Inlägg
| ||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||
Riksdagsbeslut 10 mars
| ||||||||||||||||
Krav på enhetligt elektroniskt format på års- och koncernredovisningar skjuts upp ett år (FiU39) Företag som ger ut aktier på en reglerad marknad, så kallade emittenter, som har sitt säte i Sverige ska enligt EU-regler upprätta års- och koncernredovisningar i ett enhetligt elektroniskt format (Esef-format) för räkenskapsår som inleds 1 januari 2020 eller senare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kravet skjuts upp ett år och istället ska gälla räkenskapsår som inleds den 1 januari 2021 eller senare. Sverige utnyttjar därmed möjligheten i EU:s så kallade öppenhetsdirektiv att skjuta upp kravet ett år. Öppenhetsdirektivet innehåller regler för information och insyn kring handel med finansiella instrument och värdepapper. Lagändringen börjar gälla den 15 mars 2021. | ||||||||||||||||
Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU19) Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns skäl att ta initiativ till de föreslagna förändringarna i motionerna. Motionerna handlar exempelvis om handlingsoffentlighet i Advokatsamfundet, sekretess för uppgifter i våldtäktsdomar, sekretess för personuppgifter vid anmälan om matförgiftning och översyn av sekretesslagstiftningen för informationsutbyte mellan myndigheter. | ||||||||||||||||
Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU22) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020, bland annat eftersom arbete pågår eller redan har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om tillgång till statlig service, samverkan mellan myndigheter, digitala tjänster inom förvaltningen, värdegrund och utbildning av statsanställda, tjänstemannaansvar, en översyn av förvaltningslagen, en medborgarombudsman, reglering av språktolkar samt tillsättning av myndighetschefer, landshövdingar och ambassadörer. | ||||||||||||||||
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU25) Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020 om minoritetsfrågor. Detta bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om romsk inkludering, samordning, styrning och uppföljning av minoritetspolitiken, sanningskommissioner, samers rättigheter, statistik över samiskt näringsliv och kontaktyta för dialog mellan riksdagen och Sametinget. | ||||||||||||||||
Nej till motioner om civilsamhället inklusive trossamfund (KrU5) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om det civila samhället inklusive trossamfund i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om effekter av coronaviruset, stöd till lokala insatser och en upplysningskampanj om demokratiska och mänskliga rättigheter. Riksdagen hänvisade till pågående arbete och redan genomförda åtgärder inom området. | ||||||||||||||||
Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU8) Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Anledningen är framför allt de åtgärder som redan är vidtagna och pågående utredningsarbete. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att ytterligare främja svenskt vattenbruk, revidering av det svenska spårbarhetssystemet för fiskeriprodukter och utflyttning av trålgränsen till sjöterritoriets gräns i havet. | ||||||||||||||||
Nej till motioner om djurskydd (MJU10) Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Utskottet hänvisar framför allt till pågående arbete och gällande regler. Förslagen rör bland annat handel med djur, transport av djur, slakt, avel, smittskydd, produktion och försäljning av päls, djurförsök, veterinärer samt djursjukvård. | ||||||||||||||||
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar