mänskliga fri- och rättigheter, skolans betydelse i flera avseenden och försvaret av LSS – reformen är andra socialliberala kännetecken som betonas i talet.

Vad som gör socialliberalismen unik är att i dialogen mellan social och liberal ekonomi skapas en dynamik. Häri ligger socialliberalismens utvecklande kraft.

Vad skulle konsekvensen bli om en tidigare använd socialliberal kompass togs fram och vandringen in i valrörelsen styrdes av den kompassen. Resonemanget kring kvinnoförtryck och kring oroligheter på många orter skulle utmynna i slutsatser om att mer behöver göras i skolan för att tidigt skapa sunda attityder. Slutsats om att behov av ett ämne Livskunskap har aldrig varit så stort som nu. Jag föreslog, i en motion, Landsmötet besluta att uppdra till partistyrelsen att verka för att frågan om Livskunskap som obligatoriskt inslag i skola och förskola utreds. Hur ska vi förhålla oss till dagens verklighet? Hur ska vi kunna förstå? De ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper oss att förstå. Men de bilder som regelbundet förmedlas till oss visar att någonting mer behövs. Vi tycks behöva någonting, som det talas allt mer om, en livskompetens. WHO har i en rapport slagit fast att barn med sociala och emotionella färdigheter lyckas bättre i skolan, har bättre relationer med kamrater och vuxna och har bättre mental hälsa. De flesta torde instämma i att det som begreppet livskunskap står för är viktigt och att det bör nå alla barn i förskolan och alla elever i grundskolan.

Kompassnålen skulle visa att dagens ofred avskaffas genom endast fredsskapande insatser. Den skulle peka på att Sveriges förutsättningar för att spela en viktig roll i det arbetet är goda. Ett led i dessa strävanden skulle kunna vara att i vårt land inrättas ett fredsdepartement, vilket jag i en annan motion föreslog landsmötet besluta att Liberalerna ska verka för. ” Det grundläggande problemet tycks vara att så länge politikerna efterfrågar vapen, i stället för resurser för civil konflikthantering, är det omöjligt att gå från våldskultur till fredskultur. Vi har försvarsdepartement, som efterfrågar vapen, men vi har inget fredsdepartement, som efterfrågar ickevåldsmetoder i konflikthantering. Vi har ingen tillämpning av den svenska fredsforskningen vid, till exempel, Uppsala universitet.”.

Båda motionerna avslogs.

När vi talar om solidaritet avser vi vanligen solidaritet med utsatta bland oss, med människor i andra länder och med kommande generationer. Livskunskap, fredsskapande och en framåtsyftande miljöpolitik är några exempel på solidaritetsskapande.

Jag påstår att inget annat parti har så framåtsyftande och så heltäckande miljöprogram som Liberalerna. Men i partiledartalet nämns ordet knappast. På partiets hemsida finner man följande sammanfattning.

• Koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter ska minska och förhindra klimatförändringarna
• Grön skatteväxling – miljöskatter och avgifter höjs samtidigt som andra skatter sänks.
• Energisystemet ska vara klimatsmart och stabilt
• Den biologiska mångfalden måste skyddas till exempel genom Artdatabanken, och skydd av naturskogar och stränder.
• EU-samarbetet behövs för miljön

Med några minuter ägnade åt även hur attitydfrågor, som förgiftar samhällsklimatet och som fördröjer skapandet av ett jämlikt samhälle, ska bekämpas, åt hur Sverige kan spela en stor roll för fredsskapande och åt en framåtsyftande miljöpolitik, skulle talet blivit en nödvändig gränsdragning åt både höger och vänster.

Harald Nordlund

f.d. kommunalråd, riksdagsledamot och landstingspolitiker (L)