Riksda´n 24 mars

 Riksdagsbeslut 24 mar

Inkorgen

Sveriges riksdag v	ons 24 mars 16:37 (för 23 timmar sedan)
till mig

Kan du inte läsa detta mejl korrekt, klicka här 24 mars 2021 Beslut i korthet   Riksdagsbeslut 24 mars • Ändrade regler för tjänstepensionsföretag (FiU18) • Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26) • Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34) • Systemet för EU:s egna medel från år 2021 och framåt godkänns (FiU35) • Extra ändringsbudget: Förlängda ekonomiska stöd till företag och ett nytt garantistöd till kultur och idrott (FiU44) • Godkännande av Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet (JuU16) • Ja till utökad kontroll av skyddstillsynsdömda (JuU22) • EU-kommissionens meddelande om en kemikaliestrategi för hållbarhet har granskats (MJU12) • Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU13) • Regeringen bör ge konkreta förslag om enklare tillståndsprocesser i gruvnäringen (NU18) • EU:s handlingsplan för immateriella rättigheter har granskats (NU25) • Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU6) Ändrade regler för tjänstepensionsföretag (FiU18)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för så kallade tjänstepensionsföretag. Lagändringarna innebär i huvudsak att: • Försäkringar som egenföretagare tecknar för egen eller vissa andra personers räkning räknas som tjänstepensionsförsäkringar. • Infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet stimuleras. • Det blir lättare att investera utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, för dessa företag. • Avtalsfrihet införs för information som ska lämnas om kollektivavtalsgrundad tjänstepension. • I lagen om tjänstepensionsföretag justeras skrivningar om kapitalbas och kapitalkrav för tilläggsförsäkringar. Flera av lagändringarna är resultat av tidigare tillkännagivanden från riksdagen. Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2021, med en övergångsbestämmelse för investeringar som gjorts före det datumet. Nej till motioner om kommunala frågor (FiU26)  Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisar till nyligen fattade beslut, befintlig lagstiftning, pågående utredningar och det arbete som redan bedrivs på många områden. Motionerna handlar om det kommunala utjämningssystemet, kommunala tillsynsavgifter, redovisning av skattepengar, vinster i välfärden, försäljning av välfärdsverksamhet, riktade statsbidrag, villkor för att bedriva välfärdsverksamhet, kommunsektorns uppdrag och nationell samling av framgångsprojekt. Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU34)  Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att befintliga lagar för offentlig upphandling är tillräckliga och att arbete redan pågår på många områden. Motionerna handlar exempelvis om hur reglerna för offentlig upphandling tillämpas, sociala kriterier och djurskydd. Systemet för EU:s egna medel från år 2021 och framåt godkänns (FiU35)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna de ändrade reglerna för EU:s egna medel från år 2021 och framåt, som EU:s ministerråd har beslutat om. De ändrade reglerna ska gälla från den 1 januari 2021. Alla EU:s medlemsländer måste godkänna ministerrådets beslut för att det ska börja gälla. EU:s egna medel är de inkomster som EU har och som framför allt består av avgifter från medlemsländerna. Beslutet om systemet för egna medel är en del av EU:s så kallade långtidsbudget för åren 2021–2027. Beslutet reglerar inkomsterna i EU:s budget och finansieringen av EU:s återhämtningsfond för att hantera coronapandemin. Regeringen uppskattar att den svenska avgiften till EU under åren 2021–2027 kommer att uppgå till ungefär samma andel av bruttonationalinkomsten, BNI, som under perioden 2014–2020. Extra ändringsbudget: Förlängda ekonomiska stöd till företag och ett nytt garantistöd till kultur och idrott (FiU44)  Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av covid-19. Det gäller dels förlängningar av ekonomiska stöd till företag, dels en utökad låneram till Folkhälsomyndigheten för att kunna ingå ytterligare avtal om vaccin. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag. Förslaget innehåller följande åtgärder. • Det förstärkta stödet vid korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) som gäller under perioden januari–mars 2021 förlängs. Regeringen har föreslagit en förlängning till och med april, men riksdagen beslutade att stödet bibehålls till och med juni. Under den perioden fortsätter staten att ta 75 procent av kostnaden. Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med sammantaget 3,54 miljarder kronor 2021. Förlängningen av stödet ska börja gälla den 29 mars 2021. • Anslaget till omställningsstödet ökar med 11,2 miljarder kronor 2021, dels för att förlänga stödet till att även omfatta mars och april 2021, dels för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamhet. Skatteverket och Tillväxtverket får också ökade medel för att hantera stöden. • Folkhälsomyndighetens låneram utökas till sammanlagt 11 miljarder kronor för att myndigheten ska kunna teckna avtal med nya vaccintillverkare om det blir nödvändigt. Sammantaget innebär åtgärderna att statens utgifter ökar med 15,5 miljarder kronor 2021. Riksdagen ser även behov av ett garantistöd till kultur och idrott för att göra det möjligt att planera och förbereda, men också skala ned och ställa in, arrangemang från den 1 juni 2021. Riksdagen uppmanade regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om ett sådant garantistöd. Riksdagen bedömer att 3,5 miljarder kronor bör anslås för garantistödet under 2021. Godkännande av Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet (JuU16)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet och regeringens förslag till lagändringar med anledning av konventionen. Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Konventionen ska bidra till att den nationella lagstiftningen om it-relaterad brottslighet harmoniseras i de länder som godkänt konventionen samt förenkla det internationella samarbetet. Lagändringarna innebär bland annat att den som har en lagrad elektronisk uppgift som behövs i en brottsutredning ska kunna uppmanas att bevara uppgiften, genom så kallad frysning. Dessutom ska den som erbjuder elektroniska kommunikationsnät och tjänster vara skyldig att lämna ut information om vilka som deltagit vid överföringen av ett meddelande. Åtgärderna ska kunna användas i det internationella straffrättsliga samarbetet. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik. Tillkännagivandet har sin grund i motioner. Ja till utökad kontroll av skyddstillsynsdömda (JuU22)  För att förhindra att skyddstillsynsdömda personer återfaller i brottslighet vill regeringen att Kriminalvården ska få utökade möjligheter att besluta om stöd- och kontrollåtgärder för den gruppen. Riksdagen sa ja till förslaget, som är en del av regeringens så kallade 34-punktsprogram med olika åtgärder mot gängkriminaliteten. De utökade kontrollmöjligheterna skulle motsvara reglerna som gäller för villkorligt frigivna personer. Regeringens förslag innehåller bland annat följande åtgärder: • Reglerna för övervakning vid skyddstillsyn ska ändras så att övervakningen inte upphör automatiskt efter ett år, utan vid behov kan fortsätta under de tre år som skyddstillsynen pågår. Det kan exempelvis behövas om personen genomgår en behandlingsplan, eller missköter sig. • Möjligheten att besluta var den dömde ska eller inte får vistas ska bli tydligare. Utöver ort ska Kriminalvården också kunna besluta vilka platser eller områden den dömde personen ska eller inte får vistas i, till exempel nära ett brottsoffers bostad. • Kriminalvården ska vid behov kunna besluta om fotboja för att säkra att reglerna följs, eller om det exempelvis finns risk att personen begår nya brott. • Kriminalvården ska i stället för övervakningsnämnden besluta om åtgärder om den dömde missköter sig. Myndigheten ska till exempel kunna besluta om en varning eller begära att skyddstillsynen avslutas. Syftet är att snabbt och flexibelt kunna fatta beslut. De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2021. Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Dels bör regeringen säkra att det i lag framgår att enda möjligheten för Kriminalvården att bara utdela en varning vid misskötsamhet är om händelsen är av mindre betydelse. Dels bör regeringen införa ett vistelseförbud som en ny form av påföljd. Förbudet ska kunna vara längre än strafftiden. Det ska också vara straffbart att överträda förbudet. EU-kommissionens meddelande om en kemikaliestrategi för hållbarhet har granskats (MJU12)  EU-kommissionen har presenterat långsiktiga ambitioner och målsättningar för EU:s kemikaliepolitik de kommande åren. Riksdagen konstaterar i ett utlåtande att kemikaliestrategin innehåller initiativ som går väl ihop med det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och att den fokuserar på frågor där Sverige har varit drivande under lång tid. Särskilt positivt är att kommissionen har åtagit sig att vidta åtgärder i fråga om hormonstörande ämnen, kombinationseffekter hos kemiska ämnen, gruppvis hantering av PFAS-ämnen samt kontroll av ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU via e-handel. Riksdagen vill se att de höga ambitionerna i kemikaliearbetet tydligt tas med även i ett antal övriga strategiska satsningar på EU-nivå. Enligt riksdagen måste frågor om miljöhänsyn i läkemedelstillverkningen prioriteras i EU:s läkemedelsstrategi. Det är också viktigt att kommissionen verkar för en giftfri miljö i den kommande strategiska ramen för arbetsmiljö. Enligt riksdagen är det angeläget att minimera riskerna för arbetstagare som utsätts för hög och/eller långvarig kemisk exponering. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU13)  Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är främst att nuvarande lagstiftning bedöms vara tillräcklig eller att arbete redan pågår inom de områden som berörs av förslagen. Motionerna handlar exempelvis om översyn av miljöbalken, tillståndsprocesser, äganderättsfrågor och offentlig upphandling. Regeringen bör ge konkreta förslag om enklare tillståndsprocesser i gruvnäringen (NU18)  Riksdagen vill se förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen hänvisade till tidigare tillkännagivanden om detta och uppmanade nu regeringen att senast den 30 juni 2022 återkomma med konkreta förslag i frågan. Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till bland annat nuvarande regler och pågående arbete inom området. EU:s handlingsplan för immateriella rättigheter har granskats (NU25)  Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en handlingsplan för immateriella rättigheter, det vill säga skydd av exempelvis patent, varumärken, formgivningar, upphovsrätt, geografiska beteckningar och företagshemligheter. I meddelandet föreslår EU-kommissionen specifika åtgärder inom fem centrala fokusområden. Riksdagen välkomnar i stort de identifierade fokusområdena med förslag på åtgärder. Det är enligt riksdagen positivt med ett bättre skydd av immateriella rättigheter inom EU och bra att små och medelstora företag ska uppmuntras och få stöd att använda immateriella tillgångar mer effektivt. Riksdagen instämmer vidare med kommissionen i fråga om behovet av att bekämpa och beivra intrång i immateriella rättigheter. Riksdagen har synpunkter på ett av kommissionens åtgärdsförslag. När det gäller skyddet för geografiska beteckningar anser riksdagen att utgångspunkten bör vara att skyddet inte ska utsträckas till att omfatta annat än jordbruksprodukter och livsmedel. Slutligen understryker riksdagen vikten av att eventuella åtgärder vidtas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. Mot den bakgrunden lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Nej till motioner om trafiksäkerhet (TU6)  Riksdagen sa nej till olika förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om trafiksäkerhetsfrågor. Anledningen är främst att åtgärder planeras eller redan har vidtagits och att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Riksdagen välkomnar att etappmålet för trafiksäkerheten 2020 har nåtts och konstaterar att det bedrivs ett ambitiöst arbete i Sverige för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. Riksdagen betonar att arbetet med säkra hastighetsgränser är den viktigaste faktorn för att nå de trafiksäkerhetspolitiska målen. Riksdagen lyfter fram att det är viktigt att förarutbildningen är effektiv och håller hög kvalitet. Riksdagen framhåller också bland annat behovet av fortsatta insatser mot alkohol och droger i trafiken samt vikten av trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer.